Aluminium
Wikipedia
|
|||||||||||||||||||
| Allmänt | |||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn, kemiskt tecken, nummer | aluminium, Al, 13 | ||||||||||||||||||
| Kemisk serie | övriga metaller | ||||||||||||||||||
| Grupp, period, block | 13 (VA), 3, p | ||||||||||||||||||
| Densitet | 2700 kg/m3 (273 K) | ||||||||||||||||||
| Hårdhet | 2,75 | ||||||||||||||||||
| Utseende | silverfärgad |
||||||||||||||||||
| Atomens egenskaper | |||||||||||||||||||
| Atommassa | 26,981538 u | ||||||||||||||||||
| Atomradie (beräknad) | 125 (118) pm | ||||||||||||||||||
| Kovalent radie | 118 pm | ||||||||||||||||||
| van der Waalradie | pm | ||||||||||||||||||
| Elektronkonfiguration | [ Ne ]3s23p1 | ||||||||||||||||||
| e− per energinivå | 2,8,3 | ||||||||||||||||||
| Oxidationstillstånd (oxid) | 3, (amfoterisk) | ||||||||||||||||||
| Kristallstruktur | kubisk ytcentrerad | ||||||||||||||||||
| Ämnets fysiska egenskaper | |||||||||||||||||||
| Materietillstånd | fast | ||||||||||||||||||
| Magnetiska egenskaper | paramagnetisk | ||||||||||||||||||
| Smältpunkt | 933,47 K (660,33 °C) | ||||||||||||||||||
| Kokpunkt | 2792 K (2519 °C) | ||||||||||||||||||
| Molvolym | 10,00·10-6 m3/mol | ||||||||||||||||||
| Ångbildningsvärme | 293,4 kJ/mol | ||||||||||||||||||
| Smältvärme | 10,79 kJ/mol | ||||||||||||||||||
| Ångtryck | 2,42 Pa | ||||||||||||||||||
| Ljudhastighet | 5100 m/s vid 293,15 K | ||||||||||||||||||
| Diverse | |||||||||||||||||||
| Elektronegativitet | 1,61 (Paulingskalan) | ||||||||||||||||||
| Värmekapacitet | 900 J/(kg·K) | ||||||||||||||||||
| Elektrisk ledningsförmåga | 37,7·106 S/m (Ω−1·m−1) | ||||||||||||||||||
| Värmeledningsförmåga | 237 W/(m·K) | ||||||||||||||||||
| 1a jonisationspotential | 577,5 kJ/mol | ||||||||||||||||||
| 2a jonisationspotential | 1816,7 kJ/mol | ||||||||||||||||||
| 3e jonisationspotential | 2744,8 kJ/mol | ||||||||||||||||||
| 4e jonisationspotential | 11577 kJ/mol | ||||||||||||||||||
| 5e jonisationspotential | 14842 kJ/mol | ||||||||||||||||||
| 6e jonisationspotential | 18379 kJ/mol | ||||||||||||||||||
| 7e jonisationspotential | 23326 kJ/mol | ||||||||||||||||||
| 8e jonisationspotential | 27465 kJ/mol | ||||||||||||||||||
| 9e jonisationspotential | 31853 kJ/mol | ||||||||||||||||||
| 10e jonisationspotential | 38473 kJ/mol | ||||||||||||||||||
| Mest stabila isotoper | |||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |||||||||||||||||||
Aluminium är ett atomslag och ett metalliskt grundämne. Aluminium är en lättmetall.
Innehåll |
[redigera] Framställning av aluminium
Aluminium framställs av bauxit, som innehåller mellan 50 och 60 % aluminiumoxid. Först tas ren aluminiumoxid fram genom en kemisk process. Aluminiumoxiden löses upp och elektrolyseras vid hög värme, så kallad smältelektrolys, i en speciell ugn. Ren, smält aluminium samlas på elektrolysugnens botten, varifrån den tappas.
När man framställer aluminium av aluminiumskrot (till exempel av ölburkar) behövs endast 5 % av den energi som går åt för tillverkning av aluminium ur bauxit.
[redigera] Korrosion
Aluminium räknas ofta som en icke korroderande metall men felaktigen så. Aluminium korroderar men bildar mellan ph 4 och 9 en passiv oxidfilm som skyddar materialet. Utanför detta intervall korroderar aluminium fort. Legeringar korroderar fortare än rent aluminium och fortast korroderar aluminium när det innehåller koppar. Dock klarar aluminium av att vara i svavelsyra, nitrat och ättiksyra tack vare att det antingen bildas en passiv oxidfilm eller acetater som isolerar aluminiumet från oxidationsmedlet.
[redigera] Användningsområden
- Burkar för dryckesvaror
- Flygplanskroppar
- Fälgar
- Färgämne i livsmedel, E 173
- Förångare, till exempel ispinnen
[redigera] Referenser
- Mattson, Nyborg, Nylund och Olefjord (1998), Materialteknik-Korrosion, Inst. för Metalliska Konstruktionsmaterial, Chalmers Tekniska Högskola: Göteborg
[redigera] Se även
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Aluminium
