Maldiverna

Wikipedia

Republic of Maldives
Dhivehi Raajjeyge Jumhooriyyaa

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: Inget
Nationalsång: 'Gavmii mi ekuverikan matii tibegen kuriime salaam'
Huvudstad	Malé 3°15'N, 73°00'E
Största stad	Malé
Officiellt språk	dhivehi
Statsskick President Regeringschef	republik Maumoon Abdul Gayoom Maumoon Abdul Gayoom
Självständighet  • Deklarerad  • Erkänd	från Storbritannien 26 juli 1965 26 juli 1965
Yta  • Totalt  • Vatten	298 km² (185:e) försumbart
Folkmängd  • Totalt  • Befolkningstäthet	359 008 (168:e) 1 163,7 inv/km² (5:a)
BNP (PPP)  • Totalt 2004  • Per capita	$1 250 miljoner (183:e) $3 900
Valuta	rufiyah (Rf)
Tidszon	UTC +5
Topografi  • Högsta punkt  • Största sjö  • Längsta flod	2,5 m ö.h. 5 648 km² km
Nationaldag	26 juli
Landskod	MV, MDV
Landsnummer	+960

Maldiverna är en östat i norra Indiska oceanen som består av 1192 öar varav 200 är bebodda, tillsammans befolkade av cirka 300 000 invånare. Huvudstaden och huvudön heter Male och har en befolkning på cirka 80 000 invånare.

Maldiverna är 100% sunnimuslimskt. Landets huvudinkomstkälla är turism och fiske. Brittiskt protektorat 1887-1965. Maldiverna betraktas av sina invånare som en modern kapitalistisk stat med en stark president och liberalt religiöst tänkande.

Innehåll 1 Historia 2 Geografi 3 Politik 4 Försvar 5 Demografi 6 Källor 7 Externa länkar

[redigera] Historia

Maldiverna har i äldre tid fungerat som den huvudsakliga källan för kaurisnäckor, som då användes som valuta i Asien och delar av Östafrikas kustområden. Maldiverna har också historiskt haft en strategisk betydelse på grund av dess läge på de stora havsvägarna på Indiska oceanen. Maldivernas närmaste grannar, Sri Lanka och Indien, har båda haft kulturella och ekonomiska band med Maldiverna i århundraden. Fastän landet till namnet var under portugisiskt, nederländskt och brittiskt inflytande efter 1500-talet, fick maldivierna styra sig själva under en lång rad sultaner och ibland sultanor.

Maldiverna blev en självständig stat 1965. Storbritannien, som hade varit Maldivernas sista kolonialmakt, behöll en flygbas på ön Gan i den sydligaste atollen till 1976. När britterna gav sig av 1976 uppstod spekulation om flygbasens framtid. Sovjetunionen efterfrågade att få envända den, men Maldiverna vägrade.

Den största utmaningen för landet under det tidiga 1990-talet var behovet av snabb ekonomisk utveckling och modernisering, med tanke på dess begränsade resurser som främst består av fiske, jordbruk och turism. Det fanns också en oro över att havsnivån förväntades stiga, vilket skulle vara katastrofalt för de lågt belägna korallöarna. I början av 2000-talet framkom dock att havsnivån hade sjunkit under de föregående årtiondena.

Maldivierna ser införandet av islam år 1153 som hörnstenen i landets historia. Islam är fortfarande statsreligion.^[1]

[redigera] Geografi

Maldiverna är världens plattaste land, med en maximal naturlig höjdnivå över havet på 2,3 meter. Under det senaste århundradet har havsnivån stigit med 20 centimeter, detta hotar i längden Maldivernas blotta existens.

En tsunami i Indiska oceanen under 2004 gjorde att stora delar av Maldiverna täcktes av havsvatten, vilket gjorde många hemlösa. Efter katastrofen planerar många kartritare att rita om kartorna över öarna eftersom de har förändrats.

Maldiverna har 26 naturliga atoller vilka är indelade i 20 administrativa atoller och en stad [1]. Den nordligaste atollen är Haa Alif och den sydligaste är Seenu. Den minsta är Gnaviyani med bara en ö (dock den största ön i Maldiverna). Den största atollen i både Maldiverna och resten av världen är Gaafu Alif.

Varje administrativ atoll administreras av en atollhövding (Atholhu Veriyaa) som utses av presidenten. Atollhövdingar styr enligt presidentens order. Varje ö styrs av en öhövding, som även denna utses av presidenten. Öhövdingens överordnade är atollhövdingen.

[redigera] Politik

Maldiverna är en republik där presidenten är regeringschef och utser sitt kabinett. Presidenten väljs i slutet val av parlamentet Majlis för en mandatperiod på fem år. Parlamentets val måste sedan godkännas i en nationell folkomröstning.

Maldivernas majlis är ett enkammarparlament med femtio ledamöter som väljs på fem år. Två manliga ledamöter från varje atoll väljs direkt i val med allmän rösträtt. Åtta ledamöter utses av presidenten. Traditionellt har har Maldivian Peoples Party haft ensamrätt på regeringsmakten, men efter valen 2005 blev oppositionspartier tillåtna.^[2]

[redigera] Försvar

Maldivernas försvarsmakt, "Maldives National Defence Force" (MNDF), är en yrkesarmé som består av fem tjänstegrenar: kustbevakningen, infanteriet, brandförsvaret, logistikorganisationen och försvarets utbildningsinstitut. MNDF har ungefär 3 500 soldater.

[redigera] Demografi

Maldiviernas etnicitet är en blandning av de folk som först bosatte sig på öarna. De första bosättarna kom förmodligen från södra Indien. Indoarier kom efter dem från Sri Lanka under 300- och 400-talen, och på 1100-talet kom sjömän från Malajarkipelagen, östra Afrika och arabländerna. Detta skapade öarnas nuvarande heterogena etnicitet.

Det officiella språket på Maldiverna är dhivehi, ett indoeuropeiskt språk som är besläktat med singalesiska. Engelska används inom handeln och används mer och mer inom skolorna.

I Maldiverna finns ett socialt system som kan jämföras med det indiska kastsystemet. Det baseras bland annat på yrke, rikedom, hängivenhet till islam och familjeband. Medlemmar av den sociala eliten är koncentrerade till huvudstaden Malé. Turistområdena i landet finns på öar där ursprungsbefolkningen inte bor, och kontakt mellan dessa grupper uppmuntras inte.

[redigera] Källor

1. ^ History of the Maldives#Historical setting i engelskspråkiga Wikipedia 22 augusti 2006
2. ^ Maldives#Politics i engelskspråkiga Wikipedia 22 augusti 2006

[redigera] Externa länkar