Wolfgang Amadeus Mozart

Wikipedia

Mozart leder hit; övriga betydelser av Mozart hittas på Mozart (olika betydelser)

Wolfgang Amadeus Mozart, rekonstruktion av Barabara Krafft från 1819 (den bild som anses vara mest lik Mozart)

Wolfgang Amadeus Mozart eller Wolfgang Amadé Mozart (eg. Johannes Chrysostomus Wolfgangus Teophilus Mozart), född 27 januari 1756 i Salzburg, Österrike, död 5 december 1791 i Wien, Österrike, kompositör, underbarn, pianist och violinist.

Mozart var en av de viktigaste kompositörerna inom wienklassicismen och är för eftervärlden ett av de stora namnen i musikhistorien. Hans enorma produktion (som omfattar över 600 kända verk) innehåller verk som vida erkänns som kronan inom symfonisk, kammar-, piano-, opera- och körmusiken. Många av hans verk är en del av standardrepertoaren inom den klassiska musiken och han erkänns av många som den främste kompositören inom wienerklassicismen.

[redigera] Mozarts liv

W A Mozarts födelseplats

Wolfgang Amadeus Mozart
(1756-1791),
av Doris Stock (cirka 1789)

[redigera] Barndom och uppväxt

Wolfgang Amadeus Mozart var son till hovmusikern och kompositören Leopold Mozart och hans hustru Maria Anna Pertl. Fadern insåg tidigt Mozarts intresse och talang för musik och Mozart fick undervisning i klaverspel redan vid fyra års ålder. När Mozart fyllde sex år började han även att spela violin. Även systern Maria Anna Walburga Ignatia (kallad "Nannerl") var synnerligen begåvad. Fadern och barnen turnerade i stora delar av Europa och hyllades bland annat vid hoven i Paris, Wien, München och London. Mozart träffade bland annat Johann Christian Bach under sina turnéer. Troligen smittades han redan under dessa resor av flera av den tidens sjukdomar, vilket lade grund till hans inte särskilt goda hälsa.

Den unge Wolfgang var en begåvning utöver det vanliga. Redan som sjuåring kunde han spela vilket stycke som helst direkt från notbladet, transponerade stycken obehindrat från en tonart till en annan, improviserade arior över valfria basstämmor och komponerade ad lib. Som trettonåring reste han 1769 med sin far till Rom där han hörde Gregorio Allegris berömda Miserere i Sixtinska kapellet. Vid den här tiden var det förbjudet att framföra detta stycke utanför Sixtinska kapellet och noterna fanns endast där. Efter att ha hört den niostämmiga kompositionen endast en gång skrev Mozart ned den på papper. Han behövde senare endast rätta några småfel. Som fjortonåring erbjöds han att skriva musik för Milanooperan.

[redigera] Den vuxne Mozart

Vid vuxen ålder var Mozart under olika perioder anställd vid Salzburgs hovkapell men bosatte sig i Wien som fri konstnär. Mozart besökte och höll ofta konserter vid baron Gottfried van Swietens salonger där han mer ingående lärde känna Georg Friedrich Händels och Johann Sebastian Bachs musik, typisk senbarockmusik som sällan framfördes i Wien under den tiden. Just denna sorts musik kom att i stor grad påverka Mozarts senare verk.

Mozart var mycket populär som kompositör och spelade ofta piano vid sina egna konserter, som bland annat ägde rum vid hov och aristokratiska salonger i Wien.

Mozart hade flera elever och ingen brist på arbete men han hade trots detta stora problem med ekonomin. Det sägs att Mozart hade ett mycket extravagant privatliv och att han inte var den typen som kunde hålla länge i pengar. Han led ofta av djupa depressioner och var utsatt för flera olika sjukdomar under sitt liv.

Han gifte sig med Constanze Weber 1782, ett äktenskap som aldrig riktigt accepterades av Mozarts far Leopold. Constance och Mozart fick sex barn, varav två nådde vuxen ålder. Sonen Franz Xaver Wolfgang Mozart blev kompositör även han. Ingen av Mozarts söner fick egna barn. Vid denna tid umgicks Mozart med bland andra Joseph Haydn. Han blev invald i frimurarlogen 1784, något som ibland tolkas som ett utslag av en religiös kris. Han övertygade även sin far att bli frimurare. Särskilt i operorna Trollflöjten och Figaros bröllop finns samhällskritik som härrör från tiden med frimurarna.

Efter att 1787 ha återvänt till Wien efter stående ovationer i Prag, erbjöds Mozart titeln kejserlig kammarkompositör. Intresset för Mozarts musik var dock på avtagande i Wien. Mozart hade så gott som upphört med att komponera musik för att själv framföra den, utan skrev istället verk på beställning.

1790 bad Mozart att få uppskjuta en konsertresa tillsammans med Haydn till London eftersom han hade på känn att han skulle bli erbjuden tjänsten som kapellmästare vid Stephansdomen i Wien, vilket han också blev 1791 - på sin dödsbädd.

År 1791 hade Mozarts opera Trollflöjten premiär på en förstadsteater utanför Wien. Då hade dock Mozart endast två månader kvar att leva. Mozart dog strax före sin 36:e födelsedag, fem minuter i ett måndagen den femte december 1791. Vid hans dödsbädd fanns Constance, hennes syster och en läkare.

Mozarts verklista omfattar 626 verk. Hans sista verk blev ett requiem. Detta hade beställts av en greve Walsegg, som ville framföra verket som sitt eget vid sin hustrus begravning. Mozart fick aldrig reda på vem beställaren var, eller sätta sitt namn på verket. Han hann aldrig slutföra det, och hans änka gav i uppdrag åt Mozarts elev Franz Xaver Süssmayr att avsluta mässan på basis av Mozarts skisser. Mycket fick han dock fylla i själv och han ansåg uppdraget nära nog omöjligt. Senare tiders musikforskare har pekat på förekomsten av direkt musikteoretiska fel i Süssmayrs musik, men förmodligen var han ändå den mest lämpade att slutföra verket eftersom han varit hos Mozart nära slutet och hjälpt honom med att skriva stämmor till det. Verket fullbordades i början av år 1792.

[redigera] Mozarts död och begravning

Både beträffande rekviet och Mozarts död finns det oklarheter och mer eller mindre välgrundade teorier. Requiem beställdes av greve Walsegg som hade som vana att lägga ut beställningar på musikstycken anonymt med avsikt att ge ut dem under sitt eget namn. Mozarts snabba och våldsamma sjukdomsförlopp gav upphov till ett envist men helt ogrundat rykte som gick ut på att Antonio Salieri, en av de mest välrenommerade kompositörerna i Wien, skulle ha mördat Mozart. Den som mest bidragit till att sprida påståendet var Aleksandr Pusjkin med sin pjäs från 1831 "Mozart och Salieri", som också blev till opera med samma namn av Nikolaj Rimskij-Korsakov. Idén förekommer också i Milos Formans film Amadeus efter Peter Shaffers pjäs. Både Forman och Schaffer her betonat fiktiviteten i deras verk när de bemötes av kritik. Ingen Mozartolog tycks stödja denna konspirationsteori.

Mozart begravdes i en allmän grav (ej fattiggrav) på S:t Markuskyrkogården (ty S:t Marx) och begravningen var mycket enkel. Det är osäkert om någon följde kistan till graven.Constanze anordnade kort efter makens död en minneskonsert till Mozarts ära.

Tio år efter Mozarts död grävdes området där han begravts upp, för att ge plats för nya gravar. Mozart begravdes i en massgrav med andra kroppar, vilket omöjliggjort ett fastställande av hans dödsorsak. Han led under sitt liv av ett stort antal sjukdomar, som till exempel svåra depressioner, olika streptokockinfektioner, gulsot och svår dental abscess. Han låg tidvis i koma, förlorade vikt, hade svår toxemi, tyfoidfeber, olika virusinfektioner, kraftiga kolikanfall med våldsamma kräkningar och reumatisk feber och ledinflammationer som följd av infektionen, kronisk glomerulonefrit och polyartrit (smärtsamma svullnader i fötter och händer) och förlamning i ena sidan av kroppen. Han led av vattusot på grund av kroniskt nedsatt njurfunktion. Den troligaste orsaken till Mozarts död är en svår influensaepidemi som drabbade Wien hösten 1791.

[redigera] Mozarts sista bostad

Mozarts sista hem på Rauhensteingasse, Wien ligger ett stenkast från Stephansdomen. Huset revs på 1800-talet, tre tomter slogs ihop och ett stort hyreshus uppfördes som efter andra världskriget byggdes om helt och hållet. Idag ligger varuhuset Steffel på den tomt där Mozarts hus låg; på Steffels tredje våningsplan finns olika föremål till minne av kompositören.

[redigera] Mozarts 626 kompositioner i urval:

Den österrikiske musikforskaren Ludwig von Köchel, (1800-1877) upprättade en kronologisk-tematisk förteckning av Mozarts alla kända verk. Köchels förteckning (med senare justeringar av andra forskare) är alltjämt ledande för numreringen av kompositionerna 1-626. De anges därför med antingen K eller KV (Köchel-Verzeichnis) plus kompositionens ordningsnummer.

[redigera] Pianokonserter

Mozart komponerade 30 konserter för sitt primära instrument; pianot

Pianokonsert No.1, K.37 1767
Pianokonsert No.2, K.39 1767
Pianokonsert No.3, K.40 1767
Pianokonsert No.4, K.41 1767
Pianokonsert No.-, K.107 1772, efter J.C.Bach
Pianokonsert No.5 i D-dur, K.175 1773
Pianokonsert No.6 i B-dur, K.238 1776
Pianokonsert No.7 för tre pianon i F-dur, Lodron-konserten, K.242
Pianokonsert No.8 i C-dur, Lützow-konserten, K.246 1776
Pianokonsert No. 9 i Ess-dur, K.271 Jeunehomme. 1777
Pianokonsert No.10 för två pianon i Ess-dur , K.316a/K.365 1779
Pianokonsert No.11, K.382
Pianokonsert No.12 i A-dur, K.386a/K.414 1782
Pianokonsert No.13 i C-dur, K.387b/K.415 1782
Pianokonsert No.14 i Ess-dur, K.449 komp. 9 februari 1784
Pianokonsert No.15 i B-dur, K.450 komp. 15 mars 1784
Pianokonsert No.16 i D-dur, K.451 komp. 22 mars 1784
Pianokonsert No.17 i G-dur, K.453 komp. 12 april 1784
Pianokonsert No.18 i B-dur, K.456 komp. 1784
Pianokonsert No.19 i F-dur Första kröningskonserten, K.459 komp. 1784
Pianokonsert No.20 D-moll, K.466 komp. 1785
Pianokonsert No.21 C-dur, K.467 komp. 1785 med den kända Andante-satsen, använd i filmen Elvira Madigan.
Pianokonsert No.22 Ess-dur, K.482 komp. 1785
Pianokonsert No.23 A-dur, K.488 komp. 1786
Pianokonsert No.24 c-moll, K.491 komp. 1786
Pianokonsert No.25 C-dur, K.503 komp. 1786
Pianokonsert No.26 D-dur, K.537 komp. 1788 Andra kröningskonserten
Pianokonsert No.27 B-dur, K.595 komp. 1790-1791

[redigera] Konserter för övriga instrument

Konsert för flöjt och harpa C-dur, K. 299
Flöjtkonsert G-dur, K. 313 1778
Flöjtkonsert D-dur, K. 314 1778

Divertimento D-dur K. 131 för stråkorkester.
Violinkonsert No. 1 B-dur, K. 207 1775
Violinkonsert No. 2 D-dur, K. 211 1775
Violinkonsert No. 3 G-dur, K. 216 1775
Violinkonsert No. 4 D-dur, K. 218 1775
Violinkonsert No. 5 A-dur, K. 219 1775 Den turkiska.
Oboekonsert C-dur K. 314 1778
Serenad D-dur K. 320, Posthornsserenaden.
Serenad för blåsare B-dur K. 361/370a, Gran Partita 1780-82
Sinfonia concertante för violin och viola Ess-dur, K. 364 1779
Konsertrondo för horn och orkester Ess-dur K. 371
Rondo C-dur för violin och orkester K. 373 (dat. 2 april 1781)
Rondo A-dur för piano och stråkar K. 386 1782

Mozart komponerade fyra konserter för horn under perioden 1782-1786 för hornisten Ignaz Leutgeb:

Hornkonsert No. 1 D-dur K. 412 1782
Hornkonsert No. 2 Ess-dur K. 417 1783
Hornkonsert No. 3 Ess-dur K. 447 1783 ev. 1787
Hornkonsert No. 4 Ess-dur K. 495 1786

Klarinettkonsert A-dur, K. 622 1791

[redigera] Kammarmusik, stråkkvartetter och kvintetter

Mozart komponerade 23 stråkkvartetter, 8 stråkkvintetter, samt ett stort antal kompositioner för kvintetter och trios. De sex stråkkvartetterna tillägnade Joseph Haydn, K. 168-173, hör till Mozarts mest kända verk.

Stråkkvartett No.1 i G-dur K.80/K.73f 1770
Stråkkvartett No.2 i D-dur K.155/134a 1772
Stråkkvartett No.3 i G-dur K.156/134b 1772
Stråkkvartett No.4 i C-dur K.157 1772-1773
Stråkkvartett No.5 i F-dur K.158 1772-1773
Stråkkvartett No.6 i B-dur K.159 1773
Stråkkvartett No.7 i Ess-dur K.160/K.159a 1773
Stråkkvartett No.8 i F-dur K.168 1773
Stråkkvartett No.9 i A-dur K.169 1773
Stråkkvartett No.10 i C-dur K.170 1773
Stråkkvartett No.11 i Ess-dur K.171 1773
Stråkkvartett No.12 i H-dur K.172 1773
Stråkkvartett No.13 i d-moll K.173 1773
Stråkkvartett No.14 i G-dur, K.387 Tillägnad Joseph Haydn. 1782
Stråkkvartett No.15 i d-moll, Barnsängskvartetten, K.421 Tillägnad Joseph Haydn. 1782
Stråkkvartett No.16 Ess-dur, K.428 Tillägnad Joseph Haydn. 1783-1784
Stråkkvartett No.17 B-dur, Jaktkvartetten, K. 458 Tillägnad Joseph Haydn. 1783-1784
Stråkkvartett No.18 A-dur, K.464 Tillägnad Joseph Haydn. 1785
Stråkkvartett No.19 C-dur, Dissonanskvartetten, K. 465 Tillägnad Joseph Haydn. 1785
Stråkkvartett No.20 D-dur, Hoffmeisterkvartetten, K. 499
Stråkkvartett No.21 D-dur, K.575. Den första av de tre preussiska stråkkvartetterna. 1789
Stråkkvartett No.22 B-dur, K.589. Den andra av de preussiska stråkkvartetterna. 1790
Stråkkvartett No.23 F-dur, K.590. Den sista av de preussiska stråkkvartetterna. 1790

Kvartett för flöjt och stråkar i D-dur, K.285 1777
Kvartett för flöjt och stråkar i C-dur K.285b/K.171 1778
Kvartett för flöjt och stråkar i A-dur K.289 1778
Kvartett för oboe och stråkar i F-dur K.368b/K.370 1781

Stråkkvintett i B-dur, K.174 1773
Stråkkvintett med harpa i Ess-dur, K.386c/K.407 1782
Stråkkvintett i g-moll, K.516 1787
Stråkkvintett i C-dur, K.515 1787
Stråkkvintett i c-moll, K.516b/K.406 (ur blåsarserenad K.388) 1787
Stråkkvintett med klarinett i A-dur, K.581 1789
Stråkkvintett i D-dur, K.593 1790
Stråkkvintett i Ess-dur, K.614 1791

Fuga med variationer G-dur för piano K. 455
Pianokvartett G-moll, K. 478 1785-1786
Pianotrio Ess-dur, K. 493 1785-1786
Divertimento för stråkar och horn, K. 334 1780 Musique von Robing

Kvintett för piano och blåsare Ess-dur, K. 452 1784
Kvintett för klarinett och stråkar A-dur, K. 581 1789

Pianotrio för piano, klaver och viola Ess-dur, K. 498, Kegelstatt-trion 1786
Ein musikalischer Spass, K. 522 1786
Pianotrio för piano, klaver och viola E-dur, K. 542
Eine kleine Nachtmusik, K. 525, serenad i G-dur för stråkar i kammaruppsättning eller för orkester. 1787
Trio för stråkar Ess-dur, K. 563 1788

[redigera] Pianosonater och sonater för piano och violin

För enbart piano komponerade Mozart 18 sonater, medan han komponerade 42 sonater för piano och violin. Bl. a. K. 26-31 år 1765, vilka han tillägnade Prinsessan Caroline i London.

Sonat för klaver och violin K. 6 1764
Sonat för klaver och violin K. 7 1764
Sonat för klaver och violin K. 8 1764
Sonat för klaver och violin K. 9 1764
Sonat för klaver, violin (flöjt) och cello K. 10 1765
Sonat för klaver, violin (flöjt) och cello K. 11 1765
Sonat för klaver, violin (flöjt) och cello K. 12 1765
Sonat för klaver, violin (flöjt) och cello K. 13 1765
Sonat för klaver, violin (flöjt) och cello K. 14 1765
Sonat för klaver, violin (flöjt) och cello K. 15 1765
Sonat för klaver och violin K. 26 1765
Sonat för klaver och violin K. 27 1765
Sonat för klaver och violin K. 28 1765
Sonat för klaver och violin K. 29 1765
Sonat för klaver och violin K. 30 1765
Sonat för klaver och violin K. 31 1765

Fantasi D-moll, K. 397
Fantasi C-moll, K. 475 1785 ofta framförd tillsammans med pianosonat No. 14 C-moll, (K. 457).
Pianotrio Ess-dur för piano, klavér och viola, K. 498 Kegelstatt-trion 1786
Pianotrio E-dur, K. 542 1788

Pianosonat No. 1 C-dur, K. 279 1775
Pianosonat No. 2 F-dur, K. 280 1775
Pianosonat No. 3 B(Bess)-dur, K. 281 1775
Pianosonat No. 4 Ess-dur, K. 282 1775
Pianosonat No. 5 G-dur, K. 283 1775
Pianosonat No. 6 D-dur, K. 284 1775
Pianosonat No. 7 C-dur, K. 309 1777
Pianosonat No. 8 D-dur, K. 311 1777?
Pianosonat No. 9 a-moll, K. 310 1778 komponerad i Paris efter moderns död.
Pianosonat No. 10 C-dur, K. 330 1783(?)
Pianosonat No. 11 A-dur, K. 331, med rondot Alla Turca som tredje sats, [[1783](?)]
Pianosonat No. 12 F-dur, K. 332 1783(?)
Pianosonat No. 13 B(Bess)-dur, K. 333 1783
Pianosonat No. 14 C-moll, K.457 1784
Pianosonat No. 15 F-dur, K. 533 1786-88
Pianosonat No. 16 C-dur, K. 545 1788
Pianosonat No. 17 B(Bess)-dur, K. 570 1789
Pianosonat No. 18 D-dur, K. 576 1789
Fuga för piano, K. 401

Pianosonat C-dur för fyra händer, K. 19d 1765
Pianosonat F-dur för fyra händer, K. 497

Violinsonat. K. 376 1781
Violinsonat. K. 377 1781
Violinsonat. K. 378 1781
Violinsonat. K. 379 1781
Violinsonat. K. 380 1781
Violinsonat. K. 481 1785

[redigera] Operor

För scenen komponerade Mozart ett flertal innovativa operor, sångspel, opera buffa och även balettmusik i Paris. Figaros bröllop, Don Juan och Così fan tutte kallas tillsammans för Da Ponte-operorna, medan Trollflöjten räknas till Det tyska sångspelet tillsammans med Bastien och Bastienne, Zaide och Enleveringen ur seraljen. Idomeneo räknas ihop med Titus som Opera seria.

Apollo et Hyacinthus, K. 38 1767
Bastien och Bastienne, K. 50 1768
La finta semplice, K. 51 1768. På svenska Hon som spelade dum.
Mitridate, K. 87 1770
Ascanio in Alba, K. 111 1771
Il Sogno di Scipione, K. 126 1772 Scipios dröm
Lucio Silla, K. 135 1772
La finta giardiniera, K. 196, Tysk titel Die Gärtnerin aus Liebe
Il rè pastore, K. 208 1775 Herdekungen
Balettmusik till Les petits riens, K. 299b, K. Anh.
Zaide, K. 344 1780, oavslutat sångspel.
Thamos Konung av Egypten, K. 345 1780 (Se K. 336a)
Idomeneo, rè di Creta, K. 366 1781. Balettmusiken till Idomeneo K. 367.
Enleveringen ur seraljen, K. 384, ty. orig. Die Entführung aus dem Serail, 1782
Lo sposo Deluso, K. 430
Teaterdirektören, K. 486 1786, ty. orig. Der Schauspieldirektor
Figaros bröllop, K. 492, it. orig. Le Nozze di Figaro, 1787
Don Giovanni, K. 527, på svenska ofta kallad Don Juan, 1787
Così fan tutte, K.588, (sv. Så gör de alla), 1790
Trollflöjten, K. 620, ty. orig. Die Zauberflöte, 1791
Titus, K. 621, La Clemenza di Tito. 1791

[redigera] Arior, sånger, kanons och kantater

Caro mio Druck und schluck, K. anh. 5
Va, dal furur portata, K. 21
Or che il dover...Tali e cotanti sono, K. 36
Ascanio in Alba. Serenata teatrale, K. 111 1771
La Betulia liberata, K. 118 1771
Parto, m'affretto ur Lucio Silla, K. 135.
Antretterserenaden, K. 185 1780
Si mostra la sorte, K. 209
Voi avete un cor fedele, K. 217
Fyrstämmig kanon, K. 228 (515b)
Sie, sie ist dahin, K. 229
Lasst froh unssein, K. 231 (382c)
Lieber Freistädtler, K.232
Nichts labt mich mehr als Wein, K. 233
Essen, Trinken das erhält den leib, K. 234 (Se K. 382e)
Se la labbro mio non cred...Il cor dolente, K. 295
Popoli di Tessaglia, K. 316 1778
Wo der perlende Wein, K. 347
V'amo di core, K. 348 (382g)
Die Zufriedenheit, K. 349
Komm, liebe Zither, K. 351
Se il padre perdei ur Idomeneo, K. 366 1781
Misera dove sono!, K. 369
A questo seno deh vieni...Or che il cielo a me ti rende, K. 374
Nehmt meinen Dank ihr holden Gönner, K. 383 med Frimuraremusiken.
Sei du mein trost, K. 391
Mia speranza adorata, K. 416
Per pietà, non ricercate, K. 420
Misero! o sogno!...Aura, che intorno, K. 431
Männer suchen stets zu naschen, K. 433
Das Bandel, K. 441
Das Veilchen, K. 476
Dite almeno, in che mancai, K. 479
Mandina amabile, K. 480
Basta, vincesti...Ah non lasciarmi, K. 486a
Das Kinderspiel, K. 498
Ch'io mi scordi di te, K. 505
Heiterkeit und leichtes Blut, K. 507
Auf das Wohl aller Freunde, K. 508
Das Lied der Trennung, K. 519
Abendempfindung, K. 523
Ein deutsches Kriegslied, K. 539
Un bacio di mano, K. 541
Lacrimoso son'io, K. 555
G'rechelt's enk, K. 556
Nascoso è il mio sol, K. 557
Gehn ma in'n Prada, K. 558
Difficile lectu mihi mars, K. 559
O du eselhafter Martin, K. 560
Bona Nox, K. 561
Caro bell' idol mio, K. 562 Fyrstämmig kanon K. 562a
Chi sà, chi sà, qual sia, K. 582
Vado, ma dove? - oh Dei!, K. 583
Sehnsucht nach dem Frühling, K. 596
Nun liebes Weibchen, ziehst mit mir, K. 625

[redigera] Symfonier

Symfoni No. 1 Ess-dur, K. 16 1764-1765
Symfoni No. 2 B-dur, K. 19a 1765
Symfoni No. 3 Ess-dur, K. 18? 1765
Symfoni No. 4 D-dur, K. 19 1765
Symfoni No. 5 B-dur, K. 22 1765
Symfoni No. 6, K. 43
Symfoni No. 7, K. 45
Symfoni No. 8, K. 48
Symfoni No. 9 B-dur, K. 73 1770
Symfoni No. 10 G-dur, K. 74 1770
Symfoni No. 11, K. 84
Symfoni No. 12, K. 110
Symfoni No. 13, K. 112
Symfoni No. 14 A-dur, K. 114 1771
Symfoni No. 15, K. 124
Symfoni No. 16, K. 128
Symfoni No. 17, K. 129
Symfoni No. 18, K. 130
Symfoni No. 19, K. 132
Symfoni No. 20, K. 133
Symfoni No. 21, K. 134
Symfoni No. 22, K. 162 1765. Komponerad under november månad då Nannerl var allvarligt sjuk och fick sista smörjelsen.
Symfoni No. 23, K. 181
Symfoni No. 24, K. 182
Symfoni No. 25 G-moll, K. 183. 1773 Lilla G-mollsymfonin. Enl. ny Köchelordning K. 173 dB
Symfoni No. 26 Ess-dur, K. 184 1773. Enl. ny Köchelordning K. 161a
Symfoni No. 27, K. 199
Symfoni No. 28 C-dur, K. 200 1773
Symfoni No. 29 E, K. 29 Boccherini
Symfoni No. 29 A-dur, K. 201 1774
Symfoni No. 30 D-dur, K. 202
Symfoni No. 31 D-dur, K. 297 Paris. 1778
Symfoni No. 32, K. 318 1780
Symfoni No. 33 B-dur, K. 319 1780. Komponerad för hovet i Salzburg.
Symfoni No. 34 C-dur, K. 338 1780
Symfoni No. 35 D-dur, K. 385 Haffner-symfonin. 1782
Symfoni No. 36 C-dur, K. 425 Linz-symfonin. 1783
Symfoni No. 37, K. 444 1783
Symfoni No. 38 D-dur, K. 504 Prag-symfonin 1786
Symfoni No. 39 Ess-dur, K. 543. 1788. komponerad i Wien. Uruppförande efter Mozarts död.
Symfoni No. 40 G-moll, K. 550. 1788
Symfoni No. 41 C-dur, Jupiter, K. 551 1788

[redigera] Övriga orkesterverk

Divertimento för stråkar, "Salzburg-symfonier", K136-138 1772
Haffnerserenaden D-dur för orkester. K. 250 1776, av borgmästare Haffner beställd musik till dottern Elisabeths bröllop.
Divertimento D-dur för stråkar, oboe och två horn, K. 251 1776 till systern Nannerls 25-årsdag den 30 juli.

[redigera] Orgel- och kyrkomusik

Mässorna: Missa solemnis C-dur, Dominicusmässa, K. 66 1769

Mässa No. 1, K?
Mässa No. 2, K?
Mässa No. 3, K?
Mässa No. 4 C-moll, Missa Solemnis K. 139 Barnhusmässan eller på tyska Waisenhausmesse 1768
Mässa No. 5, K?
Mässa No. 6 F-dur, K. 192
Mässa No. 7, K?
Mässa No. 8, K?
Mässa No. 9, K?
Mässa No. 10 C-dur, K. 220 Sparvmässan
Mässa No. 11, K. 257 och K. 259 Credomässan och Orgelsolomässan
Mässa No. 12 C-dur, K. 262
Mässa No. 13 B-dur, K. 275
Mässa No. 14 C-dur, K. 317 Kröningsmässan 1779
Mässa No. 15, K337 1779
Mässa No. 16 C-moll, K. 427 Stora C-moll 1783. Enl. ny Köchelordning K. 417a.

Övriga kompositioner för kyrkan:

Veni, Sancte Spiritus K. 47
Inter natos mulierum K. 72
Kyrie K. 89 (73b)
Exsultate, jubilate K. 165 1773
Misericordias Domini K. 222
Litaniae de venerabilis altaris sacramento K. 243 med Dulcissimum convivium
Venite populi K. 260
Sancta Maria, mater Dei K. 273
Regina Coeli K. 276
Alma Dei Creatoris K. 277
Vesperae de Dominica K. 321 med Laudate Dominum och Magnificat i C-dur K. 321a 1779
Vesperae solennes de confessore K. 339 1779
Kyrie i D-moll K. 341
Alleluja K. 553
Ave Maria K. 554
Adagio och Allegro för orgel i F-moll K. 594 1790
Fantasi för orgel i F-moll K. 608 1791
Andante för orgel i F-dur K. 616 1791
Ave verum corpus K. 618 (motett för kör, stråkar och orgel) 1791
Eine kleine freymaurer-kantate K. 623 (M.:s sista helt avslutade verk)
Requiem D-moll K. 626 (oavslutat) 1791

Kyrkosonater No. 1-17

Kyrkosonat N:o ? K. 328 1779
Kyrkosonat N:o ? K. 329 1779
Kyrkosonat N:o ? K. 336 1779

[redigera] Sagt om Mozart

Wolfgang Amadeus Mozart

Mozart är musikens Kristus - Pjotr Tjajkovskij.

För mycket noter, min käre Mozart - Joseph II (Vid uruppförandet av Die Entführung aus dem Serail.)

Er son är den största kompositör jag känner personligen eller vid namn; han har smak, och vad mer är, han har den största kunskap i komposition. - Joseph Haydn till Leopold Mozart.

De avtryck av en ljusare och bättre tillvaro som han har lämnat på våra själar - Franz Schubert.

Om Mozart hade skrivit för evigheten hade vi inte kommit ihåg hans musik - Albert Einstein

[redigera] Se även

Amadeus (film)

[redigera] Källor

[redigera] Litteratur

[Jonshult, Bengt Gustaf][1], W.A. Mozart i Sverige, De första åren, Stockholm 2006
Franzén, Nils Olof: Mozart och hans värld. (Bonniers, 1978 och 2006.)
Franzén, Nils Olof: Mozart och hans brev. (Natur och Kultur, 1991).
Gay, Peter: Mozart. Eng. (Lipper publ. L. L. C. & Viking Penguin, 1999). Sv. översättning av Ingrid Ingemark i Alb. Bonniers Serie Porträtt (2003). Denna bok innehåller en litteraturöversikt.
Hildersheim, Wolfgang. Mozart. (Norstedts Faktapocket, Stockholm, 1980 och 1985. Tyskt original Suhrkamp Verlag, Frankfurt am Main, 1977. Svensk översättning av Margaretha Holmquist.) Innehåller dels ett kronologiskt register samt en jämförelse mellan nya och gamla Köchelnummer.
Jansen, Johannes:Wolfang Amadeus Mozart.(Benedikt Taschen Verlag, Köln, 1999).
Törnblom, Folke H. : Mozart. Köchel 1-626 (Wahlström & Widstrand 1971, återutgiven på Legenda 1991).
Artikel i tidningen Allt om Historia nr 1 årgång 2006 sidan 46-50.
Artikel i tidningen Allt om Historia nr 3 årgång 2005 sidan 16.