Konspirationsteori
Wikipedia
En konspirationsteori är en teori om en komplott, sammansvärjning eller konspiration.
En sammansvärjning är definitionsmässigt någonting som deltagarna håller hemligt, vilket gör att sanningshalten i en konspirationsteori oftast är svårbedömd. Historiskt har det funnits ett litet antal spektakulära sammansvärjningar (till exempel Brutus sammansvärjning mot Julius Caesar eller de tyska stabsofficernas sammansvärjning mot Adolf Hitler år 1944). I allmänhet tenderar dock konspirationsteorier att vara felaktiga eller endast ha ett korn av sanning i sig. Ibland sprids teorierna för att främja ett underliggande syfte, till exempel att solka ryktet hos ens politiska motståndare medan det i andra fall endast är en fråga om människors fanstasi och vilja att förstå det annars obegripliga.
Sammansvärjningar som omfattar många personer är mycket sårbara och de tenderar att snart bli avslöjade. Det finns därför anledning att vara generellt ytterst skeptisk till teorier om sammansvärjningar. Å andra sidan kan personer med relevanta synpunkter bli anklagade för att vara konspirationsteoretiker. Det är ett tvivelaktigt men ofta framgångsrikt retoriskt grepp: eftersom de flesta vet att påståeenden om sammansvärjningar oftast är felaktiga, framstår den som anklagats för att vara konspirationsteoretiker som en misslyckad person.
Konspirationsteorier kan genomsyra hela det etablerade samhället. Vissa konspirationsteorier är harmlösa för det som angrips i teorin ifråga, andra har mer eller mindre hetsande politiska eller religiösa undertoner. I många fall gäller att att det stöd som anförs för konspirationsteorier är vagt och eklektiskt, samtidigt som teorin är svår eller omöjlig att falsifiera. Den som tror på en konspirationsteori tycker själv att det sagda är "uppenbart" medan en utomstående inte kan se något samband alls mellan de hopsamlade indicier som anförs som bevisning. Men konspirationer finns och existerar, tex Echelon avfärdades som bluff, men sedan visade det sig att Echelon existerade i högsta grad.
Innehåll |
[redigera] Konspirationsteoriers ursprung
Människor brukar ofta reagera på känsloladdade händelser genom att skapa en teori.
[redigera] Det psykologiska perspektivet
En konspirationsteori som innehåller logiska fel och motsägelser kan beskrivas som resultatet av ett psykologiskt tillstånd som kallas konspirationism. Enligt detta perspektiv kan konspirationsteoretiker jämföras med paranoida. De är idémässigt besläktade med rättshaverister. Den mest beräknande gruppen är emellertid just de som i förebyggande syfte bygger upp misstro och psykologiska teorier omkring nämnda epitet som om allt som liknar en konspiration etc. per definition alltid är sjukligt.
[redigera] Det politiska perspektivet
Christopher Hitchens beskriver konspirationsteorier som en effekt av demokrati och yttrandefrihet.
[redigera] Populärkultur
I de populära TV-seriena Arkiv X och Lost används moderna konspirationsteorier som en grund för berättelserna.
[redigera] Populära konspirationsteorier rör bland annat
- 11 september 2001 och World Trade Center
- Area 51, Roswellincidenten, Men In Black, UFO:n, Bortföranden (i synnerhet Majestic 12)
- Bermudatriangeln
- Estoniakatastrofen
- evighetsmaskiner och andra energikällor som sägs ha tystats ner av petroleumbranschen
- Förenta nationerna och Den nya världsordningen
- Förintelsen - se Förintelseförnekelse
- "Gaylobbyn"
- Hemlig vargimplantering i Värmland
- Ivar Kreugers död
- Flied Lice som inte alls skall vara ett talfel på Fried Rice, utan att det är flådda löss.
- månlandningen - se Konspirationsteorierna om månlandningarna
- Svarta helikoptrar
- Echelon
- Svea rikes vagga (delar av den s.k. "Västgötaskolan")
- Sädesfältscirklar
- Ubåtskränkningarna på 1980-talet, i synnerhet Hårsfjärden
- Utarmat uran
- Waco
[redigera] Sällskap och organisationer som figurerar i konspirationsteorier
[redigera] Konspirationsteorier kring mord
[redigera] Fiktiva konspirationer
[redigera] Se även
- David Icke
- Falskt medvetande
- Klintbergare
- Matrixsyndromet
- Sune Hjorth
