Georg Friedrich Händel
Wikipedia
Georg Friedrich Händel (engelskt namn: George Frideric Handel), född 23 februari 1685 i Halle, Sachsen, Tyskland, död 14 april 1759 i London, England, Storbritannien, var en tysk kompositör som verkade i London och räknas som en av den brittiska musikhistoriens främsta namn. Händel är en av barockens största kompositörer.
Händels mest spelade verk är oratoriet Messias. Bland övriga kända verk finns bland annat orkesterstycket Water music.
Innehåll |
[redigera] Biografi
Händel började syssla med musik redan som barn, trots att hans far var emot det och ville att han skulle skaffa en ordentlig utbilding. Men när en hertig hörde Händel spela orgel och rådde fadern att låta sonen studera musik, så gav fadern med sig. Händel studerade för organisten och kompositören Friedrich Wilhelm Zachau i en kyrka i Halle, och redan som tolvåring blev han biträdande organist i kyrkan. Han lärde sig också spela och komponera på fiol. Som sjuttonåring började han studera juridik och jobba som organist i en annan kyrka. Ett år senare både komponerade han och spelade violin och cembalo på operan vid Gänsemarkt i Hamburg. 1704 fick Händel stora framgångar med sin första opera, Almira, och nu bestämde han sig för att satsa på att komponera scenmusik.
Mellan 1706 och 1709 arbetade han i Italien, där han skrev sina första stora kyrko- och teatermusikverk. Bland annat skrev han operan Agrippina 1707. 1710 blev han kapellmästare vid hovet i Hannover. Samma år reste han till London, och två år senare flyttade han dit permanent. 1719 utnämndes Händel till musikchef över det nygrundade Royal Academy of Music, som bildats för att administrera operalivet i London. Han reste runt till olika hov och operor i Europa för att kunna rekrytera olika sångare han gillade. 1723 utsågs han till kompositör vid Chapel Royal, och 1727 blev han engelsk medborgare. Under den här tiden var Händel mycket populär i London. Han skrev musik för statsangelägenheter som blev mycket framgångsrik, till exempel Birthday Ode for Queen Anne, Te Deum och ett kröningsstycke, Zadok the Priest, som fortfarande används vid engelska kröningar. Han skrev även kammarmusik, övningsstycken för cembalo och operor.
1728 gick Royal Academy of Music i konkurs. Händel försökte trots detta hålla liv i verksamheten, men förgäves. Dessutom bildades det konkurrerande Opera of the Nobility 1733. Fyra år senare var både Royal Academy of Music och Opera of the Nobility ruinerade, och till råga på allt drabbades Händel av ett slaganfall. Eftersom operaintresset dalade började Händel istället skriva oratorier. Han lät dramatisera berättelser från Bibeln och tonsatte dem. Musiken påminde om operornas, och hans kännetecken var de pampiga körerna, exempelvis Hallelujah-kören ur Messias som skrevs 1741 i London och uruppfördes 1742 för välgörenhetsändamål i Dublin.
De sista sex åren av sitt liv var Händel blind och hans hälsa var inte den bästa. Trots detta fortsatte han spela långt in i 70-årsåldern. När han avled 1759 i London sågs han som en av Storbritanniens största kompositörer genom tiderna. Han ligger begravd i Westminster Abbey.
[redigera] Verk
Händel skrev mer än 40 operor, 23 oratorier och en stor mängd kyrkomusik. Till detta kommer hans utmärkta instrumentala verk såsom stråkkonserten Opus 6 Concerti Grossi, the Water Music och Fireworks Music.
Efter Händels död föll hans italienskspråkiga operor i glömska, förutom små fragment. Genom hela 1800-talet och första halvan av 1900-talet var Händels namn främst förknippad, särskilt i den engelskspråkiga världen, med hans oratorier med text på engelska. Dessa har flitigt framförts vid högtidliga tillfällen, ofta av enorma körer bestående av amatörsångare. Bland dessa oratorier finns Ester, Saulus, Israel i Egypten, Messias, Simson, Judas Maccabaeus, Salomo och Jephtha.
Sedan 1960-talet har intresset för barockmusik ökat, liksom antalet ensembler som spelar på tidstrogna instrument. Därmet har även intresset för Händels italienska operor ökat, och flera av dem har spelats in på skiva och uppförts på scenen. De av hans operor som nuförtiden regelbundet spelas på operahus och i konsertsalar är Alcina, Ariodante, Orlando, Rinaldo, Rodelinda och Xerxes. Den som anses bäst är dock Julius Caesar som tack vara superb orkestrering och vokala partier har kommit att ingå i den mest välkända operarepertoaren.
Något som också återuppväckts under de senare årtiondena är ett antal sekulära kantater och vad man skulle kunna kalla sekulära oratorier eller konsertoperor. Bland kantaterna märks särskilt Ode for St. Cecilia's Day till text av John Dryden, och Ode for the Birthday of Queen Anne. Händel vände sig till den klassiska mytologin för motiv till sina operor, och skrev sådana verk som Acis och Galatea, Herkules och Seleme. I musikalisk stil gissar dessa verk mycket hans kyrkliga oratorier, särskilt när de är skrivna på engelska språket. De delar också något av hans italienska operors lyriska och dramatiska kvaliteter, och framförs ibland på scenen av små kammarensembler.
[redigera] Verkförteckning
[redigera] Operor
Några av Händels mest kända operor
- Almira, 1705
- Rinaldo, 1711
- Julius Caesar (Giulio Cesare in Egitto), 1724
- Rodelinda, 1725
- Orlando, 1732
- Ariodante, 1735
- Alcina, 1735
- Xerxes, 1738
[redigera] Oratorier
Några av Händels oratorier (både sakrala och profana)
- Acis och Galatea, 1718 eller 1719
- Esther, 1720
- Saul, 1739
- Israel i Egypten, 1739
- Messias, 1742
- Simson, 1743
- Semele 1744
- Herkules, 1745
- Judas Maccabeus, 1745 (jfr. även Ge Jesus äran, frälsta mänsklighet)
- Salomo, 1749
- Jephta, 1751
[redigera] Övrigt
- Te Deum, 1713
- Water Music, 1717, orkestersvit
- Ode for St. Cecilia's Day, 1739, kantat
- Music for the Royal Fireworks, 1749
[redigera] Ljudexempel
[redigera] Filmer innehållande Händelmusik (urval)
- 1948 - Musik i mörker
- 1961 - Viridiana
- 1970 - Love Story
- 1975 - Barry Lyndon
- 1978 - Höstsonaten
- 1981 - Het puls
- 1983 - Rätta virket
- 1987 - 84 Charing Cross Road
- 1989 - Döda poeters sällskap
- 1994 - Dum & dummare
- 1994 - Fyra bröllop och en begravning
- 1994 - Den galne kung George
- 1995 - Lust och fägring stor
- 1997 - Face/Off
- 1998 - Hilary & Jackie
- 1999 - Runaway Bride
- 2000 - Gossip
- 2001 - Dr. Dolittle 2
- 2002 - 24 Hour Party People
