Miguel de Cervantes y Saavedra - Don Quijote de la Mancha - Ebook:
HTML+ZIP- TXT - TXT+ZIP

Wikipedia for Schools (ES) - Static Wikipedia (ES) 2006
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
SITEMAP
Make a donation: IBAN: IT36M0708677020000000008016 - BIC/SWIFT:  ICRAITRRU60 - VALERIO DI STEFANO or
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Postnummer - Wikipedia, den fria encyklopedin

Postnummer

Wikipedia

Postnummer är en alfanumerisk kombination som används för att ange ett geografiskt område för att underlätta postsortering. I de flesta europeiska länder skrivs postadressen i ordningen landskod–postnummer–postort medan de i engelskspråkiga länder vanligen skrivs i ordningen postort–postkod. Irland och Hongkong använder inte postnummer. Hittills (2006) finns postnummersystem infört i 117 av de 190 länder, som är anslutna till Världspostföreningen (UPU, Union postale universelle).

Innehåll

[redigera] Svenska postnummersystemet

Det svenska postnummersystemet förvaltas av Posten på uppdrag av Post & Telestyrelsen.

[redigera] Historia

Fram till 1968 sorterades posten efter postort, vilket innebar att de postanställda var tvungna att lära sig samtliga postorter i Sverige och vilken postkupé som passerade orten. 1967 beslutades att postnummer skulle införas i Sverige och 12 maj 1968 togs det svenska postnummersystemet i bruk. Sedan dess har principen för postnummersystemet varit densamma, men en revision av postnummersystemet genomfördes under mitten av 1990-talet i samband med att alla kvarvarande postterminaler utrustades med postsorteringsmaskin.

Man bestämde sig för att till skillnad från det dåvarande tyska systemet med fyrsiffriga postnummer för orter, som då funnits i många år, även ha möjlighet att dela in orterna i grupper av brevbäringsområden, varför postnumren blev femsiffriga.

[redigera] Uppbyggnad

Det svenska postnummersystemet bygger på en femställig sifferkombination uppdelad två grupper med tre respektive två siffror. Principen för numreringen är att ju lägre ett postnummer är, desto längre söderut ligger orten. Undantagna från principen är postnummer som börjar på siffran 1, vilka representerar stockholmsområdet. Postorterna delas upp i två-, tre- och fempositionsorter beroende på ortens storlek. Större orter är tvåpositionsorter, riktigt små fempositionsorter och övriga trepositionsorter.

Typografisk anvisning: Ett blanksteg skall infogas mellan tredje och fjärde siffran. Mellan postnumret och ortnamnet skall det vara två  blanksteg.

[redigera] Tvåpositionsorter

De två inledande siffrorna anger postort. Stockholm, Göteborg och Malmö har tilldelats två nummerserier varav den ena avser box- och företagsadresser och den andra serien gatuadresser. Med anledning av dessa orters storlek så numreras de inte på samma sätt som övriga tvåpositionsorter, med undantag av tävlingspostnumren.

Postnummer Postort Kommentar
10x xx Stockholm Box- och företagsadresser
11x xx Stockholm Gatuadresser
20x xx Malmö Box- och företagsadresser
21x xx Malmö Gatuadresser
22x xx Lund  
25x xx Helsingborg  
30x xx Halmstad  
35x xx Växjö  
40x xx Göteborg Box- och företagsadresser
41x xx Göteborg Gatuadresser
50x xx Borås  
55x xx Jönköping  
58x xx Linköping  
60x xx Norrköping  
63x xx Eskilstuna  
65x xx Karlstad  
70x xx Örebro  
72x xx Västerås  
75x xx Uppsala  
80x xx Gävle  
85x xx Sundsvall  
90x xx Umeå  
97x xx Luleå Före revisionen 951 xx

Den tredje siffran i tvåpositionsnumren anger utdelningsform. För de postnummer som har brevbäring som utdelningsform representerar den tredje siffran en större sammanhängande geografisk del av postorten.

Postnummer Utdelningsform Kommentar
xx0 xx Boxar och postala adresser  
xx1 xx Boxar, företagsadresser  
xx2 xx Brevbäring  
xx3 xx Brevbäring  
xx4 xx Brevbäring  
xx5 xx Lantbrevbäring  
xx6 xx Brevbäring  
xx7 xx Brevbäring  
xx8 xx Svarspost  
xx9 xx Tävlingspost Tillfälliga postnummer där stor postmängd förväntas

Den fjärde och femte siffran anger sedan ett geografiskt område. Postnummer med samma fyra första siffror kan representera en stadsdel eller motsvarande.

[redigera] Trepositionsorter

De två första siffrorna anger vilket geografiskt område i Sverige som postorten finns i. Tidigare angav dessa siffror vilken postterminal som sorterade posten för postorten.

Postnummer Område
12x xx - 15x xx Södra Storstockholm
16x xx - 19x xx Norra Storstockholm
23x xx - 24x xx Södra centrala Skåne
26x xx Nordvästra Skåne
27x xx Sydöstra Skåne
28x xx Norra Skåne
29x xx Nordöstra Skåne
31x xx Halland
33x xx - 34x xx Sydvästra Småland
36x xx Centrala Småland
37x xx Blekinge
38x xx - 39x xx Östra Småland och Öland
42x xx - 47x xx Norra Halland, Bohuslän och sydvästra Västergötland
51x xx - 54x xx Övriga Västergötland
56x xx - 57x xx Norra Småland
59x xx Södra Östergötland
61x xx Norra Östergötland
62x xx Gotland
64x xx Södra Södermanland
66x xx - 68x xx Dalsland och Värmland
69x xx, 71x xx Närke
73x xx Nordöstra Närke och Västmanland
74x xx, 76x xx Uppland
77x xx - 79x xx Dalarna
81x xx Gästrikland och norra Uppland
82x xx Hälsingland
83x xx Jämtlands län
84x xx, 86x xx Medelpad
87x xx - 89x xx Ångermanland
91x xx - 93x xx Västerbottens län
94x xx - 96x xx Norrbottens län
98x xx Nordvästra Norrbottens län

Geografiska områden är endast ungefärligt angivna då postområdena inte följer övrig indelning av landet

Den tredje siffran i kombination med de första två anger postorten. Den fjärde siffran anger utdelningsform.

Postnummer Utdelningsform
xxx 0x Boxar och postala adresser
xxx 1x Boxar, företagsadresser
xxx 2x Brevbäring, boxar och svarspost
xxx 3x Brevbäring
xxx 4x Brevbäring
xxx 5x Brevbäring
xxx 6x Brevbäring
xxx 7x Brevbäring
xxx 8x Svarspost och företagsadresser
xxx 9x Lantbrevbäring

[redigera] Fempositionsorter

En fempositionsort är en så liten ort att endast ett fåtal postnummer behövs för att kunna hantera dess post på ett smidigt sätt. Sedan revisionen av postnummersystemet i mitten av 1990-talet återstår endast ett fåtal fempositionsorter. Dessa orter är ofta små och ligger avlägset till så att det inte är möjligt att flytta postutdelningen till en större trepositionsort. Fempositionsorterna återfinns oftast i skärgårdar och i fjällvärlden.

[redigera] Postnummerförteckningar

  • Den senast tryckta postnummerkatalogen utgavs av Posten 1996.
  • Postnummer kan sökas på Postens webbsida [1], där finns även en postnummerförteckning att ladda ner lokalt till sin dator.
  • Sats flexskivor i 9—cm-formatet kan hämtas gratis på postkontor. Finns för såväl PC-familjen som Mac-familjen. (De äldsta årgångarna var i 17—cm-formatet.)
  • CD-ROM. Finns i två versioner, en enklare som är gratis, samt en utförligare version, som även innehåller kartor, som Posten dock vill ha betalt för.
    En del hjälpprogram ingår, t ex mall för girobetalning via Internet.

[redigera] Belgiska postnummersystemet

Postnummersystemet i Belgien bygger på fyra siffror. Första siffran anger oftast provins och postnummer med jämna 1000-tal är då postnummret till områdets huvudort.

I framför allt Bryssel finns även ett antal särskilda postnummer för vissa organisationer. Det gäller exempelvis EU-institutionerna (1047 för EU-parlamentet, 1048 för Europeiska rådet och 1049 för EU-kommissionen), Nato (1110) liksom en rad nationella institutioner.

[redigera] Danska postnummersystemet

Det danska postnummersystemet bygger på fyra siffror och är knutet till ett geografiskt område (stad, by,gata eller liknande). De danska postnumrena kan grovt uppdelas i:

  • 1XXX : Köpenhamn K, V samt Frederiksberg C, i stort sett ett postnummer för varje gata
  • 2XXX : Frederiksberg och Köpenhamns omgivningar - längs Kystbanen upp till Nivå
  • 30XX - 36XX : Nordsjälland
  • 37XX : Bornholm
  • 39XX : Grönland
  • 4XXX : Övriga Själland och öarna i närheten
  • 5XXX : Fyn och öarna i närheten
  • 6XXX : Sønderjylland
  • 7XXX : Västjylland och det sydligaste Østjylland
  • 8XXX : Østjylland
  • 9XXX : Nordjylland

Postnummerindelning avspeglar i hög grad att man tidigt använde posttåg med utgångspunkt i Köpenhamn. Lite förenklat kan sägas att posttåget från Köpenhamn tog posten till städerna med X000-postnumer, därifrån sändes posten vidare ut till byarna.

När postnumret används utanför Danmark, skall det förskrivas med iso-koden DK for att undgå forväxling med andra länders postnummer

Danmark införde postnummer 1967 som ett led i rationaliseringen av sorteringsarbetet.

[redigera] Finska postnummersystemet

Det finska postnummersystemet bygger på fem siffror och kan till skillnad från det svenska inledas med 0.

[redigera] Schweiziska postnummersystemet

Det schweiziska postnummersystemet bygger på fyra siffror, som sätts före ortnamnet.


[redigera] Tyska postnummersystemet

Det tyska postnummersystemet bygger på fem siffror, som sätts före ortnamnet.


[redigera] USA:s postnummer

Alabama AL   Lousiana LA   Ohio OH
Alaska AK   Maine ME   Oklahoma OK
Arizona AZ   Maryland MD   Oregon OR
Arkansas AR   Massachussets MA   Pennsylvania PA
California CA   Michigan MI   Rodhe Island RI
Colorado CO   Minnesota MN   South Carolina SC
Connecticut CT   Mississippi MS   South Dacota SD
Delaware DE   Missouri MO   Tennessee TN
Florida FL   Montana MT   Texas TX
Georgia GA   Nebraska NE   Utah UT
Hawaii HI   Nevada NV   Vermont VT
Idaho ID   New Hampshire NH   Virginia VA
Illinois IL   New Jersey NJ   Washington WA
Indiana IN   New Mexico NM   West Virginia WV
Iowa IA   New York NY   Wisconsin WI
Kansas KS   North Carolina NC   Wyoming WY
Kentucky KY   North Dakota ND

Postnumret kallas ZIP och skall inledas med den två-ställiga bokstavskoden för staten. Om detta glöms bort är det stor risk att försändelsen blir obeställbar. Omedelbart efter bokstavskoden följer fem siffror. För större områden kan ytterligare fyra siffror tillkomma, föregångna av bindestreck. Alltsammans skrivs utan blanksteg. Postnumret sätts efter  postorten (City)  i klartext.

Exempel:

Acme, inc
For John Taylor
1309 Main Street
DALLAS TX75202-4062, USA

[redigera] Postnummersökning

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../p/o/s/Postnummer.html
Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Sub-domains

CDRoms - Magnatune - Librivox - Liber Liber - Encyclopaedia Britannica - Project Gutenberg - Wikipedia 2008 - Wikipedia 2007 - Wikipedia 2006 -

Other Domains

https://www.classicistranieri.it - https://www.ebooksgratis.com - https://www.gutenbergaustralia.com - https://www.englishwikipedia.com - https://www.wikipediazim.com - https://www.wikisourcezim.com - https://www.projectgutenberg.net - https://www.projectgutenberg.es - https://www.radioascolto.com - https://www.debitoformtivo.it - https://www.wikipediaforschools.org - https://www.projectgutenbergzim.com