Bohuslän

Bohuslän, latin Bahusia, är Sveriges västligaste landskap och beläget vid Skagerrak med Uddevalla som största stad. Bohuslän gränsar i norr till sitt gamla moderland Norge och i öster till Dalsland och Västergötland. Det är känt för sitt fiske, salta bad och soliga klippor. Bohuslän har 20 000 registrerade fornlämningar.

[redigera] Historia

Båtar utanför Härön, Tjörn.

Namnet av Bohus (slott), bohus från baihus = fornnordiska för stort o mäktigt hus, eller av norskans bágr = hindrar, ligger i vägen, vansklig, motstridande (nuv. fästningsholmen). Omnämnt på tidigt 1200-tal. Län betydde f.ö lån, d.v.s ämbetsmännen lånade skatteintäkter från medborgarna för senare inbetalning till staten. Under vikingatiden var Bohuslän en del av Viken som innefattade kustområdena runt Oslofjorden. Området var då indelat i Ranrike i norr och Älvsyssel i söder. Namnet Viken kom senare att användas som benämning för enbart Bohuslän. Tidigt fanns även en indelning i 16 st. s.k skeppsredor, där 1 skeppsreda = 20 st. roddarbänkar. Detta som en del i beredskapen för ev. angrepp. Den norske kungen Harald Hårfagre gjorde Bohuslän till en del av det samlade norska riket, ca 870. Efter Kalmarunionens upplösning ingick det i Konungariket Danmark-Norge. Vid freden i Roskilde 1658 avträddes hela provinsen utom Enningdalen till Sverige.

Digerdöden runt 1349, härjade Bohuslän svårt. Nära hälften av befolkningen dog och 50% av gårdarna ödelades. Dessutom var 1300- och 1400-talen periodvis mycket kyliga och befolkningstillväxten avstannade. Jordbruket återhämtade sig först under 1600-talet.

Åtta stora sillperioder finns nedtecknade, åren (ca): 970-1030/60 år, 1175-1225/50 år, 1420-1490/70 år, 1556-1588/32 år, 1660-1680/20 år, 1747-1808/61 år, 1878-1898/20 år. Perioden 1556-1588, stort intresse från danske kungen Fredrik II som organiserar fisket med skatter, tullar, m.m. Ca 500 - 800 000 tunnor sill tas upp per år under perioderna, från september - december.

Under 1700-talets senare del upplevde landskapet en blomstringsperiod tack vare den s.k. stora sillperioden (ca 1747–1808). Många små fiskelägen växte till sig. Samtidigt förändrades naturen då en stor del av skogen höggs ner för att användas till bostäder, båtar och inom fiskeindustrin. Kvar blev kala klippor som fortfarande ger landskapet dess karaktär. Stora delar av skogen i inlandet återplanterades i början av 1900-talet.

[redigera] Bohusläns kristnande

Huvudartikel: Bohusläns kristnande

Om man utgår från att gränsen mellan forntid och medeltid i stora delar av övriga Europa går vid ca år 475, bl.a därför att det Romerska riket då upphörde, så blir den 'nordiska' motsvarigheten Vikingatidens slut, ca 1050. Denna tidpunkt, eller strax före, anses vara kristnandets intåg i (nuv.) Danmark, Norge och Bohuslän, sannolikt i den ordningen.

[redigera] Öar i Bohuslän

[redigera] Större orter i Bohuslän

Bohuslän har fem städer: Kungälv, Lysekil, Marstrand, Strömstad och Uddevalla.

[redigera] Några kända bohusläningar

Emilie Flygare-Carlén, Strömstad - Författare
Karin Parrow, Vinga - Konstnär
Karl-Axel Gadd, Sotenäs - Konstnär
Karl Nordström, Tjörn - Konstnär
Gustaf B Thordén, Uddevalla - Redare
Percy Barnevik, Uddevalla - Industriledare

[redigera] Externa länkar

Wikimedia Commons har media som berör Bohuslän

[redigera] Se även

	Härader och städer i landskapet Bohuslän
	Härader: Bullaren \| Inlands Fräkne \| Inlands Nordre \| Inlands Södre \| Inlands Torpe \| Kville \| Lane \| Orusts västra \| Orusts östra \| Sotenäs \| Stångenäs \| Sörbygden \| Tanum \| Tjörn \| Tunge \| Vette \| Västra Hising
	Städer: Kungälv \| Lysekil \| Marstrand \| Strömstad \| Uddevalla

	Sveriges landskap
Blekinge \| Bohuslän \| Dalarna \| Dalsland \| Gotland \| Gästrikland \| Halland \| Hälsingland \| Härjedalen \| Jämtland \| Lappland \| Medelpad \| Norrbotten \| Närke \| Skåne \| Småland \| Södermanland \| Uppland \| Värmland \| Västerbotten \| Västergötland \| Västmanland \| Ångermanland \| Öland \| Östergötland