Helsingborg

Wikipedia

Helsingborg Siffrorna avser orten
Folkmängd(2005)	91 640
Area(2005)	3690 hektar
Landskap	Skåne
Län	Skåne län
Kommun	Helsingborgs kommun
Församling	Filborna, Gustav Adolf, Maria och Raus.
Läge	56° 03´ N, 12° 43´ Ö

Helsingborg är en tätort (stad) i Skåne och centralort i Helsingborgs kommun belägen vid Öresunds smalaste del. Endast fyra kilometer skiljer Helsingborg från Danmark och Helsingör. Tre rederier trafikerar linjen med avgångar var tjugonde minut dagtid och halvtimmestrafik nätter och helger.

Helsingborg är en av Nordens äldsta städer och har under århundradena härjats hårt av krig, främst mellan Danmark och Sverige. Numera är Helsingborg en betydande industristad och dess hamn är Sveriges näst största containerhamn, bara Göteborgs är större. Även om Helsingborgs kommun är Sveriges nionde största, är tätorten Helsingborg landets åttonde största stad efter Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås, Örebro och Linköping.

Folkinflyttningen till Helsingborg uppgår till drygt 1000 personer per år och är landets femte största efter Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala.

• Smeknamn: Sundets pärla alternativt Pärlan vid Sundet
• Slogan: "Här börjar kontinenten"

Innehåll 1 Historia 1.1 Historiska personer med anknytning till staden 1.2 Historiska datum 2 Stadsbild 2.1 Betydande byggnader 2.2 Torg och platser 2.3 Parker och grönområden 2.4 Stränder 2.5 Stadsdelar 3 Kultur- och nöjesliv 3.1 Museer 3.2 Musik och teater 3.3 Restauranger och nattklubbar 3.4 Shopping 3.5 Återkommande evenemang 4 Kommunikationer 4.1 Färjeförbindelser 4.2 Vägar 4.3 Järnvägar 4.3.1 Framtiden 4.4 Flygplats 5 Näringsliv 5.1 Företag 5.2 Industrihistoria 6 Vänorter 7 Idrott 8 Sevärdheter 9 Personligheter 10 Föreningar 11 Externa länkar 12 Källor 13 Bildgalleri

[redigera] Historia

Huvudartikel: Helsingborgs historia

Helsingborg är en av Nordens äldsta städer. Det har troligen funnits bebyggelse i form av en mindre befästning uppe på landborgen redan i slutet av 900-talet för att betrygga överfarten mellan Skåne och Själland.

Stadens namn tros härledas från ordet helsing vilket betyder hals och betecknar den smala passagen i Öresund mellan Helsingborg och Helsingör. På 1070-talet omnämns staden i ett brev av Adam av Bremen och den 21 maj 1085 omnämns Helsingborg (då skrivet Helsingaburgh) i ett gåvobrev från den danske kungen Knut den helige och detta datum ses som stadens officiella födelsedag.

Den tidigaste bebyggelsen uppe på landborgen var de tre kyrkorna S:t Clemens, S:t Petri och S:t Olai. På 1100-talet ersattes den enkla befästningen av ett större slott i sandsten. Detta dominerades av ett runt torn med drygt fyra meter tjocka väggar.

I takt med att staden växte började folk bosätta sig på stranden nedanför landborgen. På 1300-talet var Helsingborg en av Danmarks mest betydelsefulla städer, mest pga att slottet, som detta århundrade byggts om till det försvarstorn i tegel som numera kallas Kärnan, var ett av Nordens starkaste fästen.

Även den nybyggda Mariakyrkan nedanför landborgen berättar om stadens betydelse då den var en av Danmarks största stadskyrkor vid denna tidpunkt.

1332 intog den svenske kungen Magnus Eriksson Helsingborg och hela Skåne och höll det i pant för 34 000 mark silver.

På 1400- och 1500-talen minskade Helsingborgs betydelse i och med att slottet Kronborg (då vid namn Krogen) i Helsingör byggdes, vilket var en betydligt modernare fästning. De svensk-danska krigen under 1600- och 1700-talen härjade staden svårt och vid flera tillfällen fick befolkningen fly och bebyggelsen skövlades och brändes.

Vid freden i Roskilde år 1658 blir Helsingborg svenskt och samma år inkvarteras en svensk garnison i Helsingborgs slott. Under skånska kriget 1675-1679 intog danskarna Helsingborg vid två tillfällen. Detta fick Karl XI att vid krigsslutet riva stadens befästningar och det mesta av slottet och det enda som lämnades kvar var Kärnan.

1709, under det stora nordiska kriget, landsteg en stor dansk armé vid Råå söder om Helsingborg. Men den dåvarande generalguvernören i Skåne, Magnus Stenbock, lyckades vid slaget vid Ringstorp den 28 februari 1710 besegra den danska armén. En ryttarstaty av honom restes på Stortorget i Helsingborg 1901.

I början av 1700-talet var Helsingborg hårt åtgånget. Flera års krigande och en hård försvenskningspolitik, samt minskad handel över sundet innebar en ekonomisk och befolkningsmässig stagnation. Dessutom hade massgravar efter slaget förgiftat vattnet och pest bröt ut 1711-1712. 1770 hade Helsingborg endast 1 300 invånare.

Inte förrän under senare hälften av 1800-talet började staden återhämta sig igen, men då med besked. En kraftig expansion av näringslivet innebar en mångdubbling av befolkningen. Flera nya industrier grundlades och år 1857 avskaffades Öresundstullen. 1892 invigdes Sveriges första ångfärjeförbindelse mellan Helsingborg och Helsingör, vilken lever kvar i våra dagar. Från att ha haft 4 000 invånare i mitten av 1800-talet kunde folkmängden under 1920-talet passera 50 000-strecket. 1920 var Helsingborg Sveriges femte största stad. Efter 1930 gick Helsingborgs befolkningsutveckling i en mer beskedlig takt. De senaste åren har kommunen haft en stadig befolkningsökning på ungefär 1 000 personer om året.

Helsingborg blev en viktig exporthamn, inte minst för spannmål. Betydande för staden var dess "konsuler"; lokala företagare, kommunalmän och riksdagsledamöter. Två av de ledande var Petter Olsson och Nils Persson, vilka båda har fått två torg i staden namngivna efter sig: Konsul Olssons plats och Konsul Perssons plats. En annan betydelsefull företagare var Henry Dunker, "Galoschkungen" kallad, disponent på AB Helsingborgs gummifabrik, senare Tretorn AB, en gång Sveriges rikaste man.

I samband med Helsingborgsutställningen 1903 invigdes Helsingborgs stads spårvägar, vilka fortlevde till högertrafikomläggningen år 1967 då hela linjenätet lades ned.

[redigera] Historiska personer med anknytning till staden

Kristoffer av Bayern, unionskung, född på Helsingborgs slott Dietrich Buxtehude, organist och kompositör, sannolikt född i Helsingborg Henry Dunker, disponent, verksam i Helsingborg och betydelsefull för stadens utveckling Ruben Rausing, (född Ruben Andersson) grundare av Tetra Pak född i Raus stadsdel i Helsingborg

[redigera] Historiska datum

• 1085, 21 maj - Helsingborgs officiella födelse.
• 1310, 17 juli - Freden i Helsingborg sluts mellan Sverige, Norge och Damnark. Birger Magnusson återfår den svenska kronan.
• 1658, 26 februari - Freden i Roskilde, Helsingborg blir svenskt.
• 1707, 17 juni - Ramlösa brunn grundas.
• 1710, 28 februari - Magnus Stenbock besegrar en dansk invasionshär utanför Helsingborg.
• 1810, 20 oktober - Jean Baptiste Bernadotte, senare Karl XIV Johan, sätter sina första steg på svensk mark i Helsingborg.
• 1892, 10 mars - Färjeförbindelsen mellan Helsingborg och Helsingör invigs.
• 1955, 10 juni - Helsingborgsutställningen, H55, invigs.
• 1973, 15 september - Gustav VI Adolf avlider på Helsingborgs lasarett.
• 1999, 10 juni - Helsingborgsutställningen, H99, invigs.
• 2002, 27 april - Dunkers kulturhus invigs vid Sundstorget vid Norra hamnen

[redigera] Stadsbild

Huvudartikel: Helsingborgs arkitektur

Landborgen har en stor påverkan på Helsingborgs stadsbild. Dess långa utsträckning gör att Helsingborgs centrum trängs in på den smala landremsa som finns mellan Öresund och landborgens kant. De enda naturliga förbindelserna mellan de nedre delarna av staden och de uppe på platån finns i ett antal raviner som skjuter in i landborgen på ett antal ställen från norr till söder, vid Halalid, Tågabacken, Hälsobacken, Långvinkelsgatan, Begaliden och Gåsebäcksdalen.Linné noterade på sin skånska resa 1749 stadens beskaffenhet enligt följande:

"Östra landsidan instängde staden såsom en ganska hög brant mur på vilken den nedanför liggande staden helt artigt beskådades"

Landborgen separerar därmed staden och förhindrar de centrala delarna att växa inåt land. Som resultat ligger stora delar av Helsingborgs centrum på utfyllnadsmark i Öresund. Däremot skapar landborgen också unika möjligheter för kontakt med vattnet och havsutsikt långt inåt land, då platån höjer sig över den centrala bebyggelsen så att sundet blir synligt för fler i staden. Då Helsingborg ligger utträngd och utsträckt mot Öresund har staden även en unik kontakt med vattnet och visar upp en kraftfull och sammanhängande fasad ut mot havet. Från stadens centrala delar är det aldrig långt att gå för att nå havet.

Trots att Helsingborg är av hög ålder finns det egentligen inte många bostadshus i staden som berättar om det. Det senaste årtusendets många krig har gjort att mycket av den äldre arkitekturen har blivit förstörd genom alla skövlingar av staden i samband med krigen, både från dansk och svensk sida. Särskilt förödande var det skånska kriget, då först den danske kungen Kristian V rev stora delar av staden för att stärka dess befästningar, och sedan Karl XI rev större delen av Helsingborgs slott för att bara lämna kvar Kärnan. De enda spåren av profan bebyggelse från 1600- och 1700-talen är Jacob Hansens hus, Gamlegård och Henckelska gården.

Den dominerande bebyggelsen i stadens centrala delar är från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, då Helsingborg upplevde sitt stora uppsving. Flera dominerande byggnader i stadsbilden kommer från denna tid, till exempel längs de nybyggda paradgatorna Drottninggatan och Järnvägsgatan, fortfarande några av stadens huvudleder, och Stortorget. Bland dessa nya, pampiga byggnader kan en besökare idag se Hotell Mollberg, Kvarteret Svea och Rådhuset. Under den senare modernismen har vissa av dessa ersatts av nyare bebyggelse, dock i samma pampiga stil. I gatorna bakom dessa fasader, till exempel längs Bruksgatan och runt S:ta Maria kyrka finns fortfarande flera byggnader av mer blygsam och småskalig natur. Helsingborg är en utpräglad stenstad med endast få exempel på byggnader i korsvirke eller trä i de centrala delarna. Som en träbyggnad av betydelse kan nämnas f.d. Ångfärjestationen (1899), ritad av Folke Zettervall, som ligger invid Hamntorget. Ett annat sällsynt exempel av lite äldre datum är Tornérhjelmska huset från 1804 på Fågelsångsgatan. Typiskt för Helsingborgs centrum är även dess tätbyggda och högexploaterade karaktär, som ger staden en urbanitet och kontinental känsla.

Ända sedan 1800-talet har Helsingborg varit en segregerad stad mellan de rika norra delarna och de södra arbetarkvarteren, där den traditionella gränsen gått längs Trädgårdsgatan. Dessa skillnader består än idag genom att Söder blivit ett av Helsingborg mest invandrartäta områden. En grund till att de södra delarna tappat i attraktivitet kan vara hamnen och järnvägen, som till största delen byggts i de södra delarna och därför förhindrar stadsdelens kontakt med vattnet. Helsingborgs stad planerar dock att gräva ner de södergående spåren för att omvandla Södra hamnen i stil med vad som gjorts med Norra hamnen.

Delarna strax utanför centrum består mestadels av bebyggelse från tidigt 1900-tal, till exempel på Tågaborg där det finns omväxlande stadsbebyggelse och högborgerliga villaområden. Många områden har också förtätats med tiden med modernistiska byggnader, till exempel på Eneborg, Slottshöjden och Stattena.

[redigera] Betydande byggnader

Kärnan S:ta Maria kyrka Raus kyrka Jacob Hansens hus Gamlegård Henckelska gården Rådhuset Ångfärjestationen Terrasstrapporna Sofiero slott

Fredriksdals herrgård Ramlösa brunnshotell Essenska villan Vikingsberg Hotell Mollberg Folkets hus Gustav Adolfs kyrka Olympiaskolan Nicolaiskolan S:ta Maria sjukhus

Krematoriet Konserthuset Stadsteatern H55-paviljongen Idrottens hus Simhallsbadet Stadsbiblioteket Lasarettet Knutpunkten Dunkers kulturhus

[redigera] Torg och platser

Det mest dominerande torget i Helsingborg är Stortorget, som sträcker sig från Terrasstrapporna och Konsul Trapps plats i öster och sluttar lätt ner mot övergången mellan Drottninggatan och Järnvägsgatan i väster. Torget har fått sin säregna avlånga karaktär av att det tillkom under den danska ockupationen av staden 1676-1679, då den danska armén drog en bred försörjningslinje mellan Helsingborgs slott och hamnen, rakt genom befintlig bebyggelse. Vid fredstid började invånarna sedan använda den stora ytan som handelsplats, vilket torget var fram till slutet av 1800-talet. Med tiden har torget fått flera storslagna byggnader som bildar pampiga fasader mot platsen, oftast bankpalats och hotell.

I Stortorgets förlängning ut mot hamnen ligger Hamntorget som tillkom på 1890-talet i och med byggnationen av Norra hamnen. Idag består torget till största delen av parkeringsplatser, men det används ofta som plats för tivolin eller konserter vid särskilda tillfällen, exempelvis under Helsingborgsfestivalen. Vid torget ligger Gamla Tullhuset, som numera är teminal åt Sundsbussarna, och Färjestationen, numera rockklubb. Längst i öster, strax vid pirkanten, tronar Carl Milles staty Sjöfartsgudinnan på sin höga piedestal och vid sidan om denna finns ett monument över Karl XIV Johans landstigning i Helsingborg.

Från Hamntorget och bort mot Knutpunkten ligger Kungstorget som efter att ha varit mestadels parkering och banområde under den tid då det gick järnvägsspår rakt genom staden, numera är omvandlat till en plats med somriga uteserveringar och scen för olika tillställningar, till exempel konserter.

Sundstorget byggdes 1865 på utfyllnadsmark i Öresund. Runt torget byggdes flera monumentala byggnader och senare flyttades större delen av torghandeln från Stortorget till Sundstorget på grund av uppförandet av en saluhall i torgets västra del. Under den senare delen av 1900-talet revs dock saluhallen och torget blev istället ett parkeringstorg så när som på en liten yta där Sundstorgets grill låg. 2004 byggdes torget om och parkeringen förlades i ett underjordiskt parkeringsgarage på två våningar, samt byggde en ny saluhall i glas, denna gång i torgets södra sida. Längs torgets norra fasad ligger flera restauranger som på sommaren kan dra nytta av byggnadernas solsida genom sina uteserveringar. I väster innesluts torget av Dunkers kulturhus.

Flera platser i Helsingborg har fått namn av personer med stor betydelse för staden. Några exempel är Henry Dunkers plats mellan Konserthuset och Stadsteatern, som fick sitt namn vid H99-utställningen för att hedra H. Dunkers generösa bidrag till stadens kulturliv. Konsul Olssons plats ligger mer urbant belägen, intimt inbäddad på mitten av Kullagatan i närheten av av den företagsamme konsulen Petter Olssons magasinbyggnad. Vid Terrasstrapporna har konsul Oscar Trapp hedrats med en egen plats som tack för dennes pådrivning av restaureringen av Kärnan, byggandet av Terrasstrapporna och bevarandet av flera äldre byggnader. På Söder ligger Konsul Perssons plats på den tomt där Nils Perssons svavelsyrefabrik tidigare låg. Numera används platsen mest som parkering. Norr om denna ligger Mäster Palms plats, omgiven av flera senmodernistiska byggnader som Söderpunkten och Fackföreningarnas hus. På söder ligger även Gustav Adolfs torg, som anlades som Nya Torg, men som oftare kallas vid sitt senare namn, vilket det fått av Gustav Adolfs kyrka som ligger bredvid. Här bedrivs livlig torghandel de flesta dagarna i veckan.

[redigera] Parker och grönområden

Flera av Helsingborgs parker ligger som en krans runt stadens centrala delar. De allra första parkerna kom till på sent 1800-tal. Förtätningen av staden och de många nya industrierna gjorde att behovet av grönområden för avkoppling och rekreation blev allt mer påtagligt. Många av stadens parker har tidigare varit trädgårdar som donerats till staden av dess välbemedlade ägare.

Den första riktiga park som anlades var Krookska planteringen belägen mellan Helsingborgs dåvarande innerstad och den nya stadsdelen Söder. På platsen låg tidigare Bollbrolyckan, som var en del av stadens fäladsmark. Planer fanns att bebygga marken för att knyta samman stadsdelarna, men istället köpte syskonen Krook upp och donerade den till staden att användas till plantering. 1873 stod parken klar. Numera går den mest under namnet Stadsparken.

En annan tidig park i Helsingborg är Öresundsparken, belägen i en ravin i landborgen kallad Hälsobacken men även med en del uppe på landborgen. Parken anlades 1877 efter att verksamheten i de vattenkvarnar som bildade Helsingborgs tidigaste industriområde flyttat till det nya industriområdet på Söder. Parkens sluttningar är rikt bevuxna med rhododendronbuskar och skuggande träd. Här ligger även Sofiakällan. Dock går också den vältrafikerade Hälsovägen, Helsingborgs tillfartsled in i centrum från nordost, vilken kan upplevas som störande. Delen uppe på landborgen är däremot tystare och erbjuder en vacker utsikt över Öresund.

Området runt Kärnan har hyst väldigt sparsam bebyggelse ända sedan Karl XI beordrade att hela slottet, förutom Kärnan, skulle rivas. Därför hade här länge varit ett grönområde runt borgen. I samband med Helsingborgsutställningen 1903 kring Kärnan anlades en park kallad Slottshagen, där en besökare nu för tiden kan vandra i den utplanterade Rosenträdgården och bland annat se på utomhusteater.

Några av Helsingborgs mest kända parker har tillkommit genom donationer från några av stadens prominenta invånare. Öster om idrottsområdet på Olympia ligger Fredriksdals friluftsmuseum, som 1918 donerades till Helsingborgs stad av konsul Trapps änka, Gisela Trapp. Parken hyser Fredriksdals herrgård, botanisk trädgård, frukträdgård och, mest välkänt, Fredriksdalsteatern. Efter Gustav VI Adolfs död erhöll Helsingborgs stad Sofiero slott, norr om staden, med tillhörande trädgård som gåva. Parken har blivit berömd för sina många olika arter av rhododendron och olika evenemang, som orkidétävlingen Sofiero Trophy och veteranbilsutställningen Sofiero Classic. En annan donation är Vikingsberg med tillhörande park, beläget på landborgen, som Ida och Otto Banck överlämnade till staden 1912. Själva villan på Vikingsberg hyste länge stadens konstsamling och är nu för tiden privat konstgalleri. Parken består av både buskinramade trädgårdar, näckrosdamm och öppna grönytor och från två utsiktspunkter i parkens norra respektiva södra ändar har besökaren en fin utsikt över Öresund.

Ännu en av de mer namnkunniga parkerna är Ramlösa brunnspark i södra delen av Helsingborg. Här låg den gamla Ramlösakällan som varit i bruk från 1707. På 1700- och 1800-talen dracks det ofta brunn i parken och flera kända personer har lovprisat vattnet, till exempel Carl von Linné och Carl Hårleman. Området är en lummig park runt dalen där den gamla järnhaltiga vattenkällan är placerad. I parken finns även flera byggnader, till största delen i gulmålat trä med vita lövsågeridetaljer, bevarade övanför dalen sedan hälsobrunnens tid. Två andra natursköna områden avgränsar staden i norr och i söder. I norr ligger Pålsjö skog, vackert belägen runt en ravin i landborgen och ett populärt friluftsområde. Vid skogen ligger Pålsjö slott med tillhörande slottspark. I söder ligger Rååns dalgång, med väl bevarade sluttningar ner mot ån med naturskog och betesmarker, så skyddsvärt att området nu för tiden är naturreservat. Vid kanten av Råån ligger Raus kyrka, som är Helsingborgs äldsta, med anor från 1100-talet.

I och med skapandet av Landborgspromenaden har flera av stadens parker bundits ihop, från just Pålsjö skog till Råådalen genom ett vandringsstråk på landborgens kant. Längs promenaden kan flanören få enastående vyer ut över Öresund, liksom rofyllda parkupplevelser, samt uppleva flera av Helsingborgs mest populära sevärdheter.

[redigera] Stränder

Helsingborg är en av de få städer i Sverige där det finns fina badstränder på bara 10 minuters gångväg från centrum. På sommaren går ofta folk gå genom staden i badrock. Den allra närmaste badplatsen är Tropical Beach på Parapeten, anlagd i samband med H99-utställningen, med utplacerade palmer, spänger och solstolar.

Vidare norrut, längs Strandpromenaden, ligger "Järnvägsmännens" och Gröningen, strax norr om Norra hamnen. Här finns en stor grönyta att sola på och en badbrygga ut i vattnet. Vidare norrut längs promenaden ligger en av Helsingborgs mest populära stränder - Örestrandsbadet, eller "Fria Bad" som det kallas. Stadens nordligaste strand är Vikingstrand, väl anpassad för funktionshindrade.

Söder om Helsingborg är Öresund väldigt långgrunt vilket passar mycket bra för småbarnsfamiljer. Här ligger stränderna Råå vallar och Örby ängar. Norr om dessa, nära hamnområdet, ligger även Helsingborgs enda naturiststrand - Knähakens bad.

Det finns även tre kallbadhus i staden. Två av dem finns i norr - Pålsjöbaden, strax söder om Vikingstrand, och Norra Kallbadhuset ("Kallis"), mellan Gröningen och Fria Bad. I söder ligger Råå kallbadhus vid Rååbadet invid småbåtshamnen.

[redigera] Stadsdelar

Några av de mer kända stadsdelarna:

Gamla stan (Centrum) Slottshöjden Olympia Wilson Park Söder Norr

Högaborg Tågaborg Stattena Ringstorp Mariastaden Elineberg

Ramlösa Raus Miatorp Råå Drottninghög Fredriksdal

Andra stadsdelar:

Eskilsminne Eneborg Planteringen Dalhem Gustavslund

Sofieberg Husensjö Rosengården Adolfsberg Västergård

Ättekulla Humlegården Närlunda Västra Berga Berga industriområde

[redigera] Kultur- och nöjesliv

Helsingborg har ett rikt utbud av både kultur- och nöjesetablissemang. Kommunen ger ofta bidrag till olika kultursatsningar vilket stärker stadens kulturliv. I och med att Dunkers kulturhus byggdes har staden även fått en central samlingspunkt för både konst, musik, utställningar och nöje.

[redigera] Museer

Den historieintresserade konsuln Oscar Trapp föreslog i början av 1900-talet att ett museum skulle inrättas i Helsingborg och 1909 öppnade det nya stadsmuseet, inhyst i den gamla skolbyggnaden på Södra Storgatan, med samlingar som börjat samlas in redan på 1890-talet. Den ursprungliga samlingen bestod av både naturvetenskapliga, arkeologiska, etnografiska och kulturhistoriska föremål, samt konstverk. När Otto Banck donerade Vikingsberg till Helsingborgs stad 1912 kunde konstsamlingarna inhysas där, som flyttades dit 1929. 1918 donerade Oscar Trapps änka Gisela Trapp Fredriksdal med tillhörande marker till museet, med föremålet att det skulle användas som friluftsmuseum och dessutom skulle markerna finansiera museets verksamhet. Med tiden kom Stadsmuseets lokaler på Södra Storgatan att bli för små och man började då diskutera olika lösningar på problemet. Denna fråga löstes dock inte förrän 2002, då både de kultur- och stadshistoriska samlingarna på Södra Storgatan och konstsamlingen på Vikingsberg flyttades till det nybyggda Dunkers kulturhus.

Fredriksdals friluftsmuseum har genom tidens lopp utökats med historiska gårdar från olika platser i Skåne och kulturhistoriskt intressanta byggnader från Helsingborgs äldre stadsbebyggelse. På museet finns också en fruktträdgård, botanisk trädgård och friluftsteater. I ett av husen från gamla Helsingborg ligger Grafiska museet, som är Sveriges största, och visar tryckerikonstens historia från Gutenberg fram till vår tid. I anknytning till Fredriksdal ligger Kulturmagasinet, där stora delar av de mycket omfattande samlingarna från Helsingborgs museer förvaras. Kulturmagasinet ansvarar även för Kärnans underhåll, i egenskap av ägare, samt kulturmiljövård och konservering.

Vid Bergaliden, öster om Kärnan, ligger ytterligare två museer. Det ena är Skolmuseet, som invigdes 1985, beläget i den gamla Östra skolan vid sidan om Slottsvångsskolan. Skolmuseet visar restaurerade skolmiljöer och föremål som använts på olika folkskolor i Helsingborgs kommun genom åren. Det andra är Medicinhistoriska museet, inhyst i det före detta barnsjukhuset, som i sin tur visar miljöer och föremål från vården. I det nyrenoverade före detta IOGT-huset, på Carl Krooks gata på Söder, ligger Helsingborgs Idrottsmuseum, som ställer ut föremål från stadens idrottshistoria, samt arrangerar olika evenemang, föreläsninger och utser "Årets idrottare i Helsingborg".

Utanför staden ligger Beredskapsmuseet som i sina underjordiska lokaler på "Batteri Helsingborg", byggt 1940, berättar om villkoren för Sverige under andra världskriget genom utställningar och en stor del gammalt krigsmateriel från den tiden.

[redigera] Musik och teater

Under första hälften av 1800-talet var konserter ovanliga inslag i Helsingborg. Ett fåtal ensembler framträdde då och då vid någon av stadens hälsobrunnar, antingen Sofiakällan eller Ramlösa, och Husarregementets musikkår gav enstaka utomhuskonserter. 1896 bildades Helsingborgs musiksällskap för att lyfta musiksmaken hos stadens invånare. Detta började regelbundet framföra ett antal konserter. 1911 beslutade riksdagen om stöd för upprättande av orkestrar i Sveriges provinsstäder, och då Helsingborgs stad också gav ett bidrag bildades samma år Nordvästra Skånes Orkesterförening (senare Helsingborgs symfoniorkester). De första åren var intresset stort, men man led av att inte ha tillgång till ett fast konserthus. Detta löstes 1932 i och med att det av Sven Markelius ritade Helsingborgs konserthus stod färdigt. Med detta kom en kraftig uppgång av musikintresset i Helsingborg.

Musiklivet i Helsingborg består numera av ett rikt utbud från klassiskt och jazz till mer modern musik. I konserthuset går det att regelbundet lyssna på Helsingborgs symfoniorkester, liksom flera andra gästande artister. Dunkers kulturhus kan även det erbjuda konserter i mindre form, till exempel då Musikskolans elever framträder, genom sin mer småskaliga konsertsal. I stadens kyrkor förekommer ofta konserter, då mer i de centrala kyrkorna Mariakyrkan och Gustav Adolfs kyrka. Det går attlyssna på allt från Taizémässor till soloframträdanden. Mer svängig livemusik kan upplevas i Jazzklubbens lokaler i en källare på Kullagatan i centrum. Andra klubbar som erbjuder musik är Telegrafen och Charles Dickens. The Tivoli är stadens enda rockklubb och här erbjuds livekonserter med aktuella band på regelbunden basis. Helsingborg har även flera musikföreningar, bl a Helsingborgs kammarkör, Helsingborgs kammarmusikförening, Visans vänner, Pearls of the Sound och Helsingborgs vokalensemble.

Helsingborg har en stadsteater med gamla anor, då den var den första fasta stadsteaterensemblen i Sverige när den grundades 1921. Men det har funnits en teater i staden sedan 1813 då dåvarande ägaren av Ramlösa brunn, Achates von Platen, fick tillstånd av staden att uppföra ett "provisionellt teaterhus av trä" på Prästgatan. 1859 köptes teatern upp av staden och snart höjdes röster för ett nytt och mer tidsenligt teaterhus. Detta kom dock inte att invigas förrän 1877. Den nya teatern gjorde att resande teatersällskap allt oftare besökte staden och i början av 1900-talet kom önskemål om en fast teaterensemble, vilken startades 1921. Då den gamla teatern var byggd för resande teatersällskap och inte en fast ensemble blev lokalerna efter hand allt mer ofunktionella och dessutom ökade kraven på föreställningarna från publiken. 1976 öppnade därför den nya Stadsteatern vid Henry Dunkers plats intill Konserthuset, som innehåller både en stor scen kallad "Storan" och en mer intim scen som följaktligen kallas för "Lillan". Den gamla teatern revs samma år, till stora protester. Ännu en scen fick staden med Dunkers kulturhus som har en mindre scen för framträdanden av olika slag. Ett populärt och välkänt sommarnöje är Fredriksdalsteatern som invigdes 1932 och fick sin stora spridning i riket i och med att Nils Poppe anslöt sig till teatern och de årliga TV-sändningarna därifrån på trettondagen. Det går även att se på utomhusteater i Slottshagen då det regelbundet ges olika revyer i parken på sommaren.

[redigera] Restauranger och nattklubbar

Helsingborg är en av Sveriges krogtätaste städer och staden har flera framstående restauranger. Trots att Helsingborg är en relativt liten stad har den enligt White restaurangguide 2006 tre restauranger på guidens Mästarklasslista. De tre restauranger som fått Vitt kort i svensk mästarklass är Restaurang Niklas, Sofiero Slottsrestaurang samt Gastro. Flera nya ambitiösa restauranger har också öppnat på senare tid och uppnåt en hel del populäritet, bl a Restaurang Två Bröder, Bara Vara och Mento.

Här finns även en hel del restauranger som både är populära och anrika och har blivit klassiska inslag i staden. Till de mest anrika måste räknas Mollbergs matsalar, som är Sveriges äldsta restaurang, då det funnits en restaurang här med anknytning till Hotell Mollberg sedan 1300-talet. Numera ligger här dock en franchise-restaurang vid namn Café le fil du Rasoir. Fler av de mer klassiska restaurangerna i Helsingborg är Pålsjö krog, belägen vid kanten av Öresund i anknytning till Pålsjöbaden, Restaurang Teaterkatten i Stadsteatern, La Petite på Bruksgatan och Ramlösa Wärdshus i Ramlösa brunnspark.

Då Helsingborg har en väldigt speciell relation med Öresund finns det flera restauranger som ligger i anknytning till vattnet. Flera av dem ligger vid Norra hamnen och Kajpromenaden, till exempel Dunkers Bar & Matsalar och OZ emellan. Vidare ut längs Strandpromenaden ligger flera sommarrestauranger som Bunker bar och Sillen & Makrillen. Under sommaren är många av dem populära på grund av sina uteserveringar. Nöjer man sig inte med att vara nära vattnet går det att äta på vattnet genom att ta en tur och äta på restaurang på någon av färjorna till Helsingör.

I Helsingborg finns även många fina konditorier och caféer. Några som är värda att nämnas är Konditori Fahlmans, ett av stadens mer anrika konditorier, Konditori Signe Bergkvist (även kallat Kafferepet), Helsingborgs äldsta konditori som funnits på platsen sedan 1892, Ebbas Fik med 50-talsinredning och musik samt K&Co vars personal består av både en vinnare och en andraplats i SM i barista. Här finns även flera av de vanligaste cafékedjorna, som Waynes Coffee, Espresso House och Graffiti.

För den som vill festa finns här flera pubar och nattklubbar för dans och umgänge. Flera har öppet till långt in på småtimmarna. De flesta ligger i centrum men även Söder har en del nattliv att erbjuda. Några av de mer välbesökta nattklubbarna är The Tivoli, Tempel, Arom, Le Cardinal, Cantina och Diezel. Det finns även ett stort utbud av pubar och barer. Som exempel kan nämnas Charles Dickens, Gyllene Prag, Telegrafen, Utposten, Snaps, Harrys och PL13.

[redigera] Shopping

Genom omvandlingen av Kullagatan till Kulla gågata 1961 fick Helsingborg Sveriges första gågata. Idén kom från gatan Lijnbaan i Rotterdam, men skiljer sig från denna genom att den går genom äldre bebyggelse, istället för en nybyggd stadsmiljö. Till en början var handlarna tveksamma till idén, men då det snabbt visade sig vara en succé övertygades de flesta. Idag finns en stor del av stadens butiker längs denna gågata och alla de stora kedjorna är etablerade här. Shoppingstråket forstsätter söderut i form av Mariagatan och Bruksgatans gågator, som erbjuder en mer intim och småskalig bebyggelse liksom butiker som är något mer annorlunda och inte så många av de vanligaste kedjorna. Även längs de Norra och Södra Storgatorna, som i öster löper parallellt med Kullagatan respektive Bruksgatan, finns det flera butiker av varierande slag även om dessa inte är gågator.

Som en fortsättning på handelsstråket efter Stadsparken löper Södergatan ut till Söder. Södergatan är inte heller någon gågata, men Helsingborgs stad har nyligen breddat gatans trottoarer för att göra den mer vänlig för butikernas kunder. Vid Mäster Palms plats längs Södergatan ligger gallerian Söderpunkten, som tidigare varit ett EPA-varuhus. Gallerian innehåller ett flertal butiker samt några matställen. Längre söderut, på Gustav Adolfs torg, bedrivs torghandel de flesta dagarna i veckan.

Strax utanför Helsingborg ligger Väla köpcentrum, ett av Sveriges största köpcentra på ca 47 000 kvadratmeter och över 100 butiker. På Väla Centrum finns ett Coop Forum-varuhus och närmare stadens centrum ligger ett ICA Maxi. Till detta kan man som omväxling ta färjan till Danmark där man i Helsingör finner flera möjligheter till shopping. Dessutom finns här en stort antal vin- och spritbutiker som lockar över en stor mängd svenskar på grund av de lägre priserna.

[redigera] Återkommande evenemang

• Midvinterljus - kulturfestival med ljus och musik runt om i Helsingborg. (Februari)
• Helsingborgsmässan - mässa med teman som hus och hem, trädgård, skönhet och hälsa. Hålls i HIF-hallen. (April)
• Påskfest på Fredriksdal - olika tillställningar för barn under påsken. (April)
• Sofiero Classic - bilsutställning på Sofiero med veteranbilar, motorcyklar, m.m. (Maj)
• Sofiero Trophy - orkidétävling men även utställning och försäljning av orkidéer. (Juni)
• Rosdagar på Fredriksdal - Blommornas drottning i sitt finaste flor! Då samlas experter, kännare och fantaster till två dagar fyllda av doft, färg, form och aktiviteter. Här ges tips och råd om rosor, guidade rosvandringar på olika teman, mat, musik och mycket mera. (Första helgen i juli)
• Antikmässan - Sveriges största antikmässa som hålls på Idrottens hus. (Juli)
• Kulijuli - utomhusrevy i Slottshagen. (Juli)
• Helsingborgsfestivalen - festival som varar i tre dagar över hela staden med musik, mat och evenemang. (Juli)
• Den Stora Trädgårdsfesten - trädgårdsutställning på Sofiero. (Augusti)
• Helsingborgs båtmässa - utställning inriktad på småbåtsentusianten. Avslutas med stort kräftkalas.(Augusti)
• Julskyltning - stadens affärer visar upp sina skyltfönster inför julen. Men även flera olika evenemang i samband med julskyltningen. (December)
• Julstämning på Sofiero - försäljning av julpynt och mat samt inspiration för vinterträdgårdar inför julen. (December)

[redigera] Kommunikationer

[redigera] Färjeförbindelser

Helsingborg - Helsingör

Huvudartikel: HH-leden

Tre rederier trafikerar rutten för såväl långväga resenärer som för de som vill tura. Scandlines är den största aktören och trafikerar med färjorna M/S Tycho Brahe, M/S Aurora af Helsingborg och M/S Hamlet. Deras färjor avgår dygnet runt från Knutpunkten, var tjugonde minut dagtid och kvällar (tio i, tio över och halv), mer glest på nätterna. Färjorna tar både bil- och busspassagerare, samt gående. Utmanaren HH-ferries trafikerar med färjorna M/S Mercandia IV och M/S Mercandia VIII. Deras avgångar går dygnet runt från Sundsterminalen i Nordhamnen (inte Norra hamnen), varje halv- och heltimme dagtid och kvällar, varje timme på nätterna. Färjorna tar liksom Scandlines både bil- och busspassagerare, samt gående, även om deras teminal är något mer svåråtkomlig för gående. Det tredje rederiet är Sundsbussarna, vilka endast tar gående resenärer. De trafikerar med färjorna M/S Sundbuss Pernille och M/S Sundbuss Magdelone. Avgångar sker på dagtid från gamla tullhuset vid Hamntorget, varje halv- och heltimme. Alla tre rederierna inräknade är Helsingborg-Helsingörförbindelsen en av världens tätast trafikerade färjerutter.

Köpenhamn - Helsingborg - Oslo

Linjen invigdes den 1 juni 1990 i och med att rederiet DFDS integrerade Helsingborg i rutten Köpenhamn-Oslo. De köpte färjan M/S Queen of Scandinavia av Silja Line för att trafikera den nya rutten. DFDS Seaways trafikerar numera linjen med fartygen M/S Crown of Scandinavia och M/S Pearl of Scandinavia. Fartygen ankommer på morgonen (från Oslo) och avgår tidig kväll (till Oslo) från Sundsterminalen. Den 15 Oktober 2006 uphörde förbindelsen som istället trafikeras med en båtbuss för avgång i Köpenhamn.

[redigera] Vägar

Helsingborgstrakten har länge haft en viktig betydelse i vägnätet i södra Sverige. Detta har under lång tid berott bl.a. på stadens förbindelser med färjor till Helsingör. Förr var Helsingborg mötespunkten för de på sin tid viktiga vägarna Riksettan och Rikstvåan. Under årens lopp har vägsystemet byggs om och numera omges staden av motorvägar. Motorvägarna på E4 och E6/E20 möts utanför Helsingborg på bland annat Trafikplats Kropp eller avfart nummer 30 som den också heter. Detta är förgreningen där motorvägarna på E4 mot Stockholm och E6/E20 mot Göteborg går åt varsitt håll. Innan E6 färdigställdes som motorväg gick denna väg längre inåt landet (delvis nuvarande länsväg 110), och korsade E4 nära Hyllinge.

[redigera] Järnvägar

Helsingborg är också en viktig järnvägsknut. Genom Helsingborg går Västkustbanan från Malmö till Göteborg. X2000 mellan Malmö-Göteborg som tidigare gick via Helsingborg går nu tills vidare istället via Hässleholm och Markarydsbanan, det är istället Öresundstågen mellan (Helsingör-)Malmö-Göteborg som endast går via Helsingborg.

Skånebanan utgår från Helsingborg och går via Perstorp och Hässleholm till Kristianstad. Sedan går också Rååbanan Helsingborg via Ramlösa och Teckomatorp mot Eslöv. Den sistnämnda banan används först och främst till pågatågen som är Skånes pendeltåg. Förr i tiden var Helsingborg en ännu viktigare järnvägsknut än den är idag. Det gick nämligen förr tågfärjor till Helsingör och tåg mellan Köpenhamn och Stockholm gick med dessa tågfärjor via Helsingborg. Av denna orsak var därför Helsingborg ofta Sveriges port mot stora delar av det övriga Europa. Denna funktion var speciellt viktig under kalla kriget mellan 1945 och 1989 då detta var den enda utgångspunkten för svenska persontåg som skulle vidare mot till exempel dåvarande Västtyskland utan att beröra det dåvarande Östeuropa. Idag finns inte denna funktion kvar längre i Helsingborg då tågfärjeförbindelsen har lagts ned eftersom Öresundsbron helt och hållet har ersatt denna. Antalet regionala tågresenärer har ökat kraftigt de senaste åren, men stadens roll som järnvägsknut ur ett riksperspektiv har minskat.

[redigera] Framtiden

Sedan bygget av Citytunneln i Malmö påbörjades har åter diskussioner först om att skapa en järnvägstunnel mellan Helsingborg-Helsingör. Statsminister Göran Persson som invigde bygget av Citytunneln lovade i samband med invigningen att en tunnel mellan Helsingborg-Helsingör någon gång i framtiden blir av men att det då inte blir han som kommer inviga den.

[redigera] Flygplats

• Ängelholm-Helsingborg flygplats, som ligger utanför Ängelholm, för inrikesflyg till Stockholm (Bromma och Arlanda).

[redigera] Näringsliv

Helsingborg har över 10 000 momsregistrerade företag, varav drygt 90 har fler än 50 anställda. Antalet arbetstillfällen ligger på runt 58 000, vilket gör att arbetslösheten är lite över riksgenomsnittet. Den största branschen är handel och kommunikationer med ungefär 15 000 arbetstillfällen, vilket är 8% högre än genomsnittet i landet. I övrigt ligger tyngdpunkten på livsmedel, kemi och läkemedelsteknik. Den snabbast växande sektorn är servicesektorn som fördubblats de senaste 20 åren.

Stadens placering och de goda kommunikationerna har bidragit till att Helsingborg har ett bra näringslivsklimat, både för tillfället och historiskt sett. Detta bekräftas av studier gjorda av Svenskt näringsliv 2003. Helsingborgsområdet har dessutom flest huvudkontor utanför Sveriges tre största städer, Stockholm, Göteborg och Malmö.

[redigera] Företag

ABB Allers Bostik Finax Frigoscandia Helsingborgs Hamn AB Helsingborgs Dagblad Hercules AB ICA IKEA Kemira Kemi

Nicorette Pfizer Ramlösa Hälsobrunn AB SKF Multitec AB Scandlines Spectronics Thomee Tretorn Unilever Bestfoods Zoégas Öresundskraft

[redigera] Industrihistoria

Den tidiga industrihistorien i Helsingborg är mycket blygsam. De första fabrikerna skapades i början av 1700-talet och var av enklare sort för produktion av till exempel tobaksvaror och textiler. Den första större fabriken startades av Michael Andreas Cöster 1766 och var en "Fayance och porcellainsfabrique" placerad vid Pålsjö. Denna stängde igen 1774 efter att Cöster råkat i ekonomiska bekymmer. 1799 grundade greve Erik Ruuth ett par fabriker i stadens södra utkant, norr om den nuvarande Trädgårdsgatan. Dessa var en lerkärlsfabrik och ett järngjuteri, som kom att benämnas under det gemensamma namnet "Ruuthska bruket". Dessa fabriker var stadens första för produktion i stor skala och länge Helsingborgs största arbetsgivare.

Under 1800-talets andra hälft upplevde Helsingborg ett kraftigt uppsving med en explosionsartad etablering av nya industrier följt av en kraftigt ökande befolkning. Särskilt två personer låg på grund av sin framsynthet och ekonomiska förmåga bakom denna utveckling. Den som först trädde fram var handlaren Petter Olsson, som gjort sig en stor förmögenhet på spannmålsexport. Som medlem i kommunfullmäktige var Olsson starkt pådrivande i frågor om förbättrade kommunikationer för staden. Med hjälp av sin förmögenhet var han med om att finansiera flera projekt, till exempel utbyggnaden av Södra hamnen, 1880, och senare Norra hamnen, 1892. Han låg även bakom järnvägsbyggen mellan Helsingborg och Eslöv, Hässleholm, Landskrona och Värnamo. Dessa utökade kommunikationer bidrog starkt till Helsingborgs stora industriella tillväxt under denna tid. Olsson, som kom att utnämnas till konsul, låg bakom grundandet av flera industrier, till exempel Helsingborgs Ångqvarns AB 1884, Sockerbruket, tillsammans med Nils Persson, 1890, Helsingborgs Gummifabriks AB, tillsammans med bl a Johan Dunker, 1891 och Skånska Jutefabriks AB 1896.

Den andre personen av stor betydelse var Nils Persson, som tidigare nämnts, också han senare utnämnd till konsul. Han hade börjat som handelsman och importör av konstgödsel. Genom detta kom han att skapa Skånska Superfosfat- & Svavelsyrefabriks AB 1874, som han förlade på Söder. Till detta importerade han svavelkis från de egna gruvorna i Sulitelma, vilka också var rika på kopparmalm. Därför startade han 1886 Helsingborgs Kopparverk. Han startade även Helsingborgs Ångtegelbruk AB 1873, det förutnämnda Sockerbruket och Helsingborgs Cinders- och Kalkfabriks AB. Båda dessa konsuler har hedrats med var sin plats i Helsingborg: Konsul Olssons plats vid Kullagatan och Konsul Perssons plats på Söder.

Flera av de industrier som bildades på 1800-talet finns fortfarande kvar, om än under andra namn. Ruuthska bruket hade 1869 bytt namn till Helsingborgs Jern- och Lerkärlsfabriks AB och då järngjuteriet flyttades till Söder 1885 bytte detta namn igen, till Helsingborgs Mekaniska Verkstad. 1918 gick det över i AB Elektromekano som senare blev en del av ASEA-koncernen, numera ABB. Perssons Svavelsyrefabrik blev 1918 Reymersholms Gamla Industri AB och 1963 köptes det upp av Boliden, som 1977 bildade Boliden Kemi AB och 1989 köptes detta upp av Kemira Oy och bär nu namnet Kemira Kemi AB. Helsingborgs Gummifabriks AB finns nu under namnet Tretorn AB.

Under 1800-talet bildades också flera rederier i Helsingborg. De första redarna var bröderna Carl August, Otto och Bror Banck, som 1873 bildade C A Banck & Co. Även konsul Olsson gav sig in i rederibranschen då han tillsammans med skeppsmäklaren Axel Pyk och konsulen N C Corfitzon bildade Rederi AB Helsingborg 1896. I början av 1900-talet startades ytterligare rederier och när första världskriget bröt ut fanns 50 rederier i staden. Under mitten av 1900-talet var Helsingborg Sveriges tredje största rederistad. Störst var Transmarin, Gorthons och Hillerströms. På 1970- och 1980-talen hamnade flera rederier i svårigheter och numera finns inga rederier kvar vars huvudkontor ligger i Helsingborg.

[redigera] Vänorter

Helsingborg och Helsingör var först med att införa vänorter, detta skedde under ett möte år 1849 då representanter ifrån både Helsingör och Helsingborg träffades ute på det isbelagda Öresund för att skriva under dokumenten om vänort.

Syftet med vänorterna är enligt Helsingborgs kommun att utbyta erfarenheter och genomföra gemensamma projekt.

Helsingborgs vänorter:

	Helsingör, Danmark
	Pärnu, Estland
	Dubrovnik, Kroatien
	Alexandria, USA

[redigera] Idrott

Helsingborg är en stad med långa idrottstraditioner. Redan 1834 anordnades utanför Ramlösa de första Olympiska spelen i modern tid. Bakom spelen stod Olympiska föreningen, vars mål var att återuppväcka intresset för de Olympiska spelen i Sverige och Norge. I dessa spel tävlades det i gymnastik, kapplöpning, brottning och klättring. Spelen drog en ansenlig mängd åskådare och återupprepades 1836. Dock blev det inga fler efter detta, men området där spelen hölls, numera industriområde i anknytning till Ramlösa station, bär gatorna namn som Kapplöpningsgatan, Fäktmästargatan och Rännarbanan som minne av evenemangen.

I Helsingborg är fotboll den dominerande sporten och det finns ett flertal fotbollslag i staden. Det mest framstående laget är Helsingborgs IF, grundat 1907 genom sammanslagningen av klubbarna Svithiod och Stattena, som spelar i Fotbollsallsvenskan. Runt 30-talet var Helsingborgs IF en allsvensk gigant med allsvenska vinster 1929, 1930, 1933, 1934 och 1941. Efter det följde en mer blygsam period och 1968 föll laget ner i Division 1. Man lyckades inte komma tillbaka till Allsvenskan förrän 1992, men har sedan dess haft en stabil plats i högsta serien, krönt med ett SM-guld 1999. HIF:s hemmaarena är Olympia, som är en av Sveriges äldsta fotbollsarenor, uppförd 1898. Till en början var Olympia plats för både fotboll och friidrott, men har på senare tid omvandlats till en renodlad fotbollsarena med plats för c:a 16 700 åskådare.

HIF har däremot inte varit stadens enda representant i Allsvenskan. Under åren 1951 och 1952 spelade också Råå IF där och lagen delades om att spela på Olympia. Råå IF:s största triumf var segern i Svenska Cupen 1948. Numera spelar klubben dock i Division 5. Högaborgs BK, som grundades 1927, är ett av Helsingborgs mer kända lag, trots att man för närvarande endast ligger i Division 3. Grunden till detta är mestadels att klubben fostrat fotbollsspelaren Henrik Larsson. Ett annat lag i staden, som numera ligger högre i seriesystemet än Högaborg, är Helsingborgs Södra BIS, som spelar i Division 2. Helsingborgs Södra bildades 1991 genom sammanslagningen av Helsingborgs Södra BK (bildat 1985 av klubbarna Skogens AIS och Hästhagens IF), Helsingborgs Bois och BK Drott. Helsingborgs mest framstående damlag i fotboll är Stattena IF, bildat 1922, vars damlag spelar i Division 1 efter att ha spelat två säsonger i Allsvenskan 2003 och 2004.

Helsingborgs kamratförening, IFK Helsingborg, grundades 1896 av blott 16-åriga Hjalmar Hedenblad som "Sällskapet Idrottsvänner", men blev en kamratförening redan samma år, samtidigt med en sammanslagning med fotbollsklubben GFK. Föreningen har under sin långa historia innefattat ett flertal olika sporter, bl a fotboll, cykling, simning, orientering, handboll, gymnastik, ishockey och basket. I verksamheten ingår numera ingår friidrott (den enda som varit med sedan starten), skidor, tennis, bowling, konståkning, volleyboll och triathlon. Som hemmaarena har man, åtminstone inom friidrotten, idrottsplatsen Heden och en inomhusarena belägen i närheten av Idrottens hus.

Idrottens hus är stadens största inomhusarena med ett flertal hallar och möjlighet för många olika sporter. Den största hallen, A-hallen, har plats för 1 800 åskådare. Flera av inomhussporterna i Helsingborg använder Idrottens hus för träning och hemmamatcher. T ex kan man här se handbollsföreningen Olympic/Viking, innebandyklubben FC Helsingborg och basketklubben Helsingborg Pearls. Olympic/Viking bildades 1994 genom sammanslagningen av handbollsföreningerna Olympia och Vikingarna. För närvarande spelar klubben i Division 1. FC Helsingborg grundandes 2003 och spelar i innebandyns Elitserie. Helsingborg Pearls spelar vid tillfällen i Idrottens hus, även om GA-hallen på Söder oftast är den som används. Klubben kom till genom en sammanslagning mellan IFK Helsingborgs basketverksamhet och Pantrarna och herrarnas A-lag spelar i Basketligan sedan 2003 under namnet Öresundskraft, efter huvudsponsorn. Man har 900 medlemmar och 20 ungsdomslag. Klubben driver även projekt för att hjälpa integrationen tillsammans med Stattena IF och Svensk-Arabiska vänskapsföreningen.

Ishockeyn har haft en lite mer undanskymd tillvaro i Helsingborg, i skuggan av fotbollen. Stadens hockeylag, HHC Redskins, grundades 1977 och spelar i hockeyns Division 2. Deras hemmarink är Olympiarinken som kan ta 2 100 åskådare. Helsingborg har däremot ett flertal gymnastikföreningar som alla stödjs av Helsingborgs Gymnastikförbund och har sin verksamhet inhyst i Gymnastikens Hus på Ättekulla i södra Helsingborg. Dessa är GF Fram, GF Ling, Helsingborgs Turnéförening och Råå GF. Stadens simförening, Helsingborgs Simsällskap, är en av Sveriges mest framstående och förvaltar Filborna simhall där sällskapet har sin verksamhet. Man driver även visionen om en kombinerad sim- och sporthall vid Filborna, då man inte anser att Simhallsbadet i centrala Helsingborg inte längre håller måttet.

Några av de nyare sporterna i Helsingborg är rugby och amerikansk fotboll. Stadens representeras här av respektive Helsingborgs Rugby Club Gripen och Helsingborg Crocodiles. Helsingborg representeras också i bordetennis av BTK Rekord, löpning av HLK-92 och badminton av Helsingborgs Badmintonklubb.

[redigera] Sevärdheter

• Fredriksdalsteatern
• Kärnan
• Ramlösa brunn
• Dunkers kulturhus
• Idrottsmuseet
• Beredskapsmuseet
• Sofiero slott & slottspark
• Pålsjö slott
• Råå Museum
• Teknik på farfars tid (museum ägt av privatperson)

[redigera] Personligheter

Kända personer från Helsingborg

• Hans Alfredson, komiker, regissör, författare
• Tore Lauritzson, företagsledare, entreprenör
• Otto Blücker, dansare
• Alexandra Coelho Ahndoril, författare
• Henry Dunker, företagare
• Karl Ragnar Gierow, Dramaten-chef, Akademi-ledamot
• Maja Gullstrand, musiker
• Bob Hansson, poet, författare
• Jonas Jonasson, musiker
• Henrik Larsson, fotbollsspelare
• Andreas Lilja, ishockeyspelare
• Tina Nordström, TV-kock
• Peps Persson, musiker
• Jenny Pettersson, även känd som Velvet
• Ruben Rausing, företagare
• Stellan Sundahl, komiker
• Östen Warnerbring, musiker
• Johan Wissman, friidrottare
• Thomas Öberg, musiker

Kända musikgrupper

• Brandsta City Släckers
• Kung Kodum
• Nic & the Family
• Soilwork
• The Sounds
• Ninjaspark

[redigera] Föreningar

• Luggudegillet - folkdansförening [1]
• Tangorama - förening för argentinsk Tango
• Fyrstämman - blandad kör [2]

[redigera] Externa länkar

• Helsingborgs stad
• Helsingborgs turistbyrå
• Helsingborgsmarknad
• Destination Helsingborg
• Mitt Helsingborg
• Allt i Helsingborg
• Svenska Wikitravel har reseinformation om Helsingborg

[redigera] Källor

• Helsingborgs stads hemsida
• Fragment: en utställning om Helsingborgs historia (Charlotta Jönsson 2003, ISBN 91-974550-0-8)
• Helsingborgs historia, del VII:3: Stadsbild, stadsplanering och arkitektur - Helsingborgs bebyggelseutveckling 1863-1971 (Henrik Ranby 2005, ISBN 91-631-6844-8)
• Helsingborg - stad i 900 år (Gösta Johannesson 1980, ISBN 91-20-06249-4)
• Helsingborg 900 år (Helsingborgs stad 1985, ISBN 91-7690-156-4)
• Arkitekturguide för Helsingborg (Helsingborgs stad 2005, ISBN 91-975719-0-3)

[redigera] Bildgalleri

Rådhuset	Resecentrum Knutpunkten	Helsingborg hamninlopp	Centrum med Kärnan
St Maria kyrka	Fredriksdals friluftsmuseum, herrgården	Henckelska gården, innergård	Bruksgatan
Tycho Brahes plats