Kast

Wikipedia

För andra betydelser, se kast (förgrening).

Kast är en typ av hierarkiska socialgrupperingar som förekommer inom det indiska kastväsendet. Ordet (från port. casta, "släkte" el. "ras") användes först av portugiser för att beskriva den ståndsindelning de fann i Indien på 1500-talet. Människor föds där in i en kast och är hänvisade till att leva inom den hela sitt liv. man lever i de kast man föds i, det går dock att som kvinna gifta sig till ett högre kast. Kastsystemet föreskriver sociala normer och seder, och kanske framförallt yrke.

Kastväsendet är förknippat med föreställningar om reinkarnation och karma. Det gudomliga i världen uppenbarar sig i en sammanhängande skala av materiella företeelseformer, från de mest låga tillstånd uppstigande till den högste andens fullkomning och renhet. Enligt den hinduiska världsåskådningen måste denna graderade ordning komma till uttryck i ett rikes sociala inrättning om detta vill bära det gudomligas typ.

[redigera] Historia

Kastsystemet i Indien finns antytt redan i Rigveda och fullt utvecklat under vedatiden och kodifierat i lagböckerna. Indiens kastsystem är det mest iögonenfallande, men antydan till kastsystem finns i många kulturer. I avsaknad av organiserat skolsystem kan bruket att föra vidare yrkeshemligheter från far till son ses som ett uttryck för kasttänkande.

Kastsystem liknar rasism, med skillnaden att de fysiska gränslinjerna i det rasistiska systemet ersätter de osynliga skiljelinjerna i kastsystemet. Begreppet kast kan också användas om grupper som utan tydlig merit hävdar ett privilegium. En ståndskast betecknar i allmänhet en grupp som håller fast vid föråldrade inrättningar. I historiska sammanhang talar man ibland om krigarkast, i betydelsen av en privilegierad grupp liknande senare tiders adel och med företräde till militära yrken och funktioner, och också maktutövning.

Den faktiska uppkomsten av kaster härrör från blandningen av olika nationaliteter eller stammar till ett folk genom invandringar och erövringar (den hinduiska benämningen på kast är också varna, färg, och de högre klasserna, vilka härstammar från de ariska erövrarna, utmärker sig ibland för ljusare ansiktsfärg).

Men även hos det indiska folkslaget arierrna gjorde sig mycket tidigt prästkasten som en särskild kast, skild från krigare (kshatriya) och jordbrukare (vaishya). Den fjärde huvudkasten (Shudra) bestod av folkflertalet och innehöll till stor del underkuvade folk. Kasterna liknar skrån, understödsföreningar och religiösa sekter. Kastsystemet innebär sträng arbetsfördelning och kan antas hämma utveckling, eftersom det starkt begränsar människors frihet att välja yrkesbana.

I vilken utsträckning det brittiska styret över Indien påverkade kastsystemet har varit föremål för diskussion. Många har hävdat att den allmänna modernisering som skedde under kolonialperioden underminerade kastsystemet. Enligt vissa andra bedömare stärktes dock kastsystemet under kolonialtiden. Enligt denna hypotes var inte kastsystemet före britternas ankomst något som genomsyrade alla delar av samhället, även om det fanns i teorin, utan mest de högre samhällsklasserna. I sina strävanden att förstå det indiska samhället sägs britterna ha sökt kunskap hos brahminerna och det är dessas bild av kasten - som ett viktigt och verkligt samhällsdrag - som blev den rådande. Mot denna hypotes står dock att kastsystemet beskrevs av nästan alla besökare i Indien och att många vanliga indier valde att konvertera till islam före britternas ankomst just för att slippa ifrån det hinduiska kastsystemet.

Uppfattningen att kastsystemet är något fast och evigt hinduiskt finns i någon mån fortfarande kvar idag, men olika forskare försöker bestrida den (exempelvis Susan Bayly, Thomas Metcalf).

[redigera] Varna

Det finns över 3000 kaster i den hinduiska befolkningen i Indien, många direkt kopplat med yrke. Inga enskilda religioner är knutna till någon speciell kast, även andra trosbekännare placeras in i kastsystemet. De fyra ursprungliga kasterna är:

Brahminer, eller prästerna
Kshatriyas, eller krigarna
Vaishyas, eller köpmännen, alternativt: De indoarier som inte är brahminer eller kshatriyas.
Shudras, eller bönderna, alternativt: Den urbefolkning som fanns där indoarierna flyttade in.

Den lägsta av alla kast är dalit, ofta benämnd de kastlösa eller oberörbara. De fyra traditionella huvudkasterna (på sanskr. Varna, eg. färg) bildar en hierarki, med brahminerna högst upp. Uppdelningen i fyra huvudkaster är dock mera osynlig i det moderna Indien, där man snarare kan tala om en uppdelning i högre kaster och lägre kaster - jater snarare än varna - där så gott som samtliga lägre kaster är det som tidigare betecknades som "shudras". Uppdelningen återspeglar rita, och innebär förutom de renhetsregler som gäller emellan kasterna även en gräns emellan dessas yrken (sanskr. jati). I Indien finns idag flera tusen kaster. I en genomsnittlig indisk by torde 15-20 olika kaster finnas representerade.

Ett exempel på kasternas hierarki kan ges med hjälp av vissa kasters traditionella yrken. I en nutida indisk by är vanligen herde, och skrivare högre stående yrken, och dessa kan socialt följas av fiskare, krukmakare eller herde som tillhör ett stamfolk, en kristen och slutligen en muslim. Därefter följer yrken av shudrakaraktär, som frisör, tvättare och vävare. Slutligen kommer de kastlösas yrken som korgmakare, städare och gravgrävare.

[redigera] Sanktioner vid brott mot kastsystemet

Den, som sitter till bords med en annan kasts medlemmar, äter mat som är tillredd av dem eller har samlag med någon av dem blir utstött och "degraderad" från sin kast. En man som har sexuellt umgänge med en lägre stående kvinna utsätts dock inte för några sociala sanktioner, förutsatt att han noggrannt tvättar sig efteråt. En person som färdas över det "svarta vattnet", d.v.s. över havet till något avlägset land, förlorar också sin kast. Detta löstes under brittisk tid bl.a. genom att de rajor som besökte England medförde ett kärl innehållande vatten från Ganges.

Giftermål tycks dock alltid ha varit tillåtet mellan de tre högsta i det gamla kastsystemet. Detta tillämpades så, att en kvinna inte fick gifta sig under sin kast och att barnen kom att höra till moderns kast, den lägre. Ett utvecklat kastsystem fanns först i den senare vedatiden och är kodifierat i lagböckerna, bl.a. Manus lagbok.

[redigera] Kastsystem i övriga världen

På den hinduiska ön Bali i Indonesien lever arvet från de gamla hinduiska rikena (Majapahitriket, Shrivijaya, Singhasaririket m.fl.) i Sydostasien kvar bl.a. i form av ett kastsystem. Huvudkasterna på Bali är pedana, "brahminerna", satria, "prinsar och kungar", wesia, "krigare, adel, handelsmän" och sundra, "bönder". Sistnämnda kategori utgör 90% av befolkningen.

Fram till 1800-talet användes ordet kast i Mexiko när man i ett rasistiskt system sökte kategorisera de olika folkblandningar som fanns i landet. I Goa använde sig portugiserna av ett eget kastsystem: De portugiser som föddes i Indien kallades castiços av portugisiska föräldrar, barn i indoportugisiska blandförhållanden kallades mestiços ("blandade" – jämför med Latinamerikas mestiser) och de portugiser som sändes ut från moderlandet för att tjänstgöra i Goa, men inte bosätta sig där, kallades reinols. De indier som bodde i Goa fick benämningen canarins (jfr Kanara)