Isbjörn

Wikipedia

Drinken med samma namn hittas på isbjörn (drink)

?Isbjörn Status i världen: Sårbar

Systematik
Domän:	Eukaryoter
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Däggdjur Mammalia
Ordning:	Rovdjur Carnivora
Familj:	Björnar
Släkte:	Ursus
Art:	Isbjörn
Vetenskapligt namn
§Ursus maritimus Auktor: Phipps, 1774


Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Isbjörnen (Ursus maritimus) lever i arktiska områden på norra halvklotet. Några zoologer räknar denna art under det vetenskapliga namnet Thalarctos maritimus i ett eget släkte men djuret är nära släkt med brunbjörnen.

Innehåll

1 Utbredningsområde
2 Utseende
3 Levnadssätt
- 3.1 Fortplantning
- 3.2 Föda
4 Isbjörnen och människan
5 Se även
6 Referenser

[redigera] Utbredningsområde

Isbjörnen förekommer på isflaken av Norra ishavet och de kringliggande öar och landområden. Regioner med en större population av isbjörnar är norra Alaska, Kanadas arktiska öar, Grönland, Svalbard, Frans Josefs land, norra Sibirien och Wrangels ö. Den sydligaste populationen lever vid Jamesbukten i Kanada.

[redigera] Utseende

Det är världens största landrovdjur och den blir mellan 2,40 och 3 meter lång. Hanarna väger upp till 725 kg och honorna upp till 225 kg.

Isbjörnen känns igen på sin vita päls. Pälsen byts inte, i motsats till andra djur under sommaren, utan förblir tjock och vit. Varje hårstrå är dessutom ihåligt för att ge optimal isolering mot kyla, vilket tros vara anledningen till att pälsen ser svart ut när den fotograferas med ultraviolett ljus. Uv-ljuset absorberas tydligen av de ihåliga hårstråna. Det är denna effekt som gör att pälsen kan te sig gulfärgad. Dessa hårstrån leder ljuset till den svarta huden och hjälper djuret att absorbera so mycket värme som möjligt.

[redigera] Levnadssätt

Isbjörnen simmar gärna och kan ses simmande flera kilometer från land, men rör sig och jagar gärna på land, de kan lätt fälla en människa. Deras högsta hastighet på land uppnår 40 kilometer i timmen. Vanligtvis går de med en hastighet som ligger vid fem kilometer i timmen.

Isbjörnen kan bli 20 till 30 år gammal.

[redigera] Fortplantning

två unga isbjörnar

Parningen sker ungefär i april och sen vilar ägget fram till oktober. Finns det inte tillräcklig föda under sommaren resorberar honans kropp ägget och det blir inget ungdjur för detta år. Honan får 2 - 3 (sällan 4) ungar per kull. Ungarna föds i januari inne i en utgrävd grotta där modern tillbringar vintern. Ungdjuren väger vid födelsen bara 600 gram. De är nästan hjälplösa och blinda. Efter ungefär en månad slår de ögonen upp och en halv månad senare tar de sina första steg. Fram till mars eller april når ungdjuren en vikt mellan 10 och 15 kg. Nu är de tillräcklig stora för att lämna grottan för första gången.

Under de följande 10 månaderna stannar de hos modern och lär sig att jaga. Sen tar det 3 till 4 år tills de är könsmogna.

[redigera] Föda

Isbjörnen är en köttätare. Den äter huvudsakligen sälar, men också döda valar och valrossar, fågelägg, smådjur och en del växter. Under tider med bra utbud på föda äter isbjörnen bara huden och späcket av sitt byte och lämnar resten kvar. Svaga isbjörnar eller fjällrävar som följer efter livnär sig senare av köttet. Är utbudet på födan fattig tar isbjörnen även as eller till och med ungar av sin egen art. Mödrar med ungdjur undviker därför andra isbjörnar.

Under jakten väntar isbjörnar ofta vid en hålighet i isen tills en säl visar sig. När en isbjörn får vittring på en säl och det saknas håligheter hoppar björnen på isen och kan bryta igenom den med sin egen vikt. Med sin vita päls är isbjörnen anpassad till omgivningen och för bytesdjur är det svårt att få syn på denne. Det enda som väcker uppmärksamhet är den svarta nosen och isbjörnen lär sig tidigt att täcka över den med ramen (tassen).

Som extremt rovdjur tar den upp enorma mängder A-vitamin vilket lagras i levern. Arktiska upptäcktsresande har dött i A-vitaminförgiftning efter att ha ätit lever från isbjörn.

[redigera] Isbjörnen och människan

Isbjörnen har inga fiender i djurriket. Fram till mitten av 1900-talet fanns det en intensiv jakt av människan på isbjörnen. Vid denna tidpunkt var isbjörnen utrotningshotad. Efter press av olika vetenskapsmän undertecknade de stater som ligger vid Arktis 1967 ett fördrag för djurets skydd. Idag har bara inuiter tillåtelse att jaga ett bestämt antal isbjörnar. Beståndet uppskattas nu med 25 000 till 40 000 individer.

Idag hotas isbjörnen av växthuseffekten, det nedisade området kring Hudson Bay i Kanada krymper gradvis, och sälstammen minskar. I Ryssland har man rapporterat kannibalism bland utsvultna isbjörnar.^[1] Isbjörnen fördes under våren 2006 åter upp på listan över utrotningshotade djur, en lista som idag innehåller över 16000 djurarter.

Isbjörnen har inget naturligt habitat i Sverige, men den intresserade kan beskåda isbjörn på Kolmårdens djurpark.