Vetenskapligt namn
Wikipedia
Vetenskapligt namn är i västerländsk forskning oftast en blandning av grekiska och latin, och används för att klassificera och systematisera fenomen, företeelser och egenskaper i samhället och arter av växter, djur, sjukdomar samt inom anatomin. Beroende på forskarsamhällets gemensamma språk för internationell kommunikation och vetenskapligt utbyte ges föremål och företeelser namn inom det aktuella forskningsfältet på detta det vanligast förekommande språket. På grund av det starka latinska inflytandet på dessa namn benämns vetenskapligt namn ibland latinskt namn, men detta är inte att betrakta som vedertagen terminologi.
Inom medicinskt forskning har den västerländska traditionen grekiska och latinska benämningar, men numera har ett allt större inflytande av engelska utvecklats. Det internationella utbytet har därmed utökats med framstående naturvetenskapliga forskare från till exempel Japan och Indien.
Också inom samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning, som filosofi, psykologi, språkvetenskap och litteratur ges övergripande och detaljerade fenomen gemensamma internationellt accepterade namn för att underlätta utbytet av vetenskapliga fynd forskare emellan.
Ett vetenskapligt artnamn består av tre delar:
- Släktnamn är en grupp av en till flera arter som har nära släktskap. Exempel på släktnamn är Myosotis för förgätmigejer.
- Artnamn eller artepitet anger oftast en egenskap eller hedrar minnet av en person. Exempelvis vitsippans vetenskapliga namn Anemone nemorosa där nemorosa syftar till att blomman växer i lundar.
- Auktorsnamn som är en autoritetsbeteckning på den personen som har gett arten sitt namn. Linné anges alltid som L., Lamarck förkortas Lam. etc.
[redigera] Exempel
- Quercus robur L., som är den vanligaste eken: stjälkek. Släktnamnet är Quercus (ekar), och artnamnet är robur som syftar till att den är robust, hård. Auktorsnamnet är i detta fallet L. dvs. Carl von Linné, som har klassificerat just denna art.
