Peru

Wikipedia

För orten Peru i Massachusetts, se Peru, Massachusetts.

República del Perú

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: Libertad y Orden (spanska: Frihet och ordning)
Nationalsång: 'Somos libres, seámoslo siempre'
Huvudstad	Lima 12° 04´ S, 77° 03´ V
Största stad	Lima
Officiellt språk	spanska, quechua
Statsskick president regeringschef	republik Alan García Pérez Alan García Pérez
Självständighet  • Deklarerad  • Erkänd	från Spanien november 1820 28 juli 1821
Yta  • Totalt  • Vatten	1 285 220 km² (19:e) 8,8%
Folkmängd  • Totalt  • Befolkningstäthet	28 302 603 (39:e) 21,5 inv/km² (153:e)
BNP (PPP)  • Totalt 2005  • Per capita	$167 212 miljoner (50:e) $5 983
Valuta	Nuevo Sol (PEN)
Tidszon	UTC-5
Topografi  • Högsta punkt  • Största sjö  • Längsta flod	Huascaran 6 768 m ö.h. Titicacasjön 8 288 km² Amazonfloden km
Nationaldag	28 juli
Landskod	PE, PER
Landsnummer	+51

Peru är en stat i västra Sydamerika vid Stilla havet. Landet gränsar till Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia och Ecuador. På gränsen mot Bolivia finns Titicacasjön, världens högst belägna, farbara sjö och i landet finns Amazonflodens källa.

Innehåll 1 Historia 2 Geografi 2.1 Klimat och miljö 2.2 Administrativ indelning 3 Ekonomi 4 Demografi 5 Noter 6 Källor 7 Externa länkar

[redigera] Historia

Huvudartikel: Perus historia

Peru var centrum i det mäktiga indianriket Inka från 1438 fram till dess att spanjoren Francisco Pizarro ankom Sydamerika 1532 och erövrade landet åt den spanska kronan. Peru förklarade sin självständighet den 28 juli 1821 tack vare José de San Martíns argentinska armé och Simon Bolivars venezuelanska armé. Den förste folkvalde presidenten kom dock inte till makten förrän 1827. Från 1836 till 1839 var Peru och Bolivia förenade i den Peru-Bolivianska konfederationen som dock upplöstes efter en väpnad konflikt med Chile och Argentina. Under dessa år rådde politisk oro och med armén som en viktig politisk makt. Mellan 1879 och 1883 hade Peru och Bolivia återigen en allians och kämpade mot Chile i Stillahavskrigen. Efter krigen (och med förlusten av provinsen Tarapaca) blev det politisk stabilitet i början av 1900-talet; intill dess att diktatorn Augusto Leguia kom till makten (fram till 1930). Peru har sedan haft en instabil historia präglat av militärstyre och maktövertaganden och inte förrän 2001 genomfördes demokratiska val.

[redigera] Geografi

• Naturtillgångar: koppar, guld, petroleum, timmer, fisk, järnmalm, kol, fosfat, vattenkraft, naturgas

[redigera] Klimat och miljö

Landet delas in i tre huvudsakliga zoner: öken, berg och djungel. Från väster räknat börjar landet med ett smalt ökenområde som sträcker sig längs kusten, avbrutet av ett femtiotal bördiga dalgångar, sedan bergskedjan, mot öster allt mer täckt av vegetation. Öster om Andernas bergskedjor breder Amazonas djungler ut sig fram till gränsen mot Brasilien.

Klimatet varierar från torrt ökenklimat i väster till tropiskt i öster. I Anderna varierar det mellan tempererat klimat och kallt. Anderna är en ung bergskedja och i landet förekommer jordbävningar, tsunamivågor, översvämningar, jordskred och mindre vulkanutbrott.

Några miljöproblem är avskogning (bland annat ett resultat av illegal avverkning), jorderosion, luftföroreningar i Lima samt förorening av floder och kustvatten. Peru har skrivit under, men inte ratificerat kyotoprotokollet om klimatförändringar.

[redigera] Administrativ indelning

Huvudartikel: Politisk och administrativ indelning av Peru

Peru är indelat i en huvudstadsprovins, Lima, och 25 regioner. Den nya (2002) indelningen innebär ökat självstyre med regionala regeringar.

[redigera] Ekonomi

Peru hade under 80-talet och början av 90-talet stora problem med ekonomin på grund av vänstergerillan Sendero Luminoso, socialistpresidenten Alan Garcia, väderkatastrofer och ett arv från tidigare militärregimer.^[1] I början av 90-talet tog den mer högerinriktade Alberto Fujimori kontroll över styret i landet. Han slog hårt mot vänstergerillan och fick den på så vis att upphöra med terrorismen. Tack vare honom, och utländska investeringar i landet och samarbete med IMF och Världsbanken, hade Peru en stark tillväxt mellan 1994 och 1997, och inflationen kunde kontrolleras. 1998 drabbade El Niño jordbruket, Asien hamnade i en finansiell kris och Brasiliens marknader var instabila och detta drabbade Perus ekonomi. 2000 upplevde landet inrikespolitisk instabilitet och året därpå sjönk den globala ekonomin. För att komma tillrätta med de ekonomiska problemen försöker man minska arbetslösheten och investera i bland annat naturgasutvinning.

85% av elektriciteten framställs av vattenkraft och resterande av fossila bränslen.

Inflationen var år 2004 nere i 3,48% vilket placerade Peru på en fjärdeplats bland länder med låg ränta i Latinamerika. Under hyperinflationens år 1990 då den årliga inflationen i landet nådde 7649,6% låg Peru på femtonde plats bland de sexton länderna, endast Nicaragua hade högre inflation, 13490,2% per år.^[2]

[redigera] Demografi

• Befolkningens medelålder: 23,5 år (2002)
• Befolkningens medellivslängd: 70,9 år (2003)
• Religiös tillhörighet: katoliker 90%
• Språk: spanska, quechua, aymara
• Analfabetism: 2003 var nästan 10% av den vuxna befolkningen analfabeter

[redigera] Noter

1. ^ {{{författare}}} ({{{publdatum}}}). "Engelskspråkiga Wikipedias artikel History of Peru 17 maj 2006". {{{verk}}}. {{{utgivare}}}. Hämtad {{{hämtdatum}}}.
2. ^ http://www.inei.gob.pe

[redigera] Källor

• Engelskspråkiga Wikipedias artikel Peru 17 maj 2006

[redigera] Externa länkar

Peru, regioner

Amazonas | Ancash | Apurimac | Arequipa | Ayacucho | Cajamarca | Callao | Cusco | Huancavelica | Huánuco | Ica | Junín| La Libertad | Lambayeque | Provinsen Lima | Regionen Lima | Loreto | Madre de Dios | Moquegua | Pasco | Piura | Puno | San Martín | Tacna | Tumbes | Ucayali