Kuba
Wikipedia
- Kuba var även namnet på en stad i före detta Sovjetunionen, se Kuba (stad).
(Flagga) | (Statsvapen) |
Nationellt valspråk: Patria y Libertad (spanska för "hemland och frihet") |
|
Nationalsång: 'La Bayamesa' | |
Huvudstad | Havanna 23,12°N, 82,37°V
|
Största stad | Havanna |
Officiellt språk | spanska |
Statsskick President Utrikesminister |
republik Raúl Castro (tillfällig) Felipe Pérez Roque |
Självständighet • Deklarerad • Erkänd |
från Spanien 10 oktober 1868 20 maj 1902 1959 från USA |
Yta • Totalt • Vatten |
100 860 km² (106:e) försumbart |
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
11 382 820 (73:e) 102,4 inv/km² (75:a) |
BNP (PPP) • Totalt 2006 • Per capita |
$39 000 miljoner1 (Inte rankad) $3 5001 |
Valuta | Kubansk peso, konvertibel peso ( CUP, CUC ) |
Tidszon | UTC -5 |
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod |
Pico Real del Turquino 1 974 m ö.h. km² Rio Cauto 330 km |
Nationaldag | 26 juli, 10 oktober |
Landskod | CU, CUB |
Landsnummer | +53 |
1 Osäker uppskattning |
Kuba är den största staten i Västindien, belägen mellan det Karibiska havet, Mexikanska golfen och Atlanten. Norr om Kuba ligger USA och Bahamas, till väster Mexiko, söderut Caymanöarna och Jamaica, och i sydöst Haiti.
Denna artikel innehåller ifrågasatta faktauppgifter. | |
Se diskussionssidan, eller historiken, för mer information. Rätta gärna felaktigheter. |
Innehåll |
[redigera] Historia
Huvudartikel: Kubas historia
Kuba blev en spansk koloni redan omkring 1500. Efter självständigheten 1898, administrerades landet av USA till 1902. Mellan 1906 och 1909 var landet ockuperat av USA.
Batista blev den mest betydelsefulla militären och politikern efter militärkuppen 1933 och han valdes till president 1940-1944. Han tog makten vid en andra militärkupp 1952. Han stöddes av USA.
En upprorsrörelse ledd av Fidel Castro tog makten 1959 och med Castro vid makten gjordes Kuba till en socialistisk enpartistat, och handeln med dåvarande Sovjetunionen var ytterst viktig för landets ekonomiska överlevnad. Det ekonomiska stödet därifrån försvann vid Sovjetunionens fall 1990 och orsakade en kraftig ekonomisk nedgång. USA har ett handelsembargo mot Kuba sedan 1961.
[redigera] Geografi
- Högsta punkt: Pico Turquino, 2 005 meter över havet
- Lägsta punkt: havsytan (0 meter)
- Naturtillgångar: kobolt, nickel, järnmalm, koppar, mangan, timmer, petroleum, odlingsbar mark
[redigera] Klimat och miljö
Klimatet är tropiskt men mildras av passadvindarna. Regntiden varar från maj till oktober. Mellan augusti och oktober förekommer ofta orkaner på östkusten. I genomsnitt drabbas Kuba av en orkan om året. Längre torrperioder är också vanliga.
Några av Kubas miljöproblem är luft- och vattenföroreningar, förlorad biologisk mångfald och avskogning. Kuba har skrivit under, men inte ratificerat flera internationella miljöavtal, bland annat Kyotoprotokollet om klimatförändringar. Över 90% av elektriciteten framställs av fossila bränslen.
[redigera] Administrativ indelning
Kuba är indelat i en speciell kommun (municipio especial), Isla de la Juventud, och 14 provinser (provincias): Camagüey, Ciego de Avila, Cienfuegos, Ciudad de La Habana, Granma, Guantanamo, Holguin, La Habana, Las Tunas, Matanzas, Pinar del Rio, Sancti Spiritus, Santiago de Cuba och Villa Clara.
[redigera] Ekonomi
Regeringen fortsätter att balansera behovet av friare ekonomi mot en önskan om fast politisk kontroll. Under senare år har begränsade ekonomiska reformer gjorts i syfte att öka företagens effektivitet och lindra brist på mat och andra förnödenheter. Den genomsnittliga levnadsstandarden är lägre i början av 2000-talet än innan man förlorade det sovjetiska ekonomiska stödet 1990. De ekonomiska problemen beror förutom av problemen med ett planekonomiskt system även på höga importpriser på olja, tillbakagång på viktiga exportmarknader, skador från ett par svåra orkaner och en kraftigt minskad turism efter 11 september 2001. Ett stort ekonomiskt problem är även USA:s handelsblockad. Till exempel så får inte ett handelsfartyg som angjort en kubansk hamn stanna vid en amerikansk hamn. På grund landets stora ekonomiska problem och de politiska förhållandena försöker en del kubaner lämna landet. Varje kuban som sätter sin fot på amerikansk mark får direkt amerikanskt uppehållstillstånd.
[redigera] Turism
Efter trettio år av isolering drog den utländska turismen igång på allvar under 1980-talet. Vid kommunistpartiets fjärde kongress 1991 beslutades det att turistnäringen skulle byggas ut. Turism svarar numera för över hälften av Kubas inkomster i utländsk valuta.
Många av turisterna kommer från Kanada, men över hälften av besökarna är numera européer. Det förekommer också amerikanska turistar på Kuba, men de amerikanska handelsrestriktionerna gör att den turismen ännu är mycket begränsad. Beslutet år 2000 att lätta på restriktionerna innebar att förbudet för amerikaner att besöka Kuba utan officiellt tillstånd mjukades upp något. Men det tar troligtvis länge innan turistströmmen från USA till Kuba når samma omfattning som den hade före revolutionen 1959.
[redigera] Demografi
- Befolkningens medelålder: 34,5 år (2002)
- Befolkningens medellivslängd: 76,8 år (2003)
[redigera] Internationella hjälpinsatser
Kuba skickar ut läkare, mekaniker och lärare till mindre bemedlade länder som hjälp i allmänhet och vid katastrofer. Till exempel åkte 1700 kubaner till Guatemala och Honduras 1998 som svar på en förfrågan om hjälp från efter orkanen Mitch.
För närvarande jobbar 44000 kubanska hjälparbetare i 83 länder samt tusentals lärare.
All utbildning på Kuba är avgiftsfri, liksom sjukvård. Detta gör att många utländska studenter åker till Kuba för att utbilda sig till exempelvis just läkare.
[redigera] Politik
Denna artikels neutralitet är omstridd. | |
Se diskussionssidan för mer information. |
Från revolutionen fram till östblockets upplösning hade Kuba nära samarbete med de europeiska kommunistisländerna, med bistånd och leverans av militär materiel, som hjälpte till i Kubas världsomfattande stöd till befrielseorganisationer. I och med Kinas nya marknadsekonomiska politik minskade även stöd därifrån.
Kubas kritiker ser landet som en diktatur som fängslar oliktänkande och begränsar yttrandefriheten. Människorättsorganisationen Human Rights Watch tar upp en del av de vanligaste anklagelsepunkterna i sin bakgrund om landet: "Den kubanska regeringen förnekar systematiskt sina medborgare grundläggande rättigheter till yttrandefrihet, frihet att bilda politiska organisationer, frihet till församling, rörelsefrihet och rätten till rättvisa rättegångar."
Kritikerna påpekar att yttrandefrihet och pressfrihet är kraftigt begränsade enligt kubansk lag. Oppositionsgrupper och människorättsgrupper trakasseras, bland annat genom att gripas och hållas fängslade under kortare perioder, och genom att de beläggs med yrkesförbud av politiska orsaker. Kritikerna menar också att ett antal människor har dömts till långa fängelsestraff för sina politiska aktiviteter.
De som försvarar det kubanska samhällsskicket hävdar att även om yttrandefriheten och friheten att organisera sig politiskt är begränsad, så är detta något som stödjs av en stor majoritet av det kubanska folket. De hänvisar också till Kubas stora framgångar när det gäller exempelvis läskunnighet och allmän sjukvård.
Kubas försvarare påminner också om att landet befinner sig i en speciell och mycket svår situation, där den amerikanska regeringen med alla medel vill störta den nuvarande regeringen. Därför, menar försvararna, kan hårda metoder gentemot den politiska oppositionen vara försvarbara, eftersom dessa ses som lierade med den amerikanska staten i syfte att störta den kubanska regeringen.
De som försvarar Kuba menar också att västerländska liberala medier som är fientligt inställda till Kuba konsekvent ger en förvrängd och felaktig bild av landet.
[redigera] Kubas presidenter
- Tomás Estrada 1902–1906
- ockuperat av USA 1906–1909
- José Miguel Gómez 1909–1913
- Mario García Menocal 1913–1921
- Alfredo Zayas 1921–1925
- Gerardo Machado 1925–1933
- Carlos Manuel de Céspedes 1933
- Ramón Grau San Martín 1933–1934
- Carlos Hevía 1934
- Carlos Mendieta 1934–1935
- José A. Barnet y Vinageras 1935–1936
- Miguel Mariano Gómez 1936
- Federico Laredo Bru 1936–1940
- Fulgencio Batista 1940–1944
- Ramón Grau San Martín 1944–1948
- Carlos Prío Socarrás 1948–1952
- Fulgencio Batista 1952–1959
- Manuel Urrutia 1959
- Osvaldo Dórticos 1959–1976
- Fidel Castro 1976–
[redigera] Se även
[redigera] Externa länkar och litteratur
- Gustafsson, Thomas. (red.). (2006). Kuba. . Översättning: . Stockholm: Carlsson Bokförlag. sid. . ISBN 917203789X.
- Svensk-Kubanska föreningens webbplats För Castroregimen
- Granma - kubansk dagstidning (spanska) För Castroregimen
- Granma - internationella upplagan (engelska, franska, tyska, portugisiska och italienska) För Castroregimen
- TG Media Svenske oberoende kubakännaren Thomas Gustafssons webbplats med gratis Kubaguide på svenska
- Batista (engelska)
- CIA World factbook om Kuba (engelska)
- Revista de Asignaturas Svenskbaserad Castro-oppositionell webbplats med artiklar på spanska och svenska
- CANF — Cuban-American National Foundation, det största politiska partiet för kubaner i exil (engelska)
- Detaljer om dissidenternas situation (engelska)
- Movimiento Humanista Evolucionario Cubano (Kubanska Evolutionära Humaniströrelsen) (engelska)
- No Castro nor his regime — webbplats från oppositionen på Kuba (engelska)
- Infoportal Cuba
- Wikimedia Commons har media som rör Kuba
Antigua och Barbuda | Bahamas | Barbados | Belize | Costa Rica | Dominica | Dominikanska republiken | El Salvador | Grenada | Guatemala | Haiti | Honduras | Jamaica | Kanada | Kuba | Mexiko | Nicaragua | Panama | Saint Christopher och Nevis | Saint Lucia | Saint Vincent och Grenadinerna | Trinidad och Tobago | USA
Besittningar och autonoma områden: Grönland (Danmark) | Saint-Pierre-et-Miquelon (Frankrike) | Aruba, Nederländska Antillerna (Nederländerna) | Anguilla, Bermuda, Br. Jungfruöarna, Caymanöarna, Montserrat, Turks- och Caicosöarna (Storbritannien) | Navassaön, Puerto Rico, Am. Jungfruöarna (USA)
Antigua och Barbuda | Bahamas | Barbados | Dominica | Dominikanska republiken | Grenada | Kuba | Haiti | Jamaica | Saint Kitts och Nevis | Saint Lucia | Saint Vincent och Grenadinerna | Trinidad och Tobago
Autonoma områden: Amerikanska Jungfruöarna, Puerto Rico (USA) | Anguilla, Brittiska Jungfruöarna, Caymanöarna, Montserrat, Turks- och Caicosöarna (Storbritannien) | Franska Guyana, Guadeloupe, Martinique (Frankrike) | Aruba, Nederländska Antillerna (Nederländerna)
Andorra | Angola | Argentina | Bolivia | Brasilien | Chile | Colombia | Costa Rica | Dominikanska republiken | Ecuador | Elfenbenskusten | Filippinerna | Frankrike | Guatemala | Guinea-Bissau | Haiti | Honduras | Italien | Kap Verde | Kuba | Mexiko | Moçambique | Moldavien | Monaco | Nicaragua | Panama | Paraguay | Peru | Portugal | Rumänien | San Marino | São Tomé och Príncipe | Senegal | Spanien | Uruguay | Venezuela | Östtimor