Guld
Wikipedia
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Allmänt | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Namn, kemiskt tecken, nummer | guld, Au, 79 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kemisk serie | ädelmetaller | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Grupp, period, block | 11 (IB), 6 , d | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Densitet | 19 300 kg/m3 (2,5) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Hårdhet | - | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Utseende | metalliskt gul |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atomens egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atommassa | 196,96655 u | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atomradie (beräknad) | 135 (174) pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kovalent radie | 144 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
van der Waalradie | 166 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronkonfiguration | [Xe]4f145d106s1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
e- per energinivå | 2, 8, 18, 32, 18, 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Oxidationstillstånd (oxid) | 3, 1 (neutral) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kristallstruktur | kubisk | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ämnets fysiska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Materietillstånd | solid | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smältpunkt | 1337,33 K (1064 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kokpunkt | 3129 K (2807 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Molvolym | 10,21 · 10−6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ångbildningsvärme | 334,4 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smältvärme | 12,55 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ångtryck | 0,000237 Pa vid 1337 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ljudhastighet | 1740 m/s vid 293,15 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Diverse | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronegativitet | 2,54 (Paulingskalan) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Värmekapacitet | 128 J/(kg·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektrisk ledningsförmåga | 45,5 · 106 S/m (Ω−1·m−1) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Värmeledningsförmåga | 317 W/(m·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1a Jonisationspotential | 890,1 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2a Jonisationspotential | 1980 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Mest stabila isotoper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Guld (latinskt namn Aurum) är ett atomslag, ett metalliskt grundämne som tillhör gruppen ädelmetaller och gruppen myntmetaller samt ett mineral. Guld har det kemiska tecknet Au som kommer av aurum, det latinska ordet för guld.
Guld är i skrivande stund (17 februari 2006) värt cirka 140 kr/g.
Innehåll |
[redigera] Användning
Ämnet är godkänt som livsmedelstillsats med E-nummer E 175.
Guld har en konduktivitet – elektrisk ledningsförmåga – som är högre än de flesta metaller, men lägre än till exempel silver eller koppar. Dess renhet och beständighet mot oxidation, och möjligheten att göra mycket tunna trådar, gör att man vanligen har guldplätering vid kontaktytor.
[redigera] Guldlegeringar
Guld ingår i olika legeringar:
- rödguld är en legering av koppar och guld. I en fornnordisk myt lämnade Od Freja varvid hon grät tårar av rött guld.
- Hamilton
- Gult guld
- Grönt guld
- Vitguld
- blått guld är en legering med bly, vilken var mycket vanlig under 1800-talet.
- purpurfärgat guld är en legering med aluminium (Al) vilket ger en bronsfärg med plommonblått skimmer.
- rosa guld
Halten av guld i en legering mäts i karat där 24 karat är rent guld.
[redigera] Se även
- Periodiska systemet
- Alkemi
- Guldmedalj
- Guldsmed
- Gulddragare
- Guldrusch
- Investeringsguld
- Kungsvatten
- Karat
- Mineral
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som berör Guld