Venezuela
Wikipedia
Denna artikels neutralitet är omstridd. | |
Se diskussionssidan för mer information. |
(Flagga) | (Statsvapen) |
Nationellt valspråk: Inget | |
Nationalsång: 'Gloria al bravo pueblo' | |
Huvudstad | Caracas 10°30' N, 66°56' V
|
Största stad | Caracas |
Officiellt språk | spanska |
Statsskick President Regeringschef |
republik Hugo Chavez Hugo Chavez |
Självständighet • Deklarerad • Erkänd |
från Spanien 5 juli 1811 1821 |
Yta • Totalt • Vatten |
912 050 km² (32:a) 0,3% |
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
25 730 435 (45:e) 28,4 inv/km² (146:e) |
BNP (PPP) • Totalt 2005 • Per capita |
$163 503 miljoner (51:a) $6 186 |
Valuta | bolivar (VEB ) |
Tidszon | UTC-4 |
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod |
Pico Bolivar 5 007 m ö.h. Maracaibosjön 13 600 km² Orinoco 2 560 km |
Nationaldag | 5 juli |
Landskod | VE, VEN |
Landsnummer | +58 |
Venezuela (officiellt namn: Bolivarianska republiken Venezuela, spanska: República Bolivariana de Venezuela) är en stat i norra Sydamerika som gränsar till Brasilien, Colombia och Guyana. Venezuela har kuster mot Karibiska havet och Nordatlanten och delar sjögränser med Aruba, Nederländska Antillerna och Trinidad och Tobago.
Sedan i december 2005 är Venezuela medlem i det ekonomiska samarbetet Mercosur tillsammans med Brasilien, Argentina, Paraguay och Uruguay, men måste fortfarande genomföra en rad reformer för att få rösträtt i organisationen. Ekonomiskt domineras landet av gruv- och petroleumindustrin. Olje- och malmprodukter är också dess största exportprodukter. Sedan slutet av 1990-talet har president Hugo Chávez dominerat det politiska livet i Venezuela.
Kulturellt och geografiskt räknas Venezuela till Karibien. Landets natur är känt för sin mångfald och dramatiska skönhet. I Venezuela finns bland annat Angelfallen, med sin fallhöjd på 980 meter världens högsta vattenfall. Befolkningen består till större delen av mestiser och mulatter samt människor med spanskt och afrikanskt ursprung. 85% av befolkningen bor längs med kusten i norr. Ursprungsbefolkningen som till stor del bor i södra Venezuela utgör en liten del av befolkningen men har stor kulturell betydelse.
Innehåll |
[redigera] Historia
Huvudartikel: Venezuelas historia
Christofer Columbus upptäckte Venezuela 1498 under sin tredje resa till amerika och 1522 upprättades de första permanenta spanska bosättningarna i Sydamerika i dagens Venezuela. Venezuela förblev en del av flera olika spanska kolonier fram till självständigheten 1811 då det tillsammans med Colombia och Ecuador bildade Gran Colombia. Under de följande självständighetskrigen fram till 1830 ledde flera generaler under Simón Bolívar Venezuelas arméer frihetskampen i Colombia, Panama, Ecuador, Peru och Bolivia. 1830 blev Venezuela en självständig republik.
Under återstoden av 1800-talet och början av 1900-talet präglades Venezuela av politisk instabilitet, politisk kamp och diktatur. Efter ett par decenniers demokratisträvanden tvingades militären dra sig ur inrikespolitiken 1958. Mellan 1959 och 1998 turades socialdemokrater och kristdemokrater om i att styra Venezuela.
[redigera] Geografi
Traditionellt delas Venezuela upp i fyra naturliga regioner.
- I nordväst ligger Maracaibobassängen med Maracaibosjön och Venezuelabukten.
- Andernas nordostliga utlöpare, bergkedjans nordliga avslutning, tar sig in i Venezuela från Colombia i väst och fortsätter längs med kusten mot Karibiska havet i norr. I Mérida i väst ligger Pico Bolívar, med sina 5 007 m Venezuelas högsta berg.
- De centrala delarna av landet upptas av slättlandet Los Llanos som sträcker sig från den colombianska gränsen till Orinocoflodens delta som mynnar ut i Nordatlanten i öster.
- I sydost sträcker sig Guyanas högland in i Venezuela från öster. Här finns bland annat Angelfallen, världens högsta vattenfall. I sydväst ligger Amazonas nordliga avslutning.
Venezuelas flodsystem domineras av Orinocoflodens avrinningsområde, ett av de största i Latinamerika.
[redigera] Klimat och miljö
Klimatet är tropiskt men mindre hett och fuktigt i de höglänta delarna av landet. Det förekommer både torrperioder och översvämningar. Översvämningarna orsakar ofta jordskred.
Några av Venezuelas miljöproblem är att flera stora sjöar (bland annat Lago de Valencia och Lago de Maracaibo) är förorenade av avlopp, olja samt försurning och att skogen avverkas för mycket. Även en del av gruvdriften är ett hot mot regnskogens ekosystem. Knappt 70% av elektriciteten framställs av vattenkraft och resterande av fossila bränslen.
[redigera] Administrativ indelning
Huvudartikel: Venezuelas administrativa indelning
Venezuela är indelat i ett federalt distrikt, Distrito Federal, en federal besittning, Dependencias Federales, samt 23 delstater (estados): Amazonas, Anzoategui, Apure, Aragua, Barinas, Bolivar, Carabobo, Cojedes, Delta Amacuro, Falcon, Guarico, Lara, Merida, Miranda, Monagas, Nueva Esparta, Portuguesa, Sucre, Tachira, Trujillo, Vargas, Yaracuy och Zulia.
Dependencias Federales består av 11 federalt kontrollerade ögrupper med sammanlagt 72 öar.
[redigera] Politik
- Huvudartikel: Venezuelas politik
Under 80-talet tillämpades IMF:s politik som försatte miljoner venezolaner i svår fattigdom. Detta ledde bland annat till ett folkuppror som slogs ned med våld. Inofficiellt talar man om tusentals dödsoffer.
1992 försökte en grupp militärer under ledning av Hugo Chávez avsätta den dåvarande socialdemokratiska regeringen. Upprorsmakarna betraktade den socialdemokratiska presidenten Carlos Andres Perez som huvudansvarig för massakern 1989. Militärkuppen misslyckades och Hugo Chávez fängslades. Han kandiderade dock till presidentposten 1998 och vann valet med stor majoritet. Chavez inrättade direkt en konstituerande församling som hade för uppgift att ta fram en ny grundlag. Grundlagen godkändes av 70% av befolkningen och blev ett ramverk för för ett mer rättvist samhälle där alla venezolaner var garanterade politiska, sociala och ekonomiska rättigheter. För första gången i landets historia kunde venezolanerna ta del av oljeindustrins inkomster.
Hugo Chávez presidentskap har ifrågasatts vid upprepade tillfällen både av den interna eliten som förlorat sin makt och av USA. Venezuela har aktivt arbetat för en latinamerikansk integration och många latinamerikaner ser Hugo Chávez' Venezuela som ett politiskt alternativ till kapitalism och nyliberalism. Den nya grundlagen som togs fram av Chávez ger möjlighet att i en folkomröstning ompröva den folkvaldes fortsatta mandat. Detta gäller varje politiskt post, även presidentposten om minst 20% av väljarkretsen kräver detta. Detta utnyttjades av oppositionen som ville avsätta Chavez år 2004. Chávez vann denna folkomröstning med nästan 60% av rösterna. Över 90% av massmedierna i Venezuela ägs av landets opposition. Ändå anklagas regeringen för att ha mediamonopol.
Venezuela kommer från och med 2006 att vara en del av handelsblocket Mercosur.
Venezuela och Guyana har en olöst gränstvist.
[redigera] Demografi
- Befolkningens medelålder: 24,8 år (2002)
- Befolkningens medellivslängd: 73,8 år (2003)
- Religiös tillhörighet: katoliker 96%, protestanter 2%, annan 2%
- Språk: förutom det officiella språket spanska talas ett stort antal inhemska språk och dialekter
[redigera] Kultur
Den venezuelanska kulturen har sitt ursprung i flera olika kulturer, dels i ursprungsbefolkningens förkoloniala kultur och dels i den efterföljande spanska och afrikanska kulturen från kolonialtiden.
Några utmärkande kännemärken för den hortikulturella, indianska kulturen förre den spanska erövringen är deras hällristningar och bosättningar – så kallade shabono, en rund byggnad som omger en öppen plats med en diameter på 90-200 meter.
Den venezuelanska konsten dominerades fram till slutet av 1800-talet av religiösa motiv. Därefter blev historiemåleri med nationalistiska övertoner vanliga, med Martin Tovar y Tovar som den mest kände företrädaren. Under 1900-talet blev modernismen den dominerande strömningen. Den mest namnkunnige venezuelanske arkitekten är förmodligen Carlos Raúl Villaneuva.
En av Venezuelas mest välkända musikstilar är joropo med sina polyrytmiska mönster där en sångare ackompanjeras av traditionella fyrsträngade instrument som bandola och cuatro samt maracas och, i dag, basgitarr.
[redigera] Sport
I Venezuela är både baseboll och basket populärare än cricket och fotboll vilket särskiljer landet från sina sydamerikanska grannländer.
[redigera] Litteratur
Kalle Holmqvist - Venezuela och drömmen om ett nytt Amerika (Murbruk förlag), 2006. ISBN:9197636002
Patrik Paulov - Revolutionens Venezuela - landet som utmanar imperialismen och väljer sin egen väg (Proletärkultur), 2005.
Patrik Paulov - Venezuela väljer socialismen (Proletärkultur), 2005.
[redigera] Externa länkar
- Isla Margarita, Venezuela
- Venezuela är på väg mot socialism
- Nyheter och analyser om utvecklingen i Venezuela
Argentina | Bolivia | Brasilien | Chile | Colombia | Ecuador | Guyana | Panama | Paraguay | Peru | Surinam | Trinidad och Tobago | Uruguay | Venezuela
Autonoma områden: Aruba, Nederländska Antillerna (Nederländerna) | Falklandsöarna, Sydgeorgien och Sydsandwichöarna (Storbritannien) | Franska Guyana (Frankrike)
Antigua och Barbuda | Bahamas | Barbados | Dominica | Dominikanska republiken | Grenada | Kuba | Haiti | Jamaica | Saint Kitts och Nevis | Saint Lucia | Saint Vincent och Grenadinerna | Trinidad och Tobago
Autonoma områden: Amerikanska Jungfruöarna, Puerto Rico (USA) | Anguilla, Brittiska Jungfruöarna, Caymanöarna, Montserrat, Turks- och Caicosöarna (Storbritannien) | Franska Guyana, Guadeloupe, Martinique (Frankrike) | Aruba, Nederländska Antillerna (Nederländerna)
Algeriet | Förenade arabemiraten | Indonesien | Irak | Iran | Kuwait | Libyen | Nigeria | Qatar | Saudiarabien | Venezuela
Andorra | Angola | Argentina | Bolivia | Brasilien | Chile | Colombia | Costa Rica | Dominikanska republiken | Ecuador | Elfenbenskusten | Filippinerna | Frankrike | Guatemala | Guinea-Bissau | Haiti | Honduras | Italien | Kap Verde | Kuba | Mexiko | Moçambique | Moldavien | Monaco | Nicaragua | Panama | Paraguay | Peru | Portugal | Rumänien | San Marino | São Tomé och Príncipe | Senegal | Spanien | Uruguay | Venezuela | Östtimor