Koranen
Wikipedia
Denna artikel handlar om |
Islamisk ordlista |
De fem pelarna |
Shahadah (trosbekännelse) |
Salah (bön) · Zakat (allmosa) · Ramadan (fasta) |
Hajj (vallfärd) |
Personer |
Muhammed |
Islamiska profeter |
Kalif · Shia Imam |
Sahaba |
Heliga städer |
Mekka · Medina · Jerusalem |
Najaf · Karbala · Kufa |
Kazimain · Mashhad · Samarra |
Händelser |
Hijra · Islamisk kalender · Eid ul-Fitr |
Eid ul-Adha · Aashura · Arba'in |
Byggnader |
Moské · Minaret · Mihrab · Kabaa |
Islamisk arkitektur |
Religiösa funktionärer |
Muezzin · Imam · Mulla |
Ayatollah · Mufti |
Skrifter och lagar |
Koran · Hadith · Sunnah· Ijma |
Fiqh · Fatwa · Sharia |
Grupper |
Sunni: Hanafiter · Hanbali · Maliki · Shafi'i |
Shi'a: Ithna Asharia · Ismailiter · Zaiddiyah |
Övriga: Ibadi · Khawarijer · Murjiter · Mu'taziliter |
Rörelser |
Sufism · Wahhabism · Salafism |
Grupper / rörelser utanför huvudfåran |
Ahmadiyyah · Nation of Islam |
Zikri · Druser |
Besläktade trosinriktningar |
Babism · Bahai · Yazidi |
Koranen (arabiska: القرآن, al-Qur'ān, med betydelsen "recitationen", "uppläsningen") är islams heliga skrift, även kallad al-Qur'ān al-Karīm, "den ädla recitationen". Koranen består av profeten Muhammeds uppenbarelser och innehåller enligt islam Guds (Allahs) budskap, "nedsänt" till Muhammed genom ärkeängeln Jibril (Gabriel) under en period av 23 år från och med 610 e.Kr. Inom islam betecknas Koranen även som "Sista testamentet", "Boken", Guds bok" och "Uppenbarelsen". Koranen ses som en bekräftelse av det som förkunnats av alla föregående profeter för världens alla folk.
Innehåll |
[redigera] Språk och upplägg
Koranen är skriven på arabiska och översättningar räknas inte som själva Koranen i sig, utan som tolkningar av dess mening och budskap. Koranen kan läsas med flera olika lässtilar (qira'at) baserat på olika dialekter vilket ändå räknas som språk ur en vetenskapligt lingvistisk synvinkel. Koranen består av 114 suror (kapitel) och ställdes efter Muhammeds död samman så att de längsta surorna kommer först och de kortaste sist, med undantag för den korta första suran som är en central bön inom islam.
[redigera] Innehåll och budskap
Den viktigaste läropunkten i Koranen är strikt monoteism. Polyteismen angrips häftigt och inte heller den kristna treenighetsläran eller vissa kristnas åkallelse av Maria, Jesu moder, godkänns som monoteistisk. Gud i Koranen kallas Allah, vilket ofta räknas som en översättning av det i västerländska språk allmängiltiga ordet "Gud", såsom beteckning på en enda gud. Särskilt i vissa kristna kretsar förekommer ibland uppfattningen att Allah är också det namn som månguden bar i den äldre polyteistiska arabiska religionen. Denna teori återstår dock att bevisas, då namnet på månguden i semitiska språk är Sin. Dessutom uppmanas muslimer i Koranen (41:37) att inte dyrka solen eller månen, utan deras skapare. Allah är herren och människan är hans tjänare. Allah är allhärskande, allvetande, men han är också barmhärtig, förbarmande och förlåtande. Allah har skapat världen, vilket bör leda människan till förundran och tacksamhet. Vid domens dag som ska föregås av naturkatastrofer, ska alla döda uppstå och dömas av Gud. De goda får komma till paradiset och de onda till helvetets eld.
Liksom i den judeokristna dekalogen är förbudet mot andra gudar det viktigaste i Koranen.
- "Sannerligen förlåter inte Allah att man sätter medgudar vid Hans sida, men han förlåter allt förutom det till den Han vill" (Koranen 4:48)
- "Och dyrka Allah och sätt ingenting vid hans sida" (Koranen 4:36)
De som har satt upp andra vid hans sida och således förnekat Koranens budskap eller Allah, kommer att finna sig i helvetet för alltid, medan de syndfulla muslimerna endast kommer att vistas där i en begränsad tid.
Även livets, jordens och universums skapelse och utveckling skildras i Koranen:
- "Han är också den, som skapat natten och dagen, solen och månen, så att båda vandra sin egen bana" (Koranen 21:33)
- " Vi har byggt världsalltet och det en fast struktur, och för visso är det vi som utvidgar den" (51:47)
- " Och Gud har skapat alla levande varelser av vatten, bland dem finns de som krälar på buk, de som går på två ben och de som går på fyra. Gud skapar vad han vill - Gud har allt i sin makt" (24:45)
Huvudbudskapet till människorna är att de ska ge sig hän i total underkastelse, islam, åt Gud. Tron är viktig och innebär bland annat att man håller Koranen för sann. De moraliska kraven uttrycks ofta i allmänna ordalag om att göra gott och vara rättskaffens. Mer konkreta krav är att tala sanning, vara försonlig, förlåta och ge allmosor. Koranen förbjuder också att man dricker alkoholhaltiga drycker, äter fläsk- och griskött samt spelar hasardspel.
[redigera] Muhammed och Jesus (Isa) i Koranen
Muhammed betecknas i Koranen som den siste i en lång rad med profeter som Allah sänt till människorna. Tidigare profeter återfinns i kristna och judars heliga skrifter. Därför anses profeter som även accepteras av judar och kristna ha mottagit uppenbarelser, dock har skrifterna där uppenbarelsen nedtecknats antingen försvunnit eller blivit förvanskade, medan den senaste uppenbarelsen, Koranen, bevarats i sin helhet. Själv gör Muhammed inte anspråk på att ha några övernaturliga krafter samtidigt som muslimer tror att Muhammed även utförde mirakel, såsom att hela skadade människor. Däremot betonas det i Koranen att det endast är med Guds hjälp och tillåtelse som dessa, och andra profeters, mirakel kunde utföras. Muhammed varnade muslimerna från att vörda honom för mycket och istället fokusera på Gud. Detta överensstämmer med att hans mål uppges endast vara att lära människorna att komma närmare Gud. Koranen anses vara det underverk som ska övertyga icke-muslimer att acceptera islam.
I muslimsk tradition går Jesus under namnet Isa. Jesus är den enda personen i Koranen som benämns som helt syndfri, något som inte ens Muhammed kallas. Detta ställer vissa frågetecken om huruvida Jesus från början bara var en profet enligt islam eller om det ligger någon mer innebörd i detta som kan spåras till Kristendomen. Islam erkänner även den bibliska jungfrufödelsen och att Jesus var en stor profet, jämställd med Muhammed (alla profeter likställs inom islam, dock anses Muhammed vara den sista och därför den viktigaste). I Koranen finns berättelser från evangelierna medtagna i något annorlunda form och ibland med tillägg. Islam avvisar tanken att Jesus skulle vara Gud och anser att han aldrig dog en ställföreträdande död på korset, utan upprycktes av Gud till himmelen. Därifrån väntas han återkomma för att besegra Antikrist på den Yttersta dagen.
Enligt islam var Jesus en mänsklig profet, precis som Muhammed, som sändes till människorna för att informera dem om Gud och hur man kommer närmare Gud, genom evangeliet (injil) och sitt exempel (sunnah). Muslimer tror på att Jesus återupplivade döda, helade blinda och så vidare, men att detta skedde med Guds tillåtelse och hjälp och inte av Jesus egna kraft. Dock hade Jesus ställning över tid kommit att upphöjas och överdrivas genom att man ansåg honom vara en del av en treenig Gud. Muhammed sändes för att tillrättaställa denna övertolkning. Muhammed betonar därför starkt att muslimerna ska undvika att upprepa detta misstag i sin vördnad av honom själv och istället säga "ashadu anna muhammadan 'abduhu wa rasuluh" (jag vittnar om att Muhammed är Guds sändebud och profet).
Sammanfattningsvis så är det ett krav för muslimer att tro på Jesus som Guds profet, men man betonar att Jesus inte var gudomlig, utan att denna uppfattning var en efterhandskonstruktion som tillskrevs honom.
(Källa: Jesus i islam)
[redigera] Ursprung
Detta är ett kontroversiellt forskningsområde, då muslimer anser att Koranen är nedsänd av Gud (Allah) till profeten Muhammed så som Gamla och Nya Testamentet nedsänts till andra profeter. Enligt ett vetenskapligt synsätt (som inte beaktar existensen av något gudomligt) ses Koranen, liksom Bibeln, som ett historiskt dokument skrivet och ändrat av människor. Kanske av Muhammed själv, antingen som ett medvetet försök att starta en ny religion genom påhitt, alternativt som ett resultat av hallucinationer eller undermedvetna meddelanden. Ytterligare en sådan teori är att han samarbetade med andra, till exempel judiska och kristna lärda, för att sammanställa Koranen.
Enligt muslimsk tradition blev varje nedsänd uppenbarelse dokumenterad genom att den utan fördröjning skrevs ned eller memorerades av muslimerna själva så att budskapet ej kunde förvanskas. De dokumenterade uppenbarelserna som formade Koranen under Muhammeds tillsyn sammanställdes sedan i bokform under första kalifen Abu Bakrs tid. Dessa skrifter skickades sedan till muslimska huvudstäder och centra på order av den tredje kalifen Uthman under 650-talet. Han arbetade hårt för att göra Koranen enhetlig genom att bränna och förbjuda de olika versioner som han ansåg vara falska men trots detta hittas fortfarande alternativa verisioner av Koranen i arkeologiska utgrävningar. Koranen kan läsas med flera olika lässtilar (qira'at) baserat på dialekt och detta skulle då, enligt vissa icke-muslimer, indikera att innehållet kommer från flera källor i motsats till från en enda Gud. Värt att poängtera är dock att dessa olika lässtilar har samma betydelse. De enda skillnaderna är att orden uttalas olika. Ett exempel på detta är namnet på staden Mecka. I en version uttalas det Mecka och i en annan uttalas det Becka, detta på grund av att olika dialekter helt enkelt hade olika uttal. Anledningen till att det finns olika lässtilar, enligt islamisk tradition, är för att de olika stammarna skulle kunna läsa Koranen enligt sin egen dialekt. I Koranen återfinns även en utmaning till icke-muslimer - att försöka producera ett eget kapitel som påminner om Koranen, för att därmed försöka motbevisa islams påstående om att Koranen är en uppenbarelse från Gud. En av anledningarna till att Koranen finns i flera lässtilar anses vara att araberna ska få möjlighet att försöka anta denna utmaning på sina egna dialekter men detta är knappast vetenskapligt belagda fakta utan det är mera troligt enligt vissa islamologer att det handlar om naskh.
Från visst muslimskt håll har den vetenskapliga tolkningen av Koranen som ett påhitt av Muhammed även ifrågasatts genom att man pekat på vissa moderna vetenskapliga fakta som man menar skildras i Koranen (verser om livets, jordens och universums uppkomst och utveckling) och hur dessa skildringar varit före sin tid. Dessa påståenden motsägs å andra sidan av den darwinistiska utvecklingsläran som vänder sig mot att världen skulle vara beskaffad enligt en gudomlig ordning. Enligt detta islamska synsätt bör man alltså studera Koranens förutsägelser om världens beskaffenhet innan man studerar naturen objektivt. Man har också hävdat att det inte fanns något motiv till att Muhammed falskeligen skulle påstå sig ha mottagit en uppenbarelse från Gud, då hans position som profet inte innebar rikedom och ett liv i lyx. Muhammed fortsatte leva spartanskt även som de facto ledare över i princip hela Arabien. Andra muslimer tenderar att tona ner dessa moderna vetenskapliga fakta och istället låta Koranens och Muhammeds strikt monoteistiska budskap tala för sig själv, då de anser det vara det centrala med islam som ska attrahera människorna.
[redigera] Svensk översättning
Koranen i svensk översättning med kommentarer finns utgiven under namnet Koranens budskap av Muhammed Knut Bernström (ISBN 91-7118-887-8). Denna tolkning till svenska har erhållit officiellt godkännande från det anrika al-Azhar-universitetets islamiska forskningsinstitution. Bernström har vid sidan av tolkningen kommentarer, den arabiska originalskriften samt varje suras förhistoria. Den senaste översättningen till svenska är annars K. V. Zetterstéens (ISBN 91-4620-126-2) från 1917.
Ytterligare en översättning till svenska är gjord av Dr Qanita Sadiqa under titeln "Den heliga qur´anen" (ISBN 1-85372-019-4). Varje sida i denna utgåva är indelad i två spalter och har texten på svenska i vänsterspalten och på arabiska i högerspalten.
Översättningar av Koranen från arabiskan, det språk som den koraniska uppenbarelsen förmedlades med, anses inom islam dock inte äga samma sakrala karaktär. Arabiskan är med andra ord sakralt språk inom islam. Denna ställning för det arabiska språket inom islam kan jämföras med hebreiskan inom judendomen, avestiskan inom zoroastrismen eller sanskrit inom hinduism.
[redigera] Externa Länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Koranen