1939

Wikipedia

Denna artikel handlar om året 1939. För filmen med samma namn, se 1939 (film).

1939 - MCMXXXIX
År: 1936 - 1937 - 1938 1939 1940 - 1941 - 1942
Decennium: 1910-talet - 1920-talet 1930-talet 1940-talet - 1950-talet
Sekel: 1800-talet - 1900-talet - 2000-talet
Millennium: 1000-talet
Födda & avlidna
Födda - Avlidna
Världen
Humaniora och kultur: Film - Konst - Litteratur Musik - Radio - Serier - Teater
Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi - Krig - Politik Sport - Utbildning
Teknik och naturvetenskap: Astronomi och vetenskap Meteorologi - Teknik
Svenskspråkiga länder
Sverige 1939
Epok: Mellankrigstiden 1918-1939 2:a världskriget 1939-1945	Regent: Gustaf V kung 1907-1950
Ärkebiskop: Erling Eidem 1931-1950	Statsminister: P. A. Hansson 1936-1946
Finland 1939
Epok: Mellankrigstiden 1917-1941	Regent: Kyösti Kallio president 1937-1940
Ärkebiskop: Erkki Kaila 1935-1944	Statsminister: A. K. Cajander 1937-1939 Risto Ryti 1939-1941

[redigera] Händelser

1 januari - På Mosaiska församlingens förslag godkänner den svenska regeringen att ta emot omkring 1 000 judar från Tyskland som transitoflyktingar. Församlingen får ansvaret för dem och viseringstvång införs för alla utomnordiska flyktingar.
2 januari - Den amerikanska tidskriften TIME utser Adolf Hitler till årets man.
7 januari - Enligt befolkningskommissionens slutbetänkande krävs det fyra barn per familj för att bibehålla den svenska folkmängden.
25 januari - En jordbävning med styrkan 8,3 på Richterskalan drabbar Chile. Cirka 28 000 invånare omkommer.
17 februari - Studentkåren i Uppsala antar under det så kallade Bollhusmötet en resolution som avvisar invandringen av ett tiotal judiska läkare från Tyskland.
27 februari - Frankrikes och Storbritanniens regeringar erkänner Francisco Francos regering i Spanien.
Februari - Den svenska regeringen anslår 500 000 kronor till att ta hand om flyktingar. Detta leder till diverse protester i hela Sverige.
10 mars - Den svenska regeringen beslutar att på prov införa engelska i stället för tyska som första utländska språk i några skolor.
13 mars - Allmänna valförbundet byter officiellt namn till Högern.
14 mars - Det slovakiska provinsparlamentet förklarar Slovakien självständigt. Prästen Jozef Tiso blir landets president.
15 mars - Tjeckoslovakien upphör att existera eftersom tyska trupper ockuperar resterande delar av Böhmen och Mähren och en tyskvänlig regering insätts i Slovakien.
21 mars - I en föredragning för den svenska regeringen framhåller försvarsstabschefen ett anfall från Sovjet som mest troligt i händelse av krig.
22 mars - Tyskland tar Memel från Litauen.
28 mars
- Den svenska regeringen föreslår åtgärder för att stärka försvaret.
- Madrid faller för Francisco Francos trupper.
Mars - Studentkåren i Lund ansluter sig till Uppsalakårens resolution.
1 april - Spanska inbördeskriget tar slut.
7 april - Italien invaderar Albanien. Kung Zog lämnar landet.
15 april - Svenska flottans Skeppsgossekår, inrättad 1685, avvecklas.
16 april - Den amerikanske jazzmusikern Duke Ellington ger sin första Sverigekonsert.
29 april - Kryssaren Admiral Hipper tas i bruk av tyska Kriegsmarine.
1 maj - Första maj blir Sveriges första och länge enda borgerliga helgdag.
5 maj - Den svenska riksdagen antar en lag som förbjuder arbetsgivare att avskeda kvinnor på gund av förlovning, giftermål eller graviditet. De får också två veckors betald ledighet vid förlossning.
17 maj - Sverige, Norge och Finland avböjer att sluta en icke-anfallspakt med Tyskland.
22 maj - Tyskland och Italien undertecknar Stålpakten.
23 maj - Lars-Erik Larssons Pastoralsvit uruppförs vid en radiokonsert i Sveriges Radio.
31 maj - Danmark och Tyskland ingår en icke-angreppspakt.
3 juni - Den svenska regeringen återkallar det svenska försvaret av Åland, på grund av Sovjets negativa inställning.
7 juni - Den svenska allmänna förfogandelagen antas. Den reglerar hur förnödenheter och tjänster får tas ut av enskilda eller kommuner under krig och andra krisförhållanden.
18 juni - Dramatikern Bertolt Brecht, som flytt från Tyskland, slår sig ner på Lidingö.
Juni - Den svenska försvarsmakten begär medel för att uppföra skyddsvärn mot främmande angrepp i Skåne och på Gotland.
27 juli - Gösta Knutsson utkommer med första boken om katterna i Uppsala, Pelle Svanslös på äventyr.
Juli - De första värnen i den svenska försvarslinjen Per Albinlinjen uppförs i Skåne.
8 augusti - En urtima (extra) riksdag öppnas i Stockholm.
12 augusti - Filmen Trollkarlen från Oz har världspremiär.
23 augusti - Hitler och Stalin delar upp Östeuropa mellan sig i Molotov-Ribbentrop-pakten.
27 augusti
- Per Albin Hansson håller ett tal om det svenska försvaret där han bland annat hävdar att "Sveriges beredskap är god".
- Omfattande inkallelser till svenska flottan och kustartilleriet genomförs.
- Sally Bauer simmar som första svensk över Engelska kanalen på 15 timmar och 22 minuter.
- Världens första jetdrivna flygplan Heinkel HE 178 genomför sin premiärflygning.
31 augusti - 18 arbetare dödas då brospannet till under byggnad varande Sandöbron över Ångermanälven rasar.
1 september - Tyskland invaderar Polen och startar därmed andra världskriget. Sverige förklarar sig neutralt.
3 september
- Frankrike, Storbritannien och Australien förklarar krig mot Tyskland.
- Den brittiska passagerarbåten Athenia anfalls utan varning av en tysk ubåt och sänks.
USA förklarar sig neutralt i det pågående kriget.
10 september - Kanada förklarar krig mot Tyskland.
17 september - Sovjetunionen invaderar Polen.
24 september - Lastångaren Gertrud Bratt torpederas på Skagerack och blir därmed det första svenska fartyg som sänks under andra världskriget.
27 september - Warszawa faller för tyskarna.
28 september - Polen kapitulerar till Tyskland och Sovjetunionen, som delar landet mellan sig. Därmed upphör Polen att existera.
September - Tre polska ubåtar flyr från polskt vatten till Sverige, där de blir kvar under resten av kriget.
11 oktober
- Eriksdalshallen i Stockholm invigs.
- USAs president Franklin D. Roosevelt erhåller ett brev från Albert Einstein, som uppmanar USA att skyndsamt utveckla en atombomb med användande av uran. Detta leder till att Manhattanprojektet startas.
14 oktober - Det svenska folkhushållningsdepartementet återupprättas. Det får ansvar för ransonering och reglering av framförallt livsmedel, energi och råvaror.
18-19 oktober - Sveriges kung Gustaf V, Kristian X av Danmark och Håkon VII av Norge samt Finlands president Kyösti Kallio möts i Stockholm för att visa enighet och neutralitet.
19 oktober - Finlands begäran om ett militärt förbund mellan de nordiska länderna avslås.
27 oktober - Ransoneringskort börjar utdelas i Sverige.
8 november - Adolf Hitler undgår knappt ett mordförsök i samband med 16-årsfirandet av Ölkällarkuppen.
11 november - Ture Nermans antinazistiska tidning Trots Allt! tas i beslag för smädliga omdömen om Hitler.
30 november - Sovjetunionen anfaller Finland, och startar därmed vinterkriget. Sverige förklarar sig som icke-krigförande part.
6 december - Ett stort opinionsmöte hålls i Stockholm för Finland, vilket inleder ett exempellöst engagemang för Finlands sak.
8 december
- General O. Thörnell blir svensk överbefälhavare.
- Den svenska nationalinsamlingen för Finland börjar sin verksamhet. Slutsumman blir 490 miljoner kronor, vilket är mer än den finska statsbudgeten.
12 december - Den svenska regeringen godkänner en frivilligkår till Finland.
13 december
- Med anledning av det pågående andra världskriget bildas en samlingsregering i Sverige bestående av alla partier utom kommunisterna och nazisterna och med Per Albin Hansson som statsminister.
- Det svenska pansarskeppet "Manligheten" exploderar av ett minsvep, varigenom 4 matroser dödas (en korpral och tre meniga) och 13 skadas.
15 december - Filmen Borta med vinden har premiär.
21 december - Den svenska frivilligkåren till Finland börjar organiseras och består till slut av 10 000 man.
26 december - En jordbävning med styrkan 7,8 på Richterskalan drabbar östra Turkiet. Cirka 11 000 invånare omkommer och staden Erzincan blir svårt skadad.
31 december - Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av skådespelaren Arnold Sjöstrand.
Den svenska försvarsstaben begär 7,9 miljoner kronor för anläggandet av befästningar i Skåne. Regeringen beviljar 4 miljoner.
En minoritet inom den svenska regeringen, ledd av utrikesministern, vill förverkliga Ålandsplanen, medan majoriteten avvisar detta och meddelar finska regeringen om detta.
Disciplinkompanier införs i Sverige för att isolera inkallade som anses nationellt opålitliga. Kommunister drabbas, men även nazister i händelse av krig med Tyskland.
Statens jordbruksnämnd ombildas till Statens livsmedelskommission. Den handhar frågor om Sveriges försörjning av livsmedel, fodermedel och gödningsmedel.
Staten övertar ägandet av Svenska Penninglotteriet AB. Det var tidigare privatägt men kontrollerat av staten.
Den internationella Lingiaden, ett slags frisksportsolympiad, anordnas i Stockholm av Svenska Gymnastikförbundet.
De svenska landsstormskvinnornas föreningar ombildas till lottakårer.
Kommunala tjänstepliktslagen antas i Sverige. Den reglerar den civila hälso- och sjukvårdspersonalens tjänstgöringsskyldigheter.
Samfundet Nordens Frihet bildas för att värna om Nordens oberoende och bistå Finland.
Producentbidrag för småbrukare införs i Sverige.
Den svenska valutalagen antas och valutareglering införs. Syftet är att kontrollera och begränsa möjligheterna att föra valutor, värdepapper och kapital över statsgränsen.
Den svenska kronan devalveras med 30 procent.
Den svenska maximiprislagen antas.
Svenska staten anslår 400 000 kronor för att bygga fasta ordentliga skolor för samebarn.
Seriefiguren Batman (på svenska även kallad Läderlappen) skapas av Bob Kane.
Siam byter namn till Thailand.

[redigera] Födda

2 januari - Jim Bakker, amerikansk TV-evangelist.
7 januari - Birgitta Pettersson, svensk skådespelerska.
15 januari - Per Ahlmark, svensk politiker, ledare för Folkpartiet 1975-1978.
19 januari - Phil Everly, amerikansk musiker, medlem i duon The Everly Brothers.
23 januari - Sonny Chiba, japansk skådespelare.
25 januari - Gabriel Romanus, svensk folkpartistisk politiker och socialminister.
28 januari - John Fabian, amerikansk astronaut.
1 februari - Ekaterina Maximova, rysk ballerina.
3 februari - Michael Cimino, amerikansk regissör, producent och manusförfattare.
6 februari - Mike Farrell, amerikansk skådespelare känd från bland annat TV-serien M*A*S*H.
13 februari - Valeri Rozhdestvensky, rysk kosmonaut.
21 februari - Börje Ahlstedt, svensk skådespelare.
27 februari
- Antoinette Sibley, brittisk ballerina.
- Peter Revson, amerikansk racerförare.
28 februari - Daniel C Tsui, kinesisk-amerikansk fysiker, nobelpristagare.
1 mars - Leo Brouwer, kubansk tonsättare och dirigent.
5 mars - Benyamin Sueb, indonesisk skådespelare.
7 mars - Marianne von Baumgarten, svensk redaktör och journalist.
10 mars - Fred Gunnarsson, svensk skådespelare.
13 mars - Neil Sedaka, amerikansk sångare och sångskrivare.
14 mars - William Lenoir, amerikansk astronaut.
19 mars - Sune Eriksson, åländsk politiker (liberal).
21 mars - Christer Boustedt, svensk musiker och skådespelare.
26 mars - James Caan, amerikansk skådespelare.
28 mars - Zdenek Sverák, tjeckisk manusförfattare och skådespelare.
2 april - Marvin Gaye, amerikansk blues- och R&B-sångare.
4 april - JoAnne Carner, amerikansk golfspelare.
7 april - Francis Ford Coppola, amerikansk filmregissör.
8 april - Elizabeth Clare Prophet, ledare inom New Age.
9 april - Berit Gullberg, svensk författare och teaterförläggare.
13 april - Seamus Heaney, irländsk författare, nobelpristagare.
15 april - Claudia Cardinale, italiensk skådespelerska.
16 april - Dusty Springfield, brittisk sångerska.
19 april - Inga-Britt Ahlenius, svensk revisor och politiker.
20 april - Gro Harlem Brundtland, norsk statsminister 1981, 1986-1989 och 1990-1996, chef för WHO 1998-2003.
27 april - Stanisław Dziwisz, polsk kardinal, ärkebiskop av Kraków.
4 maj - Amos Oz, israelisk författare, professor och samhällsdebattör.
7 maj - Ruggero Deodato, italiensk skräckfilmsregissör.
11 maj - Ardy Strüwer, svensk konstnär, komiker och manusförfattare.
13 maj - Harvey Keitel, amerikansk skådespelare.
18 maj - Patrick Cormack, brittisk parlamentsledamot för Conservative Party från 1970.
30 maj - Iwar Wiklander, svensk skådespelare.
6 juni - Jet Harris, brittisk musiker.
19 juni
- Inger Axö, svensk skådespelare och sångerska.
- Yvonne Axö, svensk skådespelare och sångerska.
23 juni - Arne Lifmark, svensk regissör och manusförfattare.
25 juni - Östen Braathen, svensk skådespelare, klippare och TV-regissör.
5 juli
- Karin Ekström, svensk skådespelare.
- Ali Khamenei, Irans högsta ledare, Ayatollah från 1989.
16 juli - Ruth Perry, tillförordnad president i Liberia 1996-1997.
22 juli - Terence Stamp, brittisk skådespelare.
26 juli - John Howard, premiärminister i Australien.
28 juli - Gösta Ekman d.y., svensk skådespelare.
31 juli - France Nuyen, fransk skådespelare.
2 augusti - Wes Craven, amerikansk skräckfilmsregissör och -manusförfattare.
5 augusti - Irene av Nederländerna, nederländsk prinsessa.
7 augusti - Siewert Öholm, svensk programledare i TV.
9 augusti - Romano Prodi, italiensk politiker, president för EU-kommissionen 1999-2004.
14 augusti - Inger Taube, svensk fotomodell och skådespelare.
16 augusti - Valeri Ryumin, rysk kosmonaut.
17 augusti
- Gun Carlson, åländsk politiker (centerpartist).
- Ed Sanders, amerikansk sångare, poet och konstnär, medlem i The Fugs.
19 augusti - Ginger Baker, brittisk trummis, medlem i Cream.
21 augusti - Lennart Norbäck, svensk skådespelare, produktionsledare och regiassistent.
20 augusti - John Peel, brittisk musikproducent och radioman.
1 september - Carl-Axel Dominique, svensk kompositör och musiker.
5 september
- George Lazenby, australiensisk skådespelare.
- Clay Regazzoni, schweizisk racerförare.
13 september - Richard Kiel, amerikansk skådespelare, mest känd som Jaws i James Bond-filmerna.
18 september - Jorge Sampaio, portugisisk politiker, president 1996-2006.
22 september - Alla Sizova, rysk ballerina.
27 september - Kathy Whitworth, amerikansk golfspelare.
30 september - Sven-Olof Petersson, svensk musiker (saxofon), medlem i Sven-Ingvars 1962-1986.
2 oktober - Yuri Glazkov, rysk kosmonaut.
4 oktober - Jackie Collins, amerikansk författare, skådespelare och producent.
12 oktober - Dicky Zulkarnaen, indonesisk skådespelare.
13 oktober - T.J. Cloutier, amerikansk pokerspelare.
14 oktober - Ralph Lauren, modedesigner.
18 oktober - Lee Harvey Oswald, amerikansk antagen mördare av John F Kennedy.
22 oktober
- George Cohen, engelsk fotbollsspelare.
- Tony Roberts, amerikansk skådespelare.
23 oktober - Ami Priyono, indonesisk skådespelare.
27 oktober - John Cleese, brittisk skådespelare.
28 oktober - Jane Alexander, amerikansk skådespelare.
2 november - Richard Serra, amerikansk konstnär, skulptör.
18 november
- Margaret Atwood, kanadensisk författare.
- Brenda Vaccaro, amerikansk skådespelare.
21 november - Mulayam Singh Yadav, indisk politiker.
23 november - Betty Everett, amerikansk sångerska.
24 november - Marit Paulsen, svensk författare, samhällsdebattör och politiker (folkpartist).
26 november
- Abdullah Ahmad Badawi, Malaysias premiärminister.
- Tina Turner, amerikansk sångerska.
27 november - Ulla Strömstedt, svensk skådespelare.
1 december - Lee Trevino, amerikansk golfspelare.
10 december - Yvonne Ingdahl, dansk skådespelare.
11 december
- Gösta Engström, svensk skådespelare, scenograf, rekvisitör, manusförfattare och passare.
- Tom Hayden, amerikansk radikal och politiker.
16 december - Liv Ullmann, norsk skådespelare.
28 december - Conny Andersson, svensk racerförare.
Pratapsing Rane, indisk politiker, chefsminister i Goa
Luis Adolfo Robelo, medlem av den styrande juntan i Nicaragua 1979-1980