Uppsala

Wikipedia

Uppsala Siffrorna avser orten
Folkmängd⁽²⁰⁰⁵⁾	138 423
Area⁽²⁰⁰⁵⁾	4 771 hektar
Landskap	Uppland
Län	Uppsala län
Kommun	Uppsala kommun
Församling	Danmarks, Gamla Uppsala, Gottsunda, Helga Trefaldighets och Vaksala församlingar samt Uppsala domkyrkoförsamling
Läge	59° 51´ N, 17° 39´ Ö

Uppsala är en tätort (stad) i östra Svealand, centralort i Uppsala kommun, Uppsala län (landskapet Uppland). Tätorten Uppsala hade 138 423 invånare år 2005. I denna siffra ingår inte Sävja, som räknas som en egen tätort eftersom orterna inte har sammanhängande bebyggelse. Uppsala är residensstad för Uppsala län, ärkebiskopssäte samt säte för norra Europas äldsta universitet, Uppsala universitet.

[redigera] Geografi

Uppsala, som är beläget omkring 7 mil norr om Stockholm och omkring 35 km norr om Arlanda flygplats, är Sveriges fjärde största tätort (även kommun). Stadens centrum ligger på bägge stränderna av Fyrisån, drygt fem kilometer ovanför dess utlopp i Mälaren vid viken Ekoln, nedanför och delvis på den rullstensås, Uppsalaåsen, som sträcker sig utmed åns västra sida och sedan, med vissa avbrott, fortsätter söderut till Stockholm. Söderifrån passerar motorvägen på Europaväg 4 från Stockholm på den östra sidan om staden och fortsätter norrut på Uppsalaåsen mot Gävle.

[redigera] Stadsbild

Domkyrkotornen kan ses från de flesta platser i Uppsala

Centralstationen med fontän av Bror Hjorth i förgrunden

Utmärkande för staden är Fyrisån, Uppsala domkyrka och Uppsala slott. En känslighet för bland annat den så kallade Uppsalasilhuetten, domkyrkan och slottet sedda på långt håll, har länge präglat Uppsalas stadsplanering, och kan sägas vara ett av flera skäl till att antalet höga byggnader är litet. De olika delarna av staden har en karaktär som varierar mellan "liten storstad", i centrum, till "stor småstad" i till exempel delar av Luthagen; det finns både pittoreska och storslagna vyer att uppleva i Uppsala om man vänder blicken åt "rätt" håll. Flera stadsdelar i utkanten av staden har stora andelar studenter, i både studentkorridorer och vanliga lägenheter, till exempel Flogsta och Luthagen (i synnerhet Gamla Studentstaden och Rackarberget, ritade av Arthur von Schmalensee).

Vissa delar av staden Uppsala präglas av modernistisk bebyggelse från 1960- och 1970-talen, då en rivningsvåg svepte fram över staden. Framför allt revs nyklassicistiska hus, från 1880-talet, medan äldre och enklare låga hus ofta bevarades. Rivningarna brukar förklaras med den då rådande radikala tidsandan där nyrenässanshusen ansågs vara något av en symbol för det förgångna. De dåtida ägarförhållandena och rivningarnas centrala läge kan delvis förklara varför inte enklare hus revs först – de bevarade husen, på bland annat de norra delarna av Övre Slottsgatan respektive Svartbäcksgatan, ligger något mindre centralt än till exempel runt Stora Torget. Även närheten till bland annat universitetshuset respektive Linnéträdgården antas vara en bidragande orsak till att det slutligen skapades en bevarandeplan för dessa gatupartier. Att ett stort antal 1900-talshus i nybarock och jugend klarade sig undan grävskoporna kan förmodligen även det förklaras med rådande ägarförhållanden.

Många av de rivna 1880-talskvarteten ersattes av arkitektritade modernistiska byggnader med affärsvåning. I andra fall har enkla miljonprogramshus med förortskaraktär placerats mitt i centrala staden. Det finns idag planer på att försöka "reparera" vissa hårt sargade kvarter och återskapa ett stadsmässigt gaturum. En känd modernistisk byggnad är Västmanlands-Dala nations hus, ritat av Alvar Aalto. Från denna epok kommer också Erik & Tore Ahlséns stora representativa, men på sin tid utskällda, stadshus, och Sven Ivar Linds Skandiahus vid Stora torget.

Andelen hus från 1800-talet är lägre i Uppsala än i det under andra världskriget sönderbombade Dresden.^{[källa behövs]} Trots detta finns äldre bebyggelse kvar och väster om Fyrisån finns en rad historiskt betydelsefulla byggnader utöver slottet och domkyrkan, bland annat Gustavianum, Skytteanum och Carolina Rediviva. Carl Axel Ekholm ritade de flesta nyrenässanshusen i slutet av 1800-talet, av vilka färre än hälften står kvar, även några hus i bland annat nybarock och jugend. Ett av Ekholms hus revs 2005 trots protester, då Bodénska huset fick lämna plats för bygget av Musikens Hus. Ture Stenberg står bakom många nybarockhus, vissa med dragning åt jugend, till exempel Grand Hotel Hörnan och Strandbergska huset. Ullrich & Hallquisth var en stockholmsfirma som bland annat ritade bankpalats, till exempel gamla riksbankshuset på Bangårdsgatan. Victor Holmgren lärdes upp av Ture Stenberg och skapade bland annat Musicum i Observatorieparken, Gillberska barnhemmet, Slottsbiografens/Hantverksföreningens "borg" och hörnhuset vid Celsiustorget. Gunnar Leche ritade bostadsområden med hyresrätter, 20-talshus åt borgare och bostadsrättsföreningar, Vaksalaskolan, Gamla stadsbiblioteket, samt mycket mer. Han var inspirerad av Victor Holmgren och sin barndoms tyska Hansa-städer bland annat.

På 1960-talet beslutades också att Uppsala inte längre skulle expandera som ringar på vattnet, utan mer på längden. Syftet med det var att ge invånarna närmare till grönområden, samtidigt som man sparade åkermark. Ett resultat av detta är att framförallt de sydvästra delarna av Uppsala präglas av förortskaraktär, med luftighet, utspriddhet och långa avstånd. Expansionen av staden, i kombination med ökad inpendling, har lett till omfattande ökningar av biltrafiken i såväl centrum som längs omgivande trafikleder.

[redigera] Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i tätorten Uppsala
År			Invånare
1990			109 497
1995			119 979
2000			124 036
2005			128 409
Källa: SCB - Folkmängden per tätort. Vart femte år 1990-2005.

[redigera] Kultur

Uppsala är säte för Svenska Kyrkans ärkestift, Svenska kyrkans centralförvaltning (kyrkokansliet), Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, sammanträdesort för kyrkomötet, och är också hemort för Livets Ord. Flera lärda samfund finns i staden.

Väster om Fyrisån finns de flesta inrättningar som tillhör universitets-, student- och den kyrkoadministrativa världen. Uppsala universitet hade 28 471 inskrivna studenter höstterminen år 2005. Näst största läroinrättning är Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, med sina 3 046 studenter. Öster om ån finns centrum för stadens affärsliv och större delen av det nöjesliv som inte är studentinriktat. Denna geografiska uppdelning avspeglar i viss mån fortfarande den tudelning i samhällsklimatet som lever kvar mellan det akademiska och stadens övriga befolkning.

Uppsala kommun har en hög andel invånare med eftergymnasial utbildning, och dessutom en stor inflyttning, från såväl andra delar av Sverige som utlandet. Den genuint uppländska allmogekulturen, som till exempel musik på nyckelharpa, kan dock ibland tränga fram, särskilt om man beger sig en bit ut på landsbygden. En känd folkmusikgrupp från området är Väsen. Det förekommer också att man snubblar över den uppländska mälardalsdialekten (med tydligt släktskap med stockholmska och andra närliggande dialekter) då man rör sig utanför de mer akademiska kretsarna i staden, exempelvis bland hantverkare och handlare. Denna gamla dialekt är idag på väg att försvinna till förmån för en lätt norrländskt färgad rikssvenska, en utveckling som förmodligen kan tillskrivas den stora inflyttningen av studenter och andra från bland annat Norrland. Att däremot tillskriva den till rikssvenskan nära besläktade Uppsaladialekten som särskilt mottaglig för så kallat skriftspråksuttal är inte helt korrekt, eftersom det i det fallet handlar om ett annat slags språklig förändring som sker mer eller mindre parallellt i hela landet.

Uppsala har ett mycket intimt kulturellt samarbete med Tartu i Estland. Städerna har under flera hundra år haft kontakt med varandra. Under kalla kriget hade detta samarbete avtagit av politiska skäl men från omkring 1990 och framåt har samarbetet återupptagits och städerna står åter varandra mycket nära.

Uppsala har ett rikt musikliv trots den långdragna bristen på riktigt bra konsertlokaler, och ett konserthus, Musikens Hus är nu under uppförande efter en livlig debatt. Ett stort antal körer, inte minst manskören Orphei Drängar, kan sägas dominera musiklivet, men det finns förstås även allt från punkband till jazz. En musikpub med mycket jazz och blues är Katalin bakom Centralstationen, inhyst i en vacker tegelbyggnad från sekelskiftet, ursprungligen godsmagasin för järnvägen.

[redigera] Friluftsliv

I Uppsala finns rika möjligheter till friluftsliv. Man kan paddla i Ekoln eller Fyrisån. Det är också populärt att ströva, åka skidor eller cykla mountainbike i skogsområdena Lunsen eller Nåsten. Under vintern åks det flitigt med skridskor på Ekoln som tack vare de snöfattiga vintrarna lämpar sig väl för detta.

[redigera] Sport

Uppsala är känt som en bandystad. På Studenternas IP spelas SM-finalen i bandy varje år. Några av de mest framträdande bandyklubbarna genom tiderna är IFK Uppsala (IFK har hemfört svenska mästerskapet vid 12 tillfällen), IK Sirius (Sirius har blivit svenska mästare vid fem tillfällen), IF Vesta, IF Vindhemspojkarna samt Uppsala BOIS.

En annan känd idrottsarena är Fyrishov, där stadens basketlag Sallén Basket, tidigare KFUM Uppsala, spelar sina hemmamatcher i Basketligan. Där finns även Uppsala fäktningsförening, Uppsala volleybollsällskap, Upsala tynglyftningsklubb samt Upsala simsällskap, världens äldsta simförening och Sveriges äldsta idrottssförening. Den idrott som drar mest publik är innebandy. Elitserielaget Storvreta IBK har även de sin hemmaplan i Fyrishov.

Almtuna IS spelar i ishockeyallsvenskan. Hemmamatcherna spelas i Gränbyhallen. I Division I återfinns Uppsala Hockey.

I fotboll har de största framgångarna skördats av IK Sirius (SM-final vid 2 tillfällen, 3 allsvenska säsonger) och IFK Uppsala (SM-final vid 3 tillfällen). Idag är IK Sirius den främsta herrföreningen, de spelar i superettan. I Division III och Division IV spelar bland annat Gamla Upsala SK, IF Vindhemspojkarna, IK Fyris och Bälinge IF. Damfotbollen är även på hög nivå, med ett lag i damallsvenskan – Bälinge IF, Danmarks IF i division I, Börje SK och Gamla Uppsala Sport Klubb (GUSK) i division II.

Fyrisfjädern har blivit svenska mästare i badminton för lag vid 6 tillfällen under 2000-talet, bland annat 2006.

Uppsala har även fostrat en mängd duktiga alpinister i Uppsala Slalomklubb.

[redigera] Kommunikationer

[redigera] Vägar

Uppsalas i särklass viktigaste transportled för biltrafik är motorvägen på Europaväg 4. Från Uppsala och söderut är E4 en motorväg som har mycket tät trafik. Många Uppsalabor pendlar längs motorvägen till bland annat Stockholm. Den går också förbi Arlanda vilket också utnyttjas i stor omfattning bland Uppsalas befolkning. Motorvägen går också norrut upp förbi Storvreta till Björklinge och detta är också för närvarande den nordligaste delen av den längre motorvägssträckningen på E4. Genom själva Uppsala går motorvägen vid Uppsalas östra sida och förbi bland annat Vaksala kyrka. Motorvägen ansluter också till viktiga lokala trafikleder inom Uppsala som Tycho Hedéns väg, som delvis också är motorväg medan resten är fyrfilig med skilda körbanor, bred mittremsa och vägren men korsar andra vägar i plan med trafikljusreglerade korsningar och rondeller eller till Bärbyleden som är en del av väg 55.

Byggnadsarbeten pågår just nu för att knyta ihop Bärbyleden på ett bättre sätt med motorvägen och för att bättre ansluta väg 55, 72 och 272 till E4. Även Bärbyleden kommer att få en motorvägsliknande standard, fyrfilig med delvis planskilda korsningar när denna står helt färdig.

Förutom E4 strålar sju riks- och länsvägar ut från Uppsala, moturs från söder 255 mot Alsike–Märsta (gamla europaväg 4), 282 mot Länna–Almunge–Knutby, 288 mot Rasbo–Alunda–Gimo–Östhammar, 290 mot Storvreta–Vattholma–Österbybruk, 272 mot Gysinge–Sandviken, 72 mot Heby–Sala(–Dalarna) och 55 mot Enköping–Norrköping. Från E4 vid Knivsta viker också riksväg 77 mot Norrtälje av.

[redigera] Järnväg

Uppsala har mycket tät tågtrafik. Den tätaste tågtrafiken går söderut mot först och främst Stockholm. Flera av de tåg som går till Stockholm går via Arlanda vilket gör att Uppsala även har mycket tät tågtrafik direkt till flyget. Det går även regelbunden tågtrafik till till exempel Sundsvall, Östersund och Dalarna. Från Uppsala utgår också lokaltåg till Tierp och vissa går till Gävle. Söderut går de till Upplands Väsby via Arlanda. För närvarande pågår stora ombyggnader av Uppsala centralstation vilket kommer att innebära en ännu effektivare tågtrafik.

Uppsala har järnvägsförbindelse med Stockholm (via Knivsta, Märsta eller via Arlanda), Gävle (via Vattholma, Skyttorp, Örbyhus, Tierp, Mehedeby, Skutskär) och Sala (via Morgongåva, Heby).(Se även museijärnvägen Uppsala-Länna Järnväg).

[redigera] Busstrafik

I Uppsala är busstrafiken uppdelad i två bolag, Upplands lokaltrafik och Uppsalabuss. Upplands lokaltrafik tar hand om länstrafiken i Uppsala län medan Uppsalabuss har hand om stadstrafik i Uppsala. På grund av den omfattande ombyggnaden av stationsområdet i Uppsala har länsbussarna delvis flyttats ut till Kungsgatan, vilket gör att en del långväga resande inte hittar, medan bussarna till Stockholm fortfarande går från samma hållplats som tidigare.

[redigera] Flyg

Arlanda flygplats ligger ungefär mitt emellan Uppsala och Stockholm och förbindelserna dit är goda med direkttåg och motorväg, den senare med tät busstrafik. Det finns även planer på att starta civiltrafik från Ärna flygplats (före detta F 16) strax norr om staden.

[redigera] Historia

Huvudartikel: Uppsalas historia

Dagens Uppsala hette tidigare Östra Aros, och det nuvarande Gamla Uppsala hette då Uppsala. Mälarfjärden Ekoln sträckte sig vid den här tiden fram till Östra Aros, som var Uppsalas hamn. Dåvarande Västra Aros har behållit sitt namn, det vill säga Västerås. Uppsala nämndes som central kultplats inom asatro på svenskt område av bland annat Adam av Bremen. Östra Aros kom sedan att ta över namnet Uppsala i samband med att ärkestiftet flyttades. Vattenvägarna via Stäket och Ekoln från Mälaren norrut gjorde tidigt platsen till knutpunkt för handel med framförallt pälsvaror från skogsområden norrut och inåt landet.

I maj 1702 totalförstördes nästan hela stadens innerkärna vid en brand, bland annat ödelades delar av domkyrkan. Ett antal storbränder efter 1980 har inträffat: restaurang Flustret, Centralbadet, torvladan (kommunala värmeverkets torvlager), saluhallen (2002) och kvarteret Gerd (2004). Bland dessa har Flustret, Centralbadet och saluhallen återuppbyggts.

Karta över Uppsala 1920

[redigera] Historiska personer

Se Uppsala universitet för fler personer

[redigera] Nuvarande och historiska industrier

Nymanbolagen (cykeltillverkning)
Slotts industrier (livsmedel)
Upsala-Ekeby (porslins- och keramiktillverkning)
Henrik Gahns AB (kemisk-teknisk industri)
Bayerska Bryggeriet (livsmedel)
Almqvist & Wiksell Tryckeri AB
Hästens skor (tekoindustri)
Pharmacia (läkemedel och instrument)
Lindvalls (kafferosteri)
Nylund & Son (pianotillverkning)
Kungsörnen (Nord Mills)
Q-Med (bioteknik)
Bryggeriet Holmen
Slottskällans bryggeri

[redigera] Ekonomi

Uppsalas viktigaste arbetsgivare vid sidan av universitet och offentlig sektor (bland annat universitetssjukhuset Akademiska sjukhuset, UAS) är förmodligen biomedicinsk och farmaceutisk industri, exempelvis nu gamla Pharmacia (numera GE Healthcare, Phadia, Pfizer med flera) samt många små och medelstora företag inom biomedicinalområdet som exempelvis Q-med. Biomedicinskt centrum (BMC) vid Uppsala universitet spelar en avgörande roll för dessa. BMC ligger nära Uppsala Science Park där många små biomedicinska företag har sitt säte eller sin uppkomst.

I Uppsala finns bland annat de statliga myndigheterna Läkemedelsverket, Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Sveriges geologiska undersökning, Uppsala universitet samt Sveriges lantbruksuniversitet.

Upsala Nya Tidning (UNT), grundad 3 december 1890, dominerar lokalpressen. I övrigt finns Radio Uppland, reklamradiostationerna City 106,5 och Rix FM, en lokalredaktion för TV4 och lokal-TV.

Uppsalas nattbefolkning är större än dagbefolkningen. Nästan 16 000 Uppsalabor pendlar till Stockholm med förorter för att arbeta. Många nordupplänningar pendlar dock även till Uppsala.

[redigera] Turism

Bland stadens turistmål kan domkyrkan, slottet, Gamla Uppsala med Uppsala högar och Valsgärde gravfält, universitetsmiljöerna och Linnéminnena nämnas. I domkyrkan finns ett stort antal prominenta gravar, bland annat Gustav Vasa, Carl von Linné, Bruno Liljefors och Emanuel Swedenborg. På Uppsala gamla kyrkogård finns Dag Hammarskjölds gravplats. Slottet var bland annat skådeplats för Sturemorden. De mest framträdande universitetsbyggnaderna är universitetshuset (aulan), Gustavianum och Skytteanum, samt universitetsbibliotekets huvudbyggnad Carolina Rediviva, där Silverbibeln (Codex argentus) förvaras. Fyrishov med äventyrsbad är ett av stadens mest besökta turistmål. De Linnérelaterade besöksmålen utgörs av Botaniska trädgården i anslutning till slottet, Linnéträdgården norr om centrum och gården Linnés Hammarby sydöst om staden. Utanför staden, i Hågadalen, ligger också Björns hög, en av landets största gravhögar. Den grävdes ut under ledning av dåvarande kronprinsen, sedermera konung Gustaf VI Adolf i 1900-talets början. Kungsängsliljan, Upplands landskapsblomma, växer ymnigt på Kungsängen strax söder om Uppsala men är i övrigt sällsynt i landet. En museijärnväg går till Länna-Almunge (se Uppsala-Länna Järnväg).

[redigera] Handel och uteliv

I Uppsala centrum finns flera stora gallerior, bland annat Forumgallerian, H-Centrum, S:t Per-gallerian, Svavagallerian och affärshuset Kvarnen. Utanför innerstaden finns Gränby centrum med bland annat Coop Forum, Gottsunda centrum med bland annat Willys, Stenhagens centrum med bland annat ICA Maxi, "Stormhatten" i yttre delen av Boländerna med bland annat Coop Forum och Ikea, "Fyren" i Fyrislund, Västertorg i Eriksberg med flera.

[redigera] Caféer, pubar och restauranger

[redigera] Kända Caféer

Güntherska Hovkonditoriet vid Östra Ågatan
Landings konditori vid Forumtorget
Ofvandahls konditori på Sysslomansgatan
Café Linné på Svartbäcksgatan
Joels på Östra Ågatan
Fågelsången konditori vid Svandammen

[redigera] Pubar

Katalin i Godsmagasinet - bar, uteservering och musikpub (två avdelningar)
Fredmans på Drottningatan - öl, mat och musik (mest blues)
Williams vid Universitetsaulan - pub i engelsk stil
O'Connor's vid Stora torget - musikpub i irländsk stil
Flustret - uteservering, musik
Rådhuscaféet - uteservering
Fellini, i S:t Per-gallerian, öl, mat och hårdrocksmusik
Svenssons i Saluhallen

[redigera] Restauranger

Restaurang Santorini vid Islandsfallet
Bill & Bull på Smedsgränd
Domtrappkällaren på S:t Eriksgränd, exklusivare restaurang
Järnvägsparkens Restaurang, sekelskiftesmiljö
Suttungs krog, Suttungs gränd, sekelskiftesmiljö
Wermlandskällar'n vid Nedre Slottsgatan, finare restaurang
Hambergs Fisk vid Fyristorg, fiskrestaurang
Trattoria Commedia på Skolgatan, genuin italiensk kvartersrestaurang

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar

Commons har fler bilder relaterade till Uppsala

	Stadsdelar och andra större områden i Uppsala
	Bergsbrunna \| Berthåga \| Boländerna \| Brillinge \| City \| Ekeby \| Eriksberg \| Flogsta \| Fyrislund \| Fålhagen \| Gamla Uppsala \| Gottsunda \| Gränby \| Kungsgärdet \| Kvarngärdet \| Kåbo \| Librobäck \| Luthagen \| Löten \| Norby \| Nyby \| \| Nåntuna \| Rickomberga \| Salabacke \| Stenhagen \| Sunnersta \| Svartbäcken \| Sävja \| Tunabackar \| Ulleråker \| Vaksala \| Valsätra \| Vilan \| Vårdsätra \| Årsta \| Karta

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../u/p/p/Uppsala.html

Kategorier: Artiklar som behöver fotnoter | Uppsala | Sveriges städer | Tätorter i Sverige