Första maj
Wikipedia
- För att se datumet första maj, se 1 maj.
Första maj är arbetarrörelsens internationella högtidsdag som firas sedan 1890 på initiativ av Andra internationalen, bland annat till åminnelse av Haymarketmassakern 1886. Denna dag firas runt om i världen av olika arbetarpartier och fackföreningar med demonstrationer och möten. I Sverige har traditionen avtagit i stor grad sedan början av 1900-talet då arbetarna främst demonstrerade för rösträtten.
Innehåll |
[redigera] Första maj i historien
[redigera] Tidig historia
Fösta maj har en lång "förhistoria". Sedan antiken har folk i Europa och på andra håll i världen firat vårens ankomst med en fest. Se även valborgsmässoafton.
[redigera] Historia som arbetarhögtid
Arbetarrörelsens förstamajdemonstrationer var från början intimt förknippade med kampen för åtta timmars arbetsdag. I maj 1886 hölls ett möte i Chicago där bland annat krav på åtta timmars arbete framfördes. I slutet av detta möte, som ägde rum på Haymarket Square, kastades en bomb mot polisen som öppnade eld mot demonstranterna, se Haymarketmassakern. Efter mötet arresterades ett antal av de organiserade arbetarnas ledare och flera av dessa fängslades eller avrättades. Postumt friades de på alla punkter. Till ”Chicagomartyrernas” minne och för att samordna kampen för åtta timmars arbetsdag internationellt utropade Andra internationalen två år senare 1 maj till den internationella generalstrejkens dag på den amerikanska delegationenens förslag.
[redigera] Första maj i olika delar av världen
[redigera] Kina
I Folkrepubliken Kina firas första maj numera med en tre dagar lång ledighet (1 till 3 maj).
[redigera] Storbritannien
Dagen firas med demonstration mot kapitalismen, men demonstrationstågen är inte partipolitiska som i många andra länder.
[redigera] Sverige
[redigera] Historia
Den första förstamajdemonstrationen i Stockholm 1890 samlade omkring 20 000 personer i tåget och på Gärdet var det inte mindre än 50 000 som lyssnade till talarna: socialisterna Hjalmar Branting, Hinke Bergegren, August Palm, R Hansen, P M Landin och K J Karlsson.
”I följd av ett beslut, enhälligt fattat på den internationella arbetarkongress, som förlidet år hölls i Paris, ha vi idag, den 1 maj 1890, i likhet med hela Europas och Amerikas klassmedvetna proletariat, samlats till en världsdemonstration för lagstadgad 8-timmarsarbetsdag.”
Dessa ord är hämtade ur den resolution som antogs på Ladugårdsgärdet i Stockholm vid Sveriges allra första förstamajdemonstration.
I början av 1900-talet var det inte ovanligt att SAC, kommunisterna (nuvarande Vänsterpartiet) och Socialdemokraterna samlades i ett gemensamt tåg.
Första maj är allmän helgdag i Sverige sedan 1939. Fram till 2005 var första maj den enda av Sveriges allmänna helgdagar som inte hade någon koppling till, eller sammanföll med, Svenska kyrkans kyrkoår. Sedan 2005 är även nationaldagen allmän, icke-kristen helgdag.
Under andra världskriget fick första maj en nationell karaktär. Socialdemokrater och borgerliga manifesterade nationell enighet på första maj genom att tillsammans gå i ett medborgartåg under parollen ”För Sveriges fred och oberoende”.
[redigera] Demonstrationer andra än arbetarrörelsens
På 2000-talet har andra partier än de socialistiska med allt större engagemang börjat använda första maj för att manifestera sin politik. Bland annat har Kristdemokraterna i Uppsala under flera år ordnat marscher på första maj för ”rättvisa i barnomsorgen”. År 2006 lockade detta tåg 1 200 deltagare, vilket var drygt 300 fler än vad Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Syndikalisterna tillsammans samlade i sina separata manifestationer i Uppsala.[1][2] Vissa pekar på att den stora uppslutningen kan bero på att Livets Ord har en stark förankring i staden. [3] [4] Även enfrågegrupper har på senare år arrangerat manifestationer på första maj, ett exempel är Piratbyrån som sedan 2004 arrangerat manifestationer på första maj.
[redigera] Tyskland
I Tyskland hade arbetare firat första maj i flera decennier innan Nazistpartiet efter maktövertagadet 1933 gjorde om dagen till officiell helgdag under namnet ”nationella arbetets dag” (Tag der nationalen Arbeit). Dagen därpå, den 2 maj 1933, förbjöds alla fria fackförbund. De traditionella arbetarsångerna och arbetarsymbolena blev också förbjudna.
Numera firas första maj åter med arbetarsånger och -symboleer, speciellt i Berlin där stora demonstrationer äger rum. I Tyskland har de senaste åren oroligheter brutit ut första maj då extrema vänstergrupper drabbat samman med nynazister.
[redigera] USA
I USA firas arbetarnas dag (labor day) första måndagen i september i stället för första maj. Detta valdes för att dagen inte skulle associeras med vänstergrupper.
[redigera] Öststaterna
Första maj sågs som en av de viktigaste högtidsdagarna i Sovjetunionen. Där, liksom i flera andra länder i Östeuropa, firades dagen med ståtliga militärparader och var för utomstående ett tillfälle att göra kremlologiska observationer.
[redigera] Sånger
I hela världen sjungs Internationalen traditionellt av de olika partier och grupper som demonstrerar på första maj. Socialdemokraterna utelämnar på vissa håll den vers som hotar med att man ska skjuta de egna generalerna ifall ett krig bryter ut, liksom den vers som börjar med texten: Båd' stat och lagar oss förtrycka, vi under skatter digna ner. Syndikalister brukar lägga till en egen vers som uppmanar till värnpliktsstrejk.
I Sverige brukar socialdemokraterna ofta sjunga Arbetets söner.
Det finns också sedan 1911 en speciell svensk första maj-sång kallad just Första Maj med text av den socialistiske pionjären Hannes Sköld.
