1938

Wikipedia

1938 - MCMXXXVIII
År: 1935 - 1936 - 1937 1938 1939 - 1940 - 1941
Decennium: 1910-talet - 1920-talet 1930-talet 1940-talet - 1950-talet
Sekel: 1800-talet - 1900-talet - 2000-talet
Millennium: 1000-talet
Födda & avlidna
Födda - Avlidna
Världen
Humaniora och kultur: Film - Konst - Litteratur Musik - Radio - Serier - Teater
Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi - Krig - Politik Sport - Utbildning
Teknik och naturvetenskap: Astronomi och vetenskap Meteorologi - Teknik
Svenskspråkiga länder
Sverige 1938
Epok: Mellankrigstiden 1918-1939	Regent: Gustaf V kung 1907-1950
Ärkebiskop: Erling Eidem 1931-1950	Statsminister: P. A. Hansson 1936-1946
Finland 1938
Epok: Mellankrigstiden 1917-1941	Regent: Kyösti Kallio president 1937-1940
Ärkebiskop: Erkki Kaila 1935-1944	Statsminister: A. K. Cajander 1937-1939

[redigera] Händelser

17 januari - 20.000 personer inom den svenska hotell- och restaurangbranschen lockoutas. Så gott som alla svenska hotell och restauranger är stängda i två månader.
18 januari - Gösta Ekman d.ä. jordfästs, 100 000 personer följer sorgetåget.
27 januari - Den första domen till den nya svenska strafformen ungdomsfängelse avkunnas.
4 februari - Tyske rikskanslern Adolf Hitler tar befälet över den tyska krigsmakten.
10 februari - En omröstning i Nordirland visar att befolkningen inte vill övergå från Storbritannien till Irländska republiken.
26 februari - Den svenska befolkningskommissionen föreslår skolmåltider för en del folkskolebarn.
27 februari - Svenska kyrkan börjar använda 1937 års psalmbok.
5 mars - Pablo Picassos stora målning Guernica visas i Stockholm.
12 mars - Österrike invaderas av tyska trupper.
13 mars - Hitler proklamerar att Österrike är en del av det Tyska riket genom Anschluss (anslutning).
18 mars - Skådespelaren Pauline Brunius utnämns till Dramatens första kvinnliga chef.
26 mars - För att inom landet behålla pengar som läggs på utländska lotterier grundar den svenska riksdagen statliga Svenska Penninglotteriet AB.
6 april - Astrid Kindman blir Sveriges första kvinnliga nyhetsuppläsare i radio, vilket leder till en folkstorm av protester.
8 april - Automatisering med fingerskiva på telefonapparaterna är nu helt genomförd i Stockholm.
22 april - Sverige inför visumtvång för österrikiska medborgare på grund av att deras nationalitet anses oklar efter den tyska annekteringen.
April - Svenska Småföretagares Riksförbund antar en resolution mot "den stora invandringen".
4 maj - Mot bakgrund av den hotande uppladdningen i Europa beviljar den svenska riksdagen kraftigt höjda försvarsanslag.
5 maj - Vatikanen erkänner Francisco Francos regering i Spanien
10 maj - Den svenska riksdagen beslutar att inrätta Statens institut för folkhälsan.
26 maj - Den svenska riksdagen beslutar om folktandvård.
29 maj - Disciplinstraffen prygel och mörk cell avskaffas inom den svenska fångvården.
1 juni
- Direktflyg mellan Stockholm och Paris startar.
- Stålmannen debuterar i serieform.
2 juni - Den svenska riksdagen beslutar om 12 dagars (två veckor) lagstadgad betald semester för alla svenskar.
10 juni - Den svenska regeringen ger hemliga direktiv för säkerhetstjänstens arbete vid krig eller krigsfara. Man skall övervaka personer, post-, telegraf-, telefon- och radiotrafik.
11 juni - Radiumhemmet vid Karolinska institutet i Stockholm invigs.
17 juni - En ny svensk abortlag tillåter abort på medicinska, humanitära, eugeniska (rashygieniska) eller sociala indikationer.
19 juni - Sverige förlorar bronsmatchen i fotbolls-VM mot Brasilien med 2-4.
28 juni - En meteorit vägande 450 ton träffar jorden vid Chicora, Pennsylvania i USA.
1 juli - Radiotjänst inleder försök med svenska sändningar till utlandet.
25 juli - Det svenska norska "Georg Branting"-kompaniet är ett av de första, som går över floden Ebro i Spanien, en avgörande händelse i spanska inbördeskriget.
4 augusti - Svenskan Sally Bauer simmar över Kattegatt på sexton och en halv timme.
7 september - Luftförsvarsövningar inleds i Sverige genom att hela Stockholm mörkläggs.
8 september - Sverige och Finland enas om ett gemensamt försvar av Åland. Sovjet svarar med att befästa Leningradområdet på finskt territorium.
12 september - Filmen Robin Hoods äventyr, med Errol Flynn i huvudrollen, har svensk premiär.
22 september - Den svenska försvarsberedskapen stärks genom inkallelser.
27 september - Disneys första tecknade långfilm, Snövit och de sju dvärgarna, har svensk premiär.
29-30 september - Efter överläggningar mellan Tysklands rikskansler Adolf Hitler, Italiens diktator Benito Mussolini, Storbritanniens premiärminister Neville Chamberlain och Frankrikes president Édouard Daladier i München undertecknar dessa fyra, för sina länders räkning, Münchenöverenskommelsen. Den innebär bland annat att Tjeckoslovakien tvingas avträda Sudetlandet till Tyskland. När Neville Chamberlain kommer hem till Storbritannien menar han, att freden har räddats och säger att vi har fått "fred i vår tid".
1 oktober - Tyska trupper marscherar in i Sudetlandet.
5 oktober - Tjeckoslovakiens president Edvard Beneš avgår från sitt ämbete.
10 oktober - Författaren Ludvig "Lubbe" Nordström inleder sina radioföredrag om "Lort-Sverige" som väcker stor upprördhet.
12 oktober - Inspelningen av filmen Trollkarlen från Oz påbörjas.
24 oktober - Omfattande vindsröjning anordnas i Stockholm i luftskyddets intresse för att bli av med brännbart material på vindarna.
30 oktober - En radioutsändning av H G Wells roman Världarnas krig, dramatiserad av Orson Welles, vållar panik i USA, då många tror att jorden blir invaderad av rymdvarelser på riktigt.
3 november - En konferens hålls i Helsingfors om Ålands befästande.
9 november - En stor pogrom mot judar genomförs i Tyskland och under den så kallade Kristallnatten förstörs judisk egendom, affärer och synagogor i hela landet. 38 judar dör och 20 000 judar grips för att skickas till koncentrationsläger.
21 november - Ett stort opinionsmöte mot judeförföljelserna i Tyskland hålls i Auditorium i Stockholm.
30 november - Det tjeckoslovakiska parlamentet utser Emil Hácha till ny president.
1 december - Frågesport introduceras i svensk radio av Gösta Knutsson och blir en stor succé.
20 december - LO och SAF undertecknar Saltsjöbadsavtalet vilket är grunden till "Den svenska modellen". Man beslutar att man skall nå samförstånd genom förhandlingar istället för konflikter ("Saltsjöbadsandan"), för att bättre nå välfärdssamhället. Avtalet innehåller regler om samarbetsorgan, Arbetsmarknadsnämnden, förhandlingsordning, uppsägning av arbetare samt ekonomiska åtgärder och samhällsfarliga konflikter.
22 december - Den svenska socialstyrelsen förklarar att vara jude inte är tillräckligt för att räknas som flykting. Politiska flyktingars ställning stärks, medan "rasflyktingar" inte räknas som politiska och därmed inte får asylrätt i Sverige.
Den så kallade statspolisen får i uppdrag att även ansvara för den allmänna säkerhetstjänsten i Sverige vid krig eller krigsfara.
Den svenska befolkningskommissionen, som skall underlätta försörjning och skötande av barn, avslutar sitt arbete och kommer med en rad förslag. Förslagen är förmånligare familjebeskattning, bättre förlossningsvård och mödravård, moderskapspenning, statliga bosättningslån, barnbeklädnadsbidrag och stöd för aktiviteter.
En svensk skattereform skärper progressiviteten i både inkomst- och förmögenhetsskatten.
En ny svensk gruvlag antas.
Den svenska preventivmedelslagen upphävs, varvid preventivmedel blir lagliga.
Tandvårdsförsäkring införs i Sverige.
Det svenska Allmänna valmansförbundet byter namn till Högerns riksorganisation.
Den nordiska staterna kommer överens om gemensamma neutralitetsregler.
Det svenska Emigranternas självhjälp bildas av judiska flyktingar i Sverige.
SAAB inleder produktionen av flygplan.
Skandinaviska Kredit AB ombildas till Skandinaviska banken.
Det svenska företaget Seto:s tillverkning av leksaksbilar i gjutjärn (som har pågått sedan 1927) läggs ner.

[redigera] Födda

1 januari - Picko Troberg, svensk racerförare.
2 januari - Ian Brady, brittisk mördare.
2 januari - Robert Smithson, amerikansk konstnär inom minimalism och earth art.
5 januari
- Juan Carlos I, Spaniens kung från 1975.
- Terry Davis, brittisk politiker, parlamentsledamot för Labour Party 1971-1974 och 1979-2004.
7 januari - Lena Granhagen, svensk skådespelare.
20 januari - Olof Lundström, svensk skådespelare.
21 januari - Leif Hallberg, svensk skådespelare.
25 januari
- Etta James, amerikansk R&B-sångerska.
- Konrad Raiser, Generalsekreterare i Kyrkornas Världsråd.
28 januari - Mats Paulson, svensk sångare, poet, målare och visdiktare.
30 januari - Islam Karimov, president i Uzbekistan.
31 januari - Beatrix av Nederländerna, nederländsk drottning.
3 februari - Pauli Siitonen, finländsk längdåkare.
7 februari - S. Ramachandran Pillai, indisk kommunistisk politiker.
10 februari - Torsten Wahlund, svensk skådespelare.
11 februari
- Boris Majorov, sovjetrysk ishockeyspelare.
- Jevgenij Majorov, sovjetrysk ishockeyspelare.
- Manuel Noriega, general och diktator i Panama.
14 februari - Anita Dahl, svensk skådespelare.
20 februari - Richard Beymer, amerikansk skådespelare.
23 februari
- Karl Erik Olsson, svensk centerpartistisk politiker, jordbruksminister 1991-1994, EU-parlamentariker 1995-2004.
- Diane Varsi, amerikansk skådespelare.
25 februari - Herb Elliot, australisk medeldistanslöpare.
27 februari - Pascale Petit, fransk skådespelare.
2 mars - Ricardo Lagos, chilensk politiker, president 2000-.
7 mars - Rolf Larsson, svensk skådespelare och regissör.
8 mars - Leif Silbersky, svensk advokat och författare.
9 mars - Barbro Svensson, Lill-Babs, svensk sångerska.
17 mars - Rudolf Nurejev, sovjetisk balettdansör och skådespelare.
20 mars - Bosse Parnevik, svensk imitatör.
31 mars
- Sheila Dikshit, indisk politiker, chefsminister i Delhi.
- Nicholas Winterton, brittisk parlamentsledamot för Conservative från 1971.
1 april - Ali MacGraw, amerikansk skådespelare.
2 april - John Larsson, brittisk författare, Frälsningsarméns ledare från 2002.
3 april - Allan Larsson, svensk journalist och socialdemokratisk politiker, finansminister 1990-1991.
7 april - Spencer Dryden, amerikansk musiker, trumslagare Jefferson Airplane.
8 april - Kofi Annan från Ghana, FN:s sjunde generalsekreterare.
9 april - Tom Metzger ledare för Ku Klux Klan.
15 april
- Björn Alke, svensk kompositör.
- Jay Garner, amerikansk general, USAs administratör i Irak efter kriget 2003.
16 april - Kasdi Merbah, före detta regeringschef i Algeriet.
25 april - Christina Lindström, svensk skådespelare.
28 april - Jimmy Wray, brittisk parlamentsledamot för Labour.
30 april - Larry Niven, amerikansk science fiction-författare.
1 maj - Holdine Goebbels, en av Joseph Goebbels döttrar.
4 maj - Leif Söderström, svensk operaregissör och librettist.
6 maj - Bim Warne, svensk skådespelare.
10 maj - Jean Becker, fransk regissör och skådespelare.
14 maj - Sven Hulterström, svensk socialdemokratisk politiker, bland annat socialminister 1989-1990.
15 maj - Inga Ålenius, svensk skådespelare.
16 maj - Stuart Bell, brittisk parlamentsledamot för Labour.
19 maj - Michèle Apfelbaum, fransk dansare och skådespelare.
20 maj
- Einar Berg, svensk operasångare.
- Astrid Kirsherr, tysk fotograf som också stylade Beatles.
21 maj - Kay Pollak, svensk filmregissör.
31 maj - Peter Yarrow, amerikansk sångare, medlem i Peter, Paul and Mary.
2 juni - Prinsessan Désirée, svensk prinsessa.
15 juni - Synnöve Clason, svensk litteraturvetare.
18 juni - Bo Holmström, svensk TV-reporter, debattör och författare.
24 juni - Kim Procopé, finlandssvensk skådespelare.
8 juli - Tore Frängsmyr, svensk professor i vetenskapshistoria.
18 juli - Lennart Hjulström, svensk regissör och skådespelare.
19 juli - Kjell Lennartsson, svensk skådespelare.
20 juli
- Diana Rigg, brittisk skådespelare.
- Natalie Wood, amerikansk skådespelare.
21 juli
- Les Aspin, amerikansk demokratisk politiker, USA:s försvarsminister 1993–1994.
- Janet Reno, amerikansk demokratisk politiker, USA:s justitieminister 1993-2001.
28 juli - Alberto Fujimori, peruansk politiker, president 1990-2000.
1 augusti - Margita Ahlin, svensk regissör och skådespelare.
7 augusti - Giorgetto Giugiaro, italiensk bildesigner.
9 augusti
- Rod Laver, australisk tennisspelare.
- Leonid Kutjma, ukrainsk politiker, president 1994-2004.
10 augusti - Lars Amble, svensk skådespelare och regissör.
15 augusti - Peter Blitz, svensk barnskådespelare.
17 augusti - Abu Bakar Bashir, islamisk andlig ledare i Indonesien.
20 augusti - Jean-Loup Chrétien, fransk kosmonaut.
24 augusti - Brian Cotter, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats från 1997.
25 augusti - Frederick Forsyth, brittisk författare.
28 augusti - Paul Martin, kanadensisk politiker, premiärminister från 2003.
6 september - Lillemor Dahlqvist, svensk sångare och skådespelare.
10 september - Karl Lagerfeld, tysk-fransk modeskapare.
12 september - Sonny Johnson, svensk skådespelare och regissör.
13 september - John Smith, brittisk politiker, partiledare för Labour 1992-1994, handelsminister 1978-1979.
23 september - Romy Schneider, österrikisk skådespelare.
29 september - Wim Kok, nederländsk politiker, premiärminister i Nederländerna 1994-2002.
1 oktober - Alf Svensson, svensk politiker, partiledare.
8 oktober - Fred Stolle, australisk tennisspelare.
9 oktober
- Denzil Davies, brittisk parlamentsledamot för Labour Party.
- Heinz Fischer, Österrikes president från 2004.
14 oktober - Farah Diba Pahlavi, iransk kejsarinna.
16 oktober - Sten Ljunggren, svensk skådespelare.
20 oktober - Carl-Johan Seth, svensk skådespelare, regissör och författare.
23 oktober - John Heinz, amerikansk republikansk politiker, senator.
2 november - Sofia av Grekland, spansk drottning.
8 november
- Jonas Cornell, svensk producent, regissör och manusförfattare.
- Murtala Mohammed, före detta president i Nigeria.
13 november - Jean Seberg, amerikansk skådespelare.
16 november - Robert Nozick, filosof.
19 november - Ted Turner, amerikansk affärsman, grundade TV-kanalen CNN.
22 november - Christina Lagerson, svensk TV-regissör.
23 november - Sara Karloff, amerikansk skådespelare.
4 december - Agneta Ekmanner, svensk skådespelare och fotomodell.
6 december - Nicky Cruz, amerikansk pastor och före detta gängledare i New York City.
8 december - John Kufuor, president i Ghana från 2001.
12 december - Connie Francis, amerikansk sångerska.
15 december - Klaus Hänsch, tysk politiker, talman i Europaparlamentet 1994-1997.
16 december - Liv Ullmann, norsk skådespelare och filmregissör.
18 december
- Chas Chandler, brittisk musiker, medlem i The Animals.
- Ahmad Yassin, ledare för Hamas.
20 december - Jayawantiben Mehta, indisk politiker.
24 december - Carl-Göran Öberg, svensk ishockeyspelare.
Tandja Mamadou, president i Niger

[redigera] Avlidna

12 januari - Gösta Ekman d.ä., svensk skådespelare.
17 januari - William Henry Pickering, nordamerikansk astronom.
1 februari - Ernst Öberg, svensk skådespelare.
2 februari - Frederick William Vanderbilt, amerikansk järnvägsmagnat.
7 februari - Harvey Firestone, amerikansk entreprenör, grundare av gummifirman Firestone.
1 mars - Gabriele D'Annunzio, italiensk författare.
15 mars
- Genrich Jagoda, chef för de sovjetiska säkerhetspolisen NKVD 1934-1936, avrättad.
- Nikolai Bucharin, rysk politiker, redaktör, avrättad.
20 mars - Oskar Textorius, svensk skådespelare, sångare och teaterdirektör.
7 april - Suzanne Valadon, fransk konstnär, målare.
8 april - Joe "King" Oliver, amerikansk musiker
16 april - August Falck, svensk skådespelare.
23 april - Anna Maria Roos, svensk lärare, författare, och sångtextförfattare.
4 maj - Carl von Ossietzky, tysk pacifist, nobelpristagare.
6 juni - Rafael Guízar Valencia, mexikansk romersk-katolsk biskop, helgon.
15 juni - Ernst Ludwig Kirchner, tysk målare, expressionist, självmord.
4 juli - Suzanne Lenglen, fransk tennisspelare.
4 augusti - Pearl White, amerikansk skådespelare, stumfilmens drottning.
5 oktober
- Faustina Kowalska, polsk nunna, helgon (2000).
- Albert Ranft, svensk teaterchef och skådespelare.
10 november - Kemal Atatürk, det moderna Turkiets skapare.
20 november - Maud av Storbritannien, brittisk prinsessa och norsk drottning.
24 december - Bruno Taut, tysk arkitekt och stadsplanerare.
25 december - Karel Čapek, tjeckisk författare.
Leopold Godowsky, polsk/amerikansk pianist.
Octavian Goga, rumänsk politiker och nationell skald.