Varbergs kommun
Wikipedia
| Varbergs kommun | |
|---|---|
| Län | Hallands län |
| Domsaga | Varbergs domsaga |
| Landskap | Halland & Västergötland |
| Centralort | Varberg |
 |
|
| Area • Totalt • Vatten |
121:a 872 |
| Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
39:e 55 413 (30/9 2006) 64 |
| Kommunkod | 1383 |
| Webbplats | http://www.varberg.se |
Varbergs kommun är en kommun Hallands län. Centralort är staden Varberg.
Innehåll |
[redigera] Administrativ historik
Inom kommunens nuvarande område fanns, år 1863 då de svenska kommunalförordningarna trädde i kraft, 24 socknar samt Varbergs stad. Dessa bestod fram till den riksomfattande kommunreformen 1952, då de grupperades i följande storkommuner: Varbergs stad (ingen förändring), Träslöv (ingen förändring), Himledalen (socknarna Grimeton, Gödestad, Hunnestad, Nösslinge, Rolfstorp, Skällinge), Tvååker (socknarna Dagsås, Spannarp, Sibbarp, Tvååker), Lindberga (socknarna Lindberg, Stamnared, Torpa, Valinge), Veddige (socknarna Sällstorp, Veddige och Ås), Värö (socknarna Stråvalla och Värö) samt Kungsäter (socknarna Gunnarsjö, Grimmared, Karl Gustav och Kungsäter. De fyra sistnämnda socknarna låg i Älvsborgs län. Den 1 januari 1971 sammanfördes dessa enheter (samtidigt som Kungsäter överfördes till Hallands län) till Varbergs kommun.
[redigera] Kommunvapnet
Blasonering: I fält av silver en från ett grönt treberg uppväxande grön ek, åtföjd till höger av ett på berget stående, rött torn med huv, till vänster av en likaledes på berget stående upprest, röd bock med beväring av guld. Vapenbilden kan härledas till ett stadssigill från 1536 och vapnet fastställdes för staden 1938. Efter kommunbildningen 1971 kom man fram till att vapnet passade för hela kommunen och lät registrera det i PRV år 1974. Även Lindberga hade ett vapen, från 1950-talet.
[redigera] Geologi, geografi och naturhistoria
I den södra, sydöstra samt norra delen av kommunen är berggrunden i huvudsak olika former av gnejs. Varberg har den största koncentrationen av charnockit i Sverige. Charnockit är en granit och den finns i områdena kring centralorten. Den utgör en del av en pluton (magmakropp som stelnad djupt ner i jordskorpan) tillsammans med torpagraniten som finns i stråk åt nordöst samt i viss områden i norra delen av kommunen. På flera ställen i kommunen finns även basiska bergarter, bl.a. amfibolit.
Urberget inom kommunen blev bildat för mellan 1 750 och 1 400 miljoner år sedan. Denna kom fram till Kambrium, för drygt 500 miljoner år sedan, att ha vittrat ner tills den blivit plan. Därefter kom den att bli översvämmad under den tidigare delen av paleozoikum fram till för ungefär 400 miljoner år sedan. Under denna tidsrymd avlagrades sediment. När området åter blev land kom sedimenten att, med små punktvisa undantag, vittra bort. Även delar av urberget vittrade bort. Under den tidigare delen av krita (140-65 miljoner år sedan) kom vittringsresterna att spolas bort av regn och floder. Senare under krita kom Varberg att åter översvämmas två gånger. De sediment i form av kalkslam, lera och sand som avlagrades kom sedan att spolas bort under tertiär.
Högsta kustlinjen från den senaste nedisningen ligger på mellan 60-65 meter och 75 meters höjd. De områden som låg ovanför högsta kustlinjen finns i huvudsak i öster och då främst i sydöst, en del "öar" finns dock även västerut. Inlandsisfronten kom att dra sig tillbaka genom Halland mellan 11 500 och 10 500 f.kr. På vissa ställen kan dock isblock stannat kvar längre och det finns tecken som tyder på att en moränrygg nära Tofta bildats efter den nämnda tidsperioden.
Isfronten låg parallellt med den nuvarande kustlinjen. När isen drog sig tillbaka bildades ändmoräner som gick parallellt med isfronten. Dessa finns på flera platser i de delar som ligger lägre än högsta kustlinjen. I nordöstlig-sydvästlig riktning gick flera älvar som kom att ge upphov till rullstensåsar, isälvsdeltan och kamelandskap. I Sibbarp, Dagsås och Rolfstorp finns kamelandskap. Det finns inga större rullstensåsar i Varbergs kommun. I inlandet gav inlandsisen upphov till Göteborgsmorän.
Efter nedisningen kom landhöjningen att ske snabbt i Halland fram till 7 000 f.kr. då den strandlinjen nästan låg vid samma nivå som idag. Därefter kom havet att stiga med totalt omkring 20 meter under 2 500 år. Därefter har landet återigen stigit till dagens nivå, men det är svårt att finna tecken på hur det skett.
[redigera] Historia
[redigera] Stenåldern
Från den äldre stenåldern har arkeologer i huvudsak hittat lämningar från tre områden. Ett av dessa är den yttre skärgården, som idag ligger på land p.g.a. den landhöjning som skett sedan dess. I det området finns bara ett fåtal fynd. I det fjordlandskap som fanns innanför, där bl.a. Viskadalsfjorden, Viskans föregångare, hade sitt utlopp finns flera fynd. Slutligen har arkeologer gjort fynd i de områden som då var skogsbevuxna, fynden är dock fortfarande knutna till vattendrag.
Omkring 4 000 f.kr. börjar människor bli bofasta i området, men det är en långsam utveckling och efter hand försvinner tecknen på jordbruk. Först närmare 2 000 f.kr. har jordbruket fått fäste på allvar. Att dra några slutsatser om var människor i huvudsak bodde är svårt för större delen av perioden, då antalet fynd är begränsat. Mot slutet finns dock klara tecken på att de flesta bor i inlandet. Framförallt i området kring Grimeton har det gjorts många fynd. Fler fynd från den gropkeramiska kulturen har hittats jämfört med trattbägarkulturen. Den förra fick sin försörjning genom i huvudsak jakt och fiske, medan den senare försörjde sig genom jordbruk.
Det äldsta funna husresterna i Västsverige ligger i Båtsberg, Gödestad och har Kol-14 daterats till 3 900-3 400 f.kr. I Klastorp och Blixtorp finns dösar och i Veddige en gånggrift.
[redigera] Bronsåldern
Det finns få bevarade boplatser från bronsåldern. Det är därför svårt att dra generella slutsatser. De flesta verkar, precis som under slutet av stenåldern, bo i inlandet. Detta kan dock bero på att lämningar som funnits närmare kusten blivit bortodlade då det är ett mer utpräglat jordbrukslandskap. I Broåsen, Grimeton fann arkeologer 1914 rester av bronsgjutning. Senare har man även funnit rester av gjuteri i Lindberg, Tvååker, Värö och Ås.
Det finns bara en känd hällristning från Varbergs kommun. Det är från Tjärby, Grimeton och omfattade en skeppsristning och ett solhjul. Den var gjord på ett stenblock och finns numera på Statens historiska museum i Stockholm. Andra fynd från perioden är en bronssköld (Nackhälleskölden), tre bronssvärd från Värö och en armring av guld från Hunnestad.
[redigera] Ekonomi
De största arbetsgivarna i kommunen är Varbergs kommun med omkring 4 500 anställda och Landstinget Halland med 1 400 anställda. Därefter kommer Sveriges största kärnkraftverk, Ringhals med 1 400 anställda och Södra Cell Värö, en pappersmassa- och trävarufabrik, med omkring 400 anställda. Andra större arbetsgivare är Strängbetong AB, Eson Pac, Nilsson Group AB, Autotube AB, Cycleurope AB, Varbergs Sparbank, Belid AB och Derome Såg 1
Webbföretaget LunarWorks, som ligger bakom Lunarstorm kommer från Varberg.
Kommunen (i betydelsen av offentlig organisation) omsätter omkring 2,5 miljarder kronor.
Omkring 5 000 invånare pendlar till andra orter, främst Göteborg och Falkenberg, medan omkring 3 200 pendlar till kommunen, främst från Falkenberg.
[redigera] Politik
Kommunen styrs av de borgerliga.
| Mandatfördelning | |
| Parti | Mandat |
| Socialdemokraterna | 22 |
| Moderaterna | 11 |
| Centerpartiet | 9 |
| Kristdemokraterna | 5 |
| SPI | 4 |
| Folkpartiet Liberalerna | 4 |
| Vänsterpartiet | 4 |
| Miljöpartiet de Gröna | 2 |
[redigera] Infrastruktur
Genom kommunen går i nord-sydlig riktning Europaväg E6 och E20 som motorväg. Från centralorten Varberg går i nordostlig riktning Riksväg 41 Varberg-Borås och i öst-västlig riktning Länsväg 153 Varberg-Värnamo. Cirka 2 km av Länsväg 154 Falkenberg-Svenljunga passerar kommunens sydöstra del mellan Ljungby och Köinge i Falkenbergs kommun.
Västkustbanan Malmö-Oslo går i nord-sydlig riktning genom kommunen, Viskadalsbanan Varberg-Borås går in i Marks kommun sydväst om Horred.
Från Varbergs hamn finns färjeförbindelse med Grenå i Danmark.
[redigera] Kultur
1970 började Varbergs kommun ge stipendier till "personer eller grupper i konstnärlig utveckling". Från 1984 utdelas även en hedersplakett. Penningstipendiet, som 1970 belöpte sig till 500 kronor, är idag 10 000 kronor. I första hand gäller stipendier och hedersplaketter den som är verksam inom kommunen. Se extern länk, som redovisar samtliga mottagare.
[redigera] Sport
- Galtabäcks BK
- Handbollsklubben Varberg
- IFK Varberg
- IF Norvalla
- OK Nackhe
- FK Friskus-Varberg
- Kung Karl Bollklubb - (f.d. Karl Gustavs BK/Kungsäters IF)
- KK Bris
- Sunvära SK
- Tofta GoIF
- Trönninge BK
- Varbergs Badmintonklubb
- Varbergs BoIS
- Varbergs GIF
- Warbergs IC 85 - innebandy
[redigera] Sevärt
- Bexells talande stenar
- Bockstens mosse
- Borrås skåra
- Marinmuseet (tidigare Hamnmuseet)
- Radiostationen i Grimeton
- Åkrabergs ladugård
- Åkulla Friluftsgård
[redigera] Kommunprofiler
- Birgit Finnilä, konsert- och operasångerska
- Bo Oskarsson, Hamnmuseets grundare
[redigera] Fotnoter
1. Uppgifterna hämtade från http://www.naringsliv.varberg.se/ och gällde 31 mars 2002
[redigera] Källor
- . (red.). (1993). Varberg - en kommuns historia. . Översättning: . : Varbergs kommun. sid. . ISBN 91-630-1470-X.
- Påvel Nicklasson (red.). (red.). (2005). medeltid i ätradalen - en resa i fyra etapper. . Översättning: . : . sid. . ISBN 91-22-02115-9.
| Kommuner i Hallands län |  |
|
| Falkenberg | Halmstad | Hylte | Kungsbacka | Laholm | Varberg | ||
| Sveriges län | Sverige |
| Varbergs kommun i Hallands län i Sverige | ||
|
|
