Sigill

Wikipedia

Sigill, insegel, användes tidigare för att bekräfta dokument, på samma sätt som numera görs med en underskrift. Sigillet består av lack, vax eller liknande material som trycks samman med en sigillstamp av metall, eller en signetring, som är präglad med en symbol unik för den som skriver under. Sigill fanns för enskilda personer, för städer, härad, domstolar och stater. I Sverige har sigill förlorat sin betydelse under 1900-talet medan de i många andra länder fortfarande används för att bekräfta viktiga dokument som lagar och domar.

Läran om sigill kallas sfragistik och räknas som en historisk hjälpvetenskap.

[redigera] Se även

• försegling
• brasklapp