Miguel de Cervantes y Saavedra - Don Quijote de la Mancha - Ebook:
HTML+ZIP- TXT - TXT+ZIP

Wikipedia for Schools (ES) - Static Wikipedia (ES) 2006
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
SITEMAP
Make a donation: IBAN: IT36M0708677020000000008016 - BIC/SWIFT:  ICRAITRRU60 - VALERIO DI STEFANO or
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Kilroy was here - Wikipedia, den fria encyklopedin

Kilroy was here

Wikipedia

Kilroy på ett WWII-monument
Kilroy på ett WWII-monument

Under andra världskriget började frasen Kilroy was here att dyka upp överallt där de amerikanska trupperna fanns. Det ritades ofta även en bild föreställande ett ansikte med lång näsa, två stora runda ögon, och med små pupiller, som tittade fram över ett plank eller bara en linje som skulle representera ett plank. Inget mer kunde skönjas av denna figur, förutom att ibland syntes även fingrarna som höll fast i planket.

Innehåll

[redigera] Ursprung

Bilden av Kilroy är ganska allmänt känd, men dess ursprung är inte lika tydligt. 1946 hade det amerikanska transportorganet Transit Association ett radioprogram som hette Speak to America. I det programmet utlystes en tävling i ett försök att lösa mysteriet med Kilroys ursprung. Tävlingen resulterade i att man fann James J. Kilroy från Massachusetts. Att just denne person och hans historia skulle vara ursprunget till fenomenet Kilroy was here är det många som anser vara det mest troliga även idag.

James J. Kilroy var en fartygsinspektör vid Fore River-varvet i Quincy, delstaten Massachusetts, USA. Det var hans ansvar att kontrollera alla nitare och se hur många nithål som de hade nitat i skrovet varje dag. För att undvika att räkna nitarna två gånger, åt oärliga nitare, och som ett bevis till chefen, så började han att markera det han har räknat med texten Kilroy was here på insidan av fartygsskrovet som byggdes. Han använde en väl synlig gul krita och på det viset så såg inspektörerna på de andra skiften vad han hade räknat och betalade inte nitarna för ett jobb de inte har utfört.

När väl fartyget togs i bruk och transporterade amerikanska trupper ut i världen, var denna fras redan ett mysterium. Att denna fras fanns just där på denna underliga plats och dessutom att alla till sist hade sett den byggde på mysteriet ännu mer. Det enda som de gemensamt kunde vara överens om var att Kilroy, vem det nu var, hade varit där först. Mer på skämt så började de amerikanska trupperna sprida ut graffiti vart den än landsattes och ville visa att de redan varit där, ja, eller rättare sagt att Kilroy redan hade varit där.

Var än ursprunget är så blev Kilroy snabbt den amerikanska supersoldaten som alltid redan hade varit överallt dit trupper skickades. Utmaningen blev att placera denna lilla bild och fras på den mest otroliga plats som kunde tänkas.

[redigera] Omtalade platser

Enligt författaren Charles Panati antas Kilroy was here finnas markerat: på toppen av Mount Everest, på Frihetsgudinnans fackla, på undersidan av Triumfbågen i Paris, på Marco Polo-bron i Kina, på hyddor i Polynesien, på en av George Washington-brons balkar i New York, i dammet på månen. Panati skrev också att ett dass blev byggt i samband med Potsdamkonferensen i juli 1945 för att användas exklusivt av Roosevelt, Stalin och Churchill. Den första av dessa tre att använda denna facilitet var Stalin. När denna återkommer till de övriga så hör en tolk honom säga: Vem är Kilroy? Och från denna tolk kommer den här historien:

[redigera] Ryktet om Kilroy och Hitler

I slutet av andra världskriget var Adolf Hitler fullständigt paranoid, speciellt då det gällde en viss upprorsmakare. Denna individ tycktes ha förmågan att ta sig var som helst, och fanns överallt där nazisterna hade kontrollen. Hitler gav en order till sina bästa män om att leta efter denna superspion, och alla hans trupper blev beordrade att skjuta för att döda detta hot.

Spionen som Hitler letade efter var ingen mindre än Kilroy. Soldater i ockuperat område och spioner i den tyska armén vandaliserade nazistbaser och utrustning med Kilroy-bilden och den välkända frasen. Det var aldrig menat som något annat än graffiti och ett skämt, men under de sista åren av Hitlers tid vid makten var han övertygad om att Kilroy kunde ta sig in på alla säkrade områden och var rädd för sin egen säkerhet. Han trodde på fullt allvar att Kilroy var ute efter att döda honom.

[redigera] Slutsats

Konstigt nog, trots den enorma utbredningen av Kilroy-fenomenet, så finns det inga konkreta bevis för när eller var det började, inte heller av vem eller i vilket land; USA, England eller Kanada. I England har själva bilden gått under namnet Chad, men med frasen Wot no...?. Den streckade linjen skulle fyllas i med vad det nu var som det var brist på för tillfället eller det som var ransonerat. Oxforduniversitets engelska uppslagsverk påstår att Chads ursprung är otydligt, men att den brittiske tecknaren George Edward Chatterton kan ha skapat den. Även om historien om James J Kilroy är den mest troliga till ursprunget så finns det möjliga bevis för att denna fras fanns innan andra världskriget.

Även om Chad var populär i England, precis som Kilroy var i den amerikanska armén, så har ingen, förutom James J Kilroy, tillkännagivit sig som upphovsman, även om det fanns 26 soldater med namnet Kilroy under andra världskriget. Det fanns även en kanadensisk version känd som Clem, och i slutet av 1960-talet en version i Los Angeles, Kalifornien, som gick under namnet Overby. Kanske är det så att teorin om att Kilroy skulle vara en Supersoldat inte är så fel trots allt.

[redigera] Externa länkar

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Sub-domains

CDRoms - Magnatune - Librivox - Liber Liber - Encyclopaedia Britannica - Project Gutenberg - Wikipedia 2008 - Wikipedia 2007 - Wikipedia 2006 -

Other Domains

https://www.classicistranieri.it - https://www.ebooksgratis.com - https://www.gutenbergaustralia.com - https://www.englishwikipedia.com - https://www.wikipediazim.com - https://www.wikisourcezim.com - https://www.projectgutenberg.net - https://www.projectgutenberg.es - https://www.radioascolto.com - https://www.debitoformtivo.it - https://www.wikipediaforschools.org - https://www.projectgutenbergzim.com