Miguel de Cervantes y Saavedra - Don Quijote de la Mancha - Ebook:
HTML+ZIP- TXT - TXT+ZIP

Wikipedia for Schools (ES) - Static Wikipedia (ES) 2006
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
SITEMAP
Make a donation: IBAN: IT36M0708677020000000008016 - BIC/SWIFT:  ICRAITRRU60 - VALERIO DI STEFANO or
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Havstofsstjärt - Wikipedia, den fria encyklopedin

Havstofsstjärt

Wikipedia

Havstofsstjärten
"Kvastfening"

Status: Starkt hotad (EN)
Kvastfening
Marjorie Courtenay-Latimer och fisken 1938
Systematik
Rike: Djurriket
Stam: Ryggsträngsdjur
Klass: Benfiskar
Underklass: Lobfeniga fiskar
Ordning: Tofsstjärtfiskar
Familj: Gombessor
Släkte: Latimeria
Art: L. chalumnae
Vetenskapligt namn
Latimeria chalumnae
Auktor : J.L.B Smith, 1938

Havstofsstjärt (Latimeria chalumnae), även kallad tofsstjärtfisk, kvastfening, blå kvastfening, coelacanth eller latimeria, är känd sedan 1938 och är en av två arter i familjen gombessor (Latimeriidae).

Havstofsstjärten är den fiskart som ofta avses med "kvastfening", men egentligen omfattar kvastfeningar en grupp fossila fiskar med kvastfeniga fenor vilka dog ut för 70 miljoner år sedan.

Det s.k. "levande fossilet" kvastfeningen har däremot aldrig hittats som fossil i sedimentära bergarter utan bara som levande fiskart omkring öriket Komorerna och i Celebessjön vid ön Manado Tua, men det är möjligt att den finns på fler ställen.

Innehåll

[redigera] Historia

1938 ringde en trålarkapten till intendenten vid East London Museum i Sydafrika, mrs Marjorie Courtenay-Latimer för att berätta att de hade en märklig fisk ombord på trålaren Nerine. Redan på några meters håll upptäckte hon en blå fena hon inte kunde identifiera...

Latimer:

Under lagren av slem dolde sig den vackraste fisk jag någonsin sett. Den var drygt en och en halv meter lång, ljusviolett med ljusa, nästan vita fläckar; hela kroppen skimrade i silver, blått och grönt. Den var täckt av hårda fjäll och hade fyra fenor som påminde om extremiteter samt en tofsliknande mittflik på stjärtfenan som såg ut som svansen på en hundvalp.
Latimeria chalumnae
Latimeria chalumnae

Fisken hade fångats på fyrti famnars djup utanför Chalumnaflodens mynning, och bet efter kaptenens fingrar när han tittade ner i trålen. Eftersom han aldrig sett något liknande ringde han museet.

Djupt konfunderad betraktade hon fisken. Latimer hade haft en lärarinna, syster Camilla, vars far var paleontolog vid Uppsala universitet. När hon vid ett tillfälle inte följt lektionen "bestraffades" hon med frågan Lilla miss Latimer, vad är en ganoid för något?. Latimer som inte visste svaret beordrades då skriva 25 gånger: "En ganoid är en fossil fisk".

Men denna fisk, som uppenbarligen levt några timmar tidigare, hade fjäll som tydde på att det var en ganoid. Hon sökte igenom alla böcker utan att hitta den och hämtade ordföranden för museets styrelse, medicine doktorn Bruce-Bays. Efter att ha tittat på fisken sa han att hon gjorde för mycket väsen av den, det är bara en havsabborre. Men hur fel hade han inte...

[redigera] Ett levande fossil

Marjorie bad den dåvarande auktoriteten på fiskar, professorn i iktyologi, James Leonard Brierley Smith mera känd som JLB Smith, komma och bese fisken och hon skickade honom några fiskfjäll. Han anlände till East London tillsammans med sin gravida fru efter bara någon dag, och sex på morgonen stod han framför den. Det visade sig vara en 50 kg tung okänd fisk av en grupp som hittills bara varit känd som fossil, och som troddes vara utdöd sedan 70 miljoner år. JLB: Det fanns inte minsta spår av tvivel, fjäll för fjäll, ben för ben, fena för fena, - det var en äkta kvastfening. Han vände sig till Marjorie och sade: Den här upptäckten, min flicka, kommer att vara på alla forskares läppar.

[redigera] Världssensation

Ett foto och en intervju i daily dispatch publicerades den 20 februari, och nyheten var ett faktum. British Museum ringde till Marjorie och frågade om hon var säker på att fisken inte varit död, och legat inkapslad i lera i tiotals miljoner år? och trodde henne först när hon intygat att fisken varit blå och först efter några timmar bleknat i färgerna.

[redigera] En ny art

J.L.B Smith beskrev den nya arten som Latimeria chalumnae i Nature, och inledde artikeln med Ex Africa Semper Aliquid Novi (Från Afrika alltid något nytt. Citat från Plinius den äldre efter Aristoteles) och döpte alltså fisken efter Marjorie.

[redigera] Fler fynd

År 1998 upptäcktes ett bestånd i Indonesien, vilket av vissa anses vara av en annan art (Latimeria menadoensis).

[redigera] Lästips:

[redigera] Externa länkar

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Sub-domains

CDRoms - Magnatune - Librivox - Liber Liber - Encyclopaedia Britannica - Project Gutenberg - Wikipedia 2008 - Wikipedia 2007 - Wikipedia 2006 -

Other Domains

https://www.classicistranieri.it - https://www.ebooksgratis.com - https://www.gutenbergaustralia.com - https://www.englishwikipedia.com - https://www.wikipediazim.com - https://www.wikisourcezim.com - https://www.projectgutenberg.net - https://www.projectgutenberg.es - https://www.radioascolto.com - https://www.debitoformtivo.it - https://www.wikipediaforschools.org - https://www.projectgutenbergzim.com