Miguel de Cervantes y Saavedra - Don Quijote de la Mancha - Ebook:
HTML+ZIP- TXT - TXT+ZIP

Wikipedia for Schools (ES) - Static Wikipedia (ES) 2006
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
SITEMAP
Make a donation: IBAN: IT36M0708677020000000008016 - BIC/SWIFT:  ICRAITRRU60 - VALERIO DI STEFANO or
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Bahaullah - Wikipedia, den fria encyklopedin

Bahaullah

Wikipedia

Bahá'u'lláh (på sv. Guds Ljus eller Guds Härlighet), titel tagen av Mírzá Husayn`Alí Núri, född 12 november 1817 i Teheran, Persien (nuvarande Iran), död 29 maj 1892 i Bahji utanför dåvarande fängelsestaden Akko, nuvarande Israel. Stiftare av bahá'í-tron, som har sina rötter i babísmen.

Mírzá Husayn-`Alí var son till en av Persiens ministrar (Mírzá Buzurg Núrí) och visade större intresse för andliga frågor än för politik och sällskapsliv.

När han 1853 på grund av sin verksamhet som bábí hade kastats i ett underjordiskt fängelse i Teheran, fick han en antydan (uppenbarelse) om att han var den stora profet, som Báb förebådat.

Bahá'u'lláh blev 1853 landsförvisad från Iran till Bagdad i Irak, som då tillhörde det Ottomanska imperiet). År 1854 drog sig Bahá’u’lláh ensam tillbaka till ödemarkerna och öknen i Sulaymáníyyih-bergen i irakiska Kurdistan. Där tillbringade han två år ensam med Gud. Han återvände till familjen i Bagdad 1856. I sina skrifter hävdar han att han inte alls åstundade att bli någon profet, men att Gud inte gav honom något val. Under tiden i Irak 1856 – 1863 skrev Bahá’u’lláh tre av sina mest centrala verk: Visshetens bok (Kítáb-I-Íqán), De sju dalarna samt Förborgade ord.

År 1863 beslutade myndigheterna att ytterligare avlägsna Bahá'u'lláh från hans växande skara av anhängare, och dagarna innan han avreser med sin familj till Turkiet förkunnar Bahá'u'lláh att han är Den vars ankomst förutsagts av Báb: Guds utvalde, Den av alla profeter Utlovade. De flesta bábíer erkände hans anspråk och blev, trots svekfulla handlingar från besvikna ledare (däribland Bahá'u'lláhs halvbror Mírzá Yahyá, också känd som Subh-i-Azal).

I Konstantinopel och Adrianopel skrev och sände Bahá'u'lláh brev och budskap till jordens representanter (konungar, drottningar, kejsare, presidenter och religiösa ledare) och varnade dem för deras själviskhet och arrogans. Han förespråkade en internationell konferens där de kunde träffas för att grundlägga freden, minska skatter och hjälpa befolkningen, betona kollektiv säkerhet och välfärd. Men de lyssnade inte på hans budskap om fred och rättvisa. Då varnade han dem för fruktansvärda krig och blodiga omvälvningar som skulle komma, om de inte följde denna plan som kunde ge folken deras rättmätiga enhet.

I Adrianopel omkring 1865 – 1866 återupptog Bahá'u'lláh sin undervisning och samlade ett stort antal anhängare omkring sig. Han förkunnade öppet sin kallelse och blev hängivet erkänd av flertalet babier, som därefter kallades bahá'íer. Hans ryktbarhet spred sig och människor (politiker, myndighetspersoner, religiösa och lärda, fattiga och rika) från alla bakgrunder sökte hans hjälp. År 1868 blev Bahá'u'lláh och hans närmaste förvisade till den beryktade fängelsestaden `Akká (Achor, Akko, Accre) i det Heliga Landet.

Bahá'u'lláhs Heligaste bok är Kitáb-i-Aqdas som skrevs 1873 i staden `Akká, nära berget Karmel, Palestina som ligger i dagens Israel. I denna boken beskriver han sina lagar och regler för ett kommande världssamhälle. Han tar upp ämnen som fasta, bön, rättvisa, enhet, begravning, kalender, styresätt, profetior etc.

Trots att bahá'í-tron stipulerar monogami hade Bahá'u'lláh själv tre hustrur samtidigt: Ásíyih, Mahd-i-Ulya och Gawhar. Olika förklaringar till detta har angetts, exempelvis att Bahá'u'lláh skyddade kvinnorna genom ingå äktenskap med dem. Han har emellertid fått barn med alla sina makor.

Han dog 1892 i `Akká, 74 år gammal. Under fyrtio år av fångenskap och landsförvisning hade han skrivit över hundra böcker på persiska och arabiska. Dessutom skrev han tusentals brev och svarade på alla frågor från de troende i Iran och Irak.

Han räknade alla uppenbarelsesreligionerna som en religion, som ett och samma andliga ljus utstårlande från samma källa - "det stora mysteriet".

Bahá'íer anser att Bahá'u'lláh uppfyller alla sina föregångares profetior om "den som skall komma i tidens ände":

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../b/a/h/Bahaullah.html
Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Sub-domains

CDRoms - Magnatune - Librivox - Liber Liber - Encyclopaedia Britannica - Project Gutenberg - Wikipedia 2008 - Wikipedia 2007 - Wikipedia 2006 -

Other Domains

https://www.classicistranieri.it - https://www.ebooksgratis.com - https://www.gutenbergaustralia.com - https://www.englishwikipedia.com - https://www.wikipediazim.com - https://www.wikisourcezim.com - https://www.projectgutenberg.net - https://www.projectgutenberg.es - https://www.radioascolto.com - https://www.debitoformtivo.it - https://www.wikipediaforschools.org - https://www.projectgutenbergzim.com