Fasta

Wikipedia

Med fasta avses sådan tidsperiod då man fastar, fastetid. Fasta sker på olika sätt men kan till exempel gå ut på att man avstår från mat och eventuellt dryck i olika utsträckning.

Fasta påbjuds inom många religioner som andlig förnyelse, renande process, botgöring med mera.

Man kan också fasta av hälsoskäl, ibland på uppmaning av läkare. Det är inte helt ofarligt att fasta om det görs fel eller i för stor omfattning. Är man ovan vid fasta bör man kontakta en läkare eller dietist innan man börjar fasta.

Den moderna fastan riktar in sig på våra ovanor och erbjuder att fasta i grupp och därmed uppmuntra varandra under fastetiden. Man väljer då själv något man vill avstå ifrån, till exempel: TV-tittande, godis, alkohol och kött, tidningar eller något annat. Meningen är att avstå från något för att vinna något annat. Att vinna tid för sin familj, att få pengar över att ge till de fattiga och så vidare.

Fastan har olika längd och innehåll i olika religioner:

[redigera] Bahá'í

19 dagars fasta från 2 mars till 21 mars.
Man fastar under den nittonde månaden i bahaikalendern.
Påbjudet från 15 till 70 års ålder.
Inte bindande för barn, sjuka, resande eller svaga.
Man äter och dricker inte från soluppgång till solnedgång.

[redigera] Buddhism

Munkarna brukar fasta varje dag från klockan 12 till nästa dags morgonmål.

[redigera] Hinduism

Man fastar inför högtiderna, till exempel Mahashivaratri (Shivanatten).
Heliga män fastar mera än andra.

[redigera] Islam

30 dagars fasta (Saum).
Ramadan, den nionde månaden av det islamiska månåret, är den islamiska fastemånaden.
Inte bindande för barn, sjuka, resande eller svaga.
Man äter och dricker inte från soluppgång till solnedgång.

[redigera] Judendom

Yom Kippur. Man ägnar sig åt fasta och ånger för att försonas med Gud.

[redigera] Kristendom

I kristen tradition är fredagen fastedag, eftersom Jesus korsfästes på en fredag. Enligt gammal tradition är också onsdagen fastedag, eftersom Jesus förråddes då av Judas Iskariot.
Kyrkoårets största fasta inträffar som en förberedelsetid för påsk. I västkyrklig tradition börjar den på askonsdagen och sträcker sig 40 dagar - söndagar undantagna - till och med påskafton. Askonsdag och långfredag är de strängaste fastedagarna. Också perioden före jul är en fasteperiod och kallas i västkyrkan advent, som betyder ankomst, vilket syftar på Jesu ankomst.
Bland de ortodoxa kyrkorna lägger man fortfarande stor vikt vid fastedagarna.
Protestantiska kyrkor har tidigare inte lagt någon större vikt vid fasta, men i den anglikanska kyrkan utges varje år en särskilt fastebok av ärkebiskopen. Vissa frikyrkor betonar dock fastan som en möjlighet till koncentrerad bön. De ansluter dock sällan till de historiska fasteperioderna utan tiden är valfri.
I den kristna kyrkan Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga fastar man den första söndagen varje månad. Fastan innebär att man avstår från mat och dryck för att komma närmare Herren.

[redigera] Inka

Man fastade 21-23 juni inför den stora festivalen,för att hedra sol Guden, Inti Raymi den 24 juni-2 juli, i Cuzco där man åt och drack i mängder i nio dagar. Under den föregående fastan fick ingen förtäring av fast föda, tändande av eld eller sex förekomma.