1757

Wikipedia

1757 - MDCCLVII
År: 1754 - 1755 - 1756 1757 1758 - 1759 - 1760
Decennium: 1730-talet - 1740-talet 1750-talet 1760-talet - 1770-talet
Sekel: 1600-talet - 1700-talet - 1800-talet
Millennium: 1000-talet
Födda & avlidna
Födda - Avlidna
Världen
Humaniora och kultur: Konst, litteratur, musik och teater
Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi och politik - Krig
Teknik och naturvetenskap: Astronomi, teknik och vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige och Finland 1757
Epok: Frihetstiden 1719-1772 Nya tiden 1523-1809	Regent: Adolf Fredrik kung 1751-1771
Ärkebiskop: Henrik Benzelius 1747-1758	Kanslipresident: A. J. von Höpken 1752-1761

[redigera] Händelser

Maj - Sverige sluter förbund med Frankrike och Österrike, mot Preussen, ytterligare en skymf mot den svenska drottningen Lovisa Ulrika, vars bror är Preussens kung Fredrik den store.
Frankrike försöker förmå Sverige att skicka 30.000 man mot Preussen, vilket blir svårt för rådet, eftersom det måste ha ständernas tillåtelse.
Juni - Svenska rådet får igenom beslutet att gå med i sjuårskriget på Frankrikes sida. I Sverige kommer det att kallas Pommerska kriget. Man skickar 17.000 man till de 3.000 som redan väntar i Stralsund.
31 juli - Ett otroligt kraftigt åskväder över Karlstad blir allmänt samtalsämne över hela Sverige och ses som ett allvarligt järtecken.
13 september - Svenska hären infaller i Preussen, genom att gå över floden Peene utan krigsförklaring. Mattias Alexander von Ungern-Sternberg blir överbefälhavare.
22 september - Sverige och Frankrike sluter subsidiekonvention. Sverige skall hålla 20.000 man i Tyskland, mot att man får hjälp att återerövra områden där.
5 november - Fredrik den store besegrar en dubbelt så stark fransk-österrikisk armé i slaget vid Rossbach under sjuårskriget.
29 december - Den tyska Fenixorden instiftas.
Den sista häxprocessen i Sverige genomförs i Dalarna. Åtta kvinnor står åtalade men räddas av adelsfrun Katarina Charlotta De la Gardie.
Under inspektor Jacob Faggots ledning påbörjas det svenska storskiftet. Varje bonde får sin åkermark samlad till ett fåtal ställen, istället för att ha den utspridd på tegar. Därmed har man börjat förändra det svenska jordbruket, vilket har skötts på samma sätt sedan tidig medeltid.
Carl Fredrik Adelcrantz blir svensk överintendent och får ansvaret för inredningen av det kungliga slottet. Han mest kända verk är Gustav III:s operahus.
Fredric Henric af Chapman blir skeppsbyggmästare i Karlskrona.
Svenska staten inköper en tomt i Konstantinopel, för att bygga den kyrka man fick tillåtelse att uppföra 1735. Man bygger ett legationshus med gudstjänstlokal. Marken ägs fortfarande av svenska staten och är dess äldsta egendom utomlands.