Jefferson Airplane

Wikipedia

Jefferson Airplane, amerikanskt psykedeliskt rockband bildat i San Francisco, Kalifornien år 1965.

Jefferson Airplanes sånger handlade ofta om hippiekulturen, droger och krig v. pacifism. Två av gruppens största hits är "White Rabbit" och "Somebody to Love", stilbildande låtar inom den psykedeliska musiken. Jefferson Airplane var också med på alla stora musikevenemang på 1960-talet, som Monterey Pop Festival och Woodstockfestivalen. Marty Balin kom tillsammans med sångerskan Grace Slick att bli gruppens stora namn.

[redigera] Historia

Idén till Jefferson Airplane föddes av sångaren Marty Balin. Balin började sin karriär som sångare i början av 1960-talet, utan större framgång. Han åkte runt på olika tillställningar och samlade in intresserade personer till bandet. Han fick ihop Paul Kantner på gitarr, sångaren och ledar-gitarristen Jorma Kaukonen, och sångerskan Signe Toly. Kort därefter tillkom trummisen Jerry Peloquin och basisten Bob Harvey.

Gruppnamnet sägs av vissa komma från ett speciellt sätt att hålla en marijuanacigarett, ställningen kallas just Jefferson Airplane. Men egentligen har det inte med saken att göra. Det var Kaukonen som kom med förslaget till namnet, då han som fått smeknamnet "Blind Thomas Jefferson Airplane", efter bluessångaren "Blind Lemon Jefferson".

Redan samma år som bildandet skett avskedades Peloquin och ersattes av Skip Spence. Han var egentligen gitarrist, men hade viss erfarenhet av trummor. Även basisten Harvey blev sparkad och ersatt av Jack Casady. Signe Toly hade nu gift sig och gick under namnet Signe Anderson. De gjorde sin första skivinspelning, men den fick ingen särskild uppmärksamhet. 1966 födde Anderson en dotter. I samma veva slutade också trummisen Spence p.g.a drogrelaterade problem. Senare startade han det psykedeliska bandet Moby Grape. Gruppen anställde nu sin tredje trummis, Spencer Dryden.

Senare på året blev det för mycket för sångerskan att vara både sångerska och mor. Hon slutade sent på sommaren. Man anställde nu Grace Slick, som tidigare varit med i det liknande bandet The Great Society. Både låten "White Rabbit" och låten "Somebody To Love" härstammade från hennes tid med det bandet.

Slick tog med dessa låtar till inspelningen av gruppens andra album Surrealistic Pillow. Först uppmärksammade man inte dessa låtar, och försökte ge ut annat material med gruppen, men tillslut gav man ut "Somebody To Love" som singel. Detta var den första låten som Grace Slick sjöng på i bandet. Låten gjorde stor succe, och även deras album började nu sälja. Kort därefter släppte man också "White Rabbit" som singel, även den blev en stor framgång. Albumet Surrealistic Pillow räknas idag som ett av de bästa från 1960-talet. Det innehåller uteslutande psykedelisk musik. Låtarna handlar till stor del om droger, i synnerhet "White Rabbit", "3/5 of a Mile in 10 Seconds", och "D.C.B.A - 25".

Året därpå var det dags för musikfestivalen i Monterey. Här medverkade många artister som snart skulle komma att bli riktigt stora, b.l.a Jimi Hendrix och Janis Joplin. Här framförde gruppen en känd version av "Today", även den med på Surrealistic Pillow.

Radio tyckte dock inte om gruppen för sina starka drogiga texter, och populär-radions "Topp-40" gjorde en sorts bojkott mot dem. Hade inte detta skett hade gruppen kanske fått än mer uppmärksamhet.

Gruppen fortsatte släppa framgångsrika album som tx. Crown of Creation och Volunteers i slutet på 1960-talet, men inget material efter Surrealistic Pillow blev lika framgångsrikt, och enligt många aldrig överträffat.

1969 var det dags för Woodstockfestivalen, och även här framträdde gruppen. 1970 var gruppens storhetstid förbi, och singlarna man släppte hamnade inte längre på listorna. Samma år avverkade man Dryden och anställde sin i raden fjärde (!) trummis Joey Covington. Nu fanns också en violinist med i gruppen Papa John Creach. Samma år lämnade Marty Balin gruppen, detta kom inte fram förrän månader senare.

Medlemmar hade nu alltmer börjat jobba för sig själva. Grace Slick hade nu också fått ihop det med gitarristen Kantner, och hade sedan 1971 ett barn med honom. 1972 lämnade Covington bandet, och blev ersatt av The Turtles förra trummis John Barbata. Deras sista stora album Long John Silver kom sommaren 1972, och efter det kan man egentligen säga att bandet bröt upp, formellt skedde detta 1973.

År 1974 startade Grace Slick och Paul Kantner gruppen Jefferson Starship, en sorts inofficiell fortsättning på det hela.

[redigera] Diskografi

• Jefferson Airplane Takes Off (1966)
• Surrealistic Pillow (1967)
• After Bathing at Baxter's (1967)
• Crown of Creation (1968)
• Bless Its Pointed Little Head (1969)
• Volunteers (1969)
• Bark (1971)
• Long John Silver (1972)