Svenska kyrkan
Wikipedia
 |
Denna artikels kvalitet är ifrågasatt. |
| Förbättra gärna texten. Anledning: Ingen anledning angavs. Se diskussionssidan för mer information. Om ingen motivering skrivs på diskussionssidan löper denna varningsruta stor risk att plockas bort. |
Svenska kyrkan är ett evangeliskt-lutherskt trossamfund i Sverige.
-
- Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt trossamfund som framträder som församlingar och stift. Svenska kyrkan har också nationella organ. Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka, som i samverkan mellan en demokratisk organisation och kyrkans ämbete bedriver en rikstäckande verksamhet. (1-2 §§ lag (1998:1591) om Svenska kyrkan)
Benämningen "Svenska kyrkan" finns med i lagtext först 1860 (i den första dissenterlagen). Ett särskilt namn för kyrkan i Sverige behövdes för att särskilja Svenska kyrkan från andra trossamfund, vars existens genom dissenterlagen för första gången erkändes av staten. Tidigare talade man om "kyrkan i Sverige" eller "den svenska kyrkan". Den 1 januari 2000 ändrades relationerna mellan Svenska kyrkan och staten, vilket gör att kyrkan inte längre kallas statskyrka, men den är fortfarande en folkkyrka. Dock så är fortfarande Svenska kyrkan till viss del styrd av riksdagen, genom Lag om Svenska kyrkan (1998:1591), Lag om införande av lagen om Svenska kyrkan (1998:1592) samt Lag om registrerat trossamfund (1998:1593) och Lag om avgift till registrerat trossamfund (1999:291).
Innehåll |
[redigera] Historia
[redigera] 900-tal till 1500-tal: Del av den romersk-katolska kyrkan
Sverige kristnades från sent 900-tal till sent 1000-tal av människor som kommit i kontakt med kristendomen i andra länder. Det skedde både genom handel och genom kristna trälar. Dessutom verkade missionärer från Tyskland och England. Tidigare mission av till exempel Ansgar hade inte givit något bestående resultat. Kristendomen verkar först ha nått Västergötland där Olof Skötkonung lät döpa sig omkring år 1008. Den förste omnämde biskopen i Sverige var biskop Turgot av Skara som dog omkring år 1030.
År 1120 nämns Skara, Linköping, Tuna, Eskilstuna, Strängnäs, Sigtuna och Västerås som biskopssäten. Senare under 1100-talet omnämns även Växjö och Åbo stift, dessutom flyttar Sigtuna till Uppsala. Stiften var fr.o.m. 1104 underställda ärkestiftet i Lund som då var danskt. Det dröjde till år 1164 innan Sverige blev egen kyrkoprovins med egen ärkebiskop i Uppsala. Under 1100- och 1200-talen etablerade sig flera olika klosterordnar i Sverige. Alvastra, Nydala och Varnhems kloster grundas av cistercienserna. Dominikaner och franciskaner öppnar konvent i bl.a. Visby och Skara.
Kyrkans viktigaste person i Sverige under 1300-talet är utan tvekan den heliga Birgitta. Hennes uppenbarelser fick stor betydelse både andligt och politiskt över hela Europa. Hon lyckades med tiden utverka tillstånd av påven för att grunda Den helige Frälsarens orden vilket ledde till klosterbygge i Vadstena efter hennes död.
[redigera] 1500-tal till år 2000: Svensk statskyrka
Under reformationen på 1500-talet bröt kyrkan i Sverige med påven och blev evangelisk-luthersk. Den första segern för reformatorerna vanns år 1527 vid riksdagen i Västerås. Där gavs kungen makt att dra in kyrkliga egendomar och reformatorerna gavs tillstånd att förkunna i landet. Den ledande teologen bland reformatorerna i Sverige var Olaus Petri, predikant i Storkyrkan i Stockholm. Redan år 1525 tog han steget att gifta sig, år 1526 utgav han Nya testamentet på svenska och 1530 Den svenska mässan. Den definitiva brytningen med Rom skedde år 1530 då Laurentius Petri (Olaus yngre bror) utsågs till ärkebiskop och tillträdde ämbetet utan påvlig bekräftelse.
Övergången till luthersk statskyrka blev en utdragen process med bakslag både under Karl IX, som tilltalades av kalvinismen, och Johan III som föredrog reformkatolicismen. Den kan inte anses som avslutad förrän vid Uppsala möte 1593. Då antogs Augsburgska bekännelsen som rikets lära och man beslutade sig för att återgå till Laurentius Petris kyrkoordning från 1571.
Under 1600-talet präglades Svenska kyrkan av luthersk ortodoxi och allt starkare band till statsmakten. Till bekännelseskrifterna lade man Luthers lilla katekes och senare även Konkordieboken. 1686 års kyrkolag blev den kyrkoordning som bestämde kyrkans verksamhet till 1980-talet.
Under 1700-talet och tidigt 1800-tal nådde flera väckelser Sverige. Först pietismen i olika former och senare herrnhutismen. Inte sällan ledde väckelserna till konflikter med de lutherskt ortodoxa och enhetssamhället. Under 1800-talet började det lutherska enhetssamhället dominans brytas sönder genom frikyrkoväckelsenas framgångar och bildandet av frikyrkosamfund. Detta ledde till mildrad religionslagstiftning och möjlighet att tillhöra andra trossamfund än Svenska kyrkan, först för utlänningar under Gustav III, sedan för svenska medborgare 1860. Men det dröjde till år 1951 innan man kunde utträda ur Svenska kyrkan utan att inträda i annat samfund.
[redigera] 2000-talet: Från statskyrka till folkkyrka
Sedan relationerna mellan kyrka och stat ändrades 1 januari 2000 är kyrkan relativt fristående från svenska staten. Dock kvarstår en särskild lag om Svenska kyrkan som bl.a. reglerar att den ska vara evangelisk-luthersk, rikstäckande och demokratisk. Dessutom ställs kandidaterna i de valen upp av nomineringsgrupper, som i de flesta fall sammanfaller med eller står de vanliga politiska partierna mycket nära. Störst skillnad åstadkom de ändrade relationerna på lokalplanet. Kyrkoförsamlingen var länge den enda lokala samhälleliga organisationen. Först 1864 delades församlingen i två delar, en borgerlig kommun och en kyrklig kommun. Att församlingarna fick ställning som kommun kom att innebära betydande begränsningar för vad de tilläts göra. Tydligast märktes detta inom vård, skola och omsorg. Relationsförändringen år 2000 innebar att församlingarna upphörde att vara kommuner. Därmed försvann också de tidigare restriktionerna.
[redigera] Organisation
Svenska kyrkans organisation, uppgifter och administration finns sedan den 1 januari 2000 huvudsakligen reglerad kyrkans eget regelverk, främs Kyrkoordningen. Viss lagstiftning finns dock kvar, huvudsakligen rörande begravningsväsendet och vissa ekonomiska frågor i Lag om Svenska kyrkan. Även Lagen om trossamfund reglerar vissa aspekter av Svenska kyrkans, liksom Sveriges övriga religiösa samfunds, organisation.
Organisatoriskt är Svenska kyrkan uppdelad på lokal, regional (stiftsnivå) och nationell nivå. Enligt Lag om Svenska kyrkan ska dess verksamhet vara rikstäckande.
[redigera] Lokal nivå
Organisatoriskt är Svenska kyrkan på lokalplanet indelad i församlingar. Till skillnad från inom frikyrkorna är de svenskkyrkliga församlingarna territoriella, vilket innebär att församlingarna har geografiska gränser. Svenska kyrkans medlemmar tillhör den församling inom vilkens gränser de bor. Några få församlingar är icke-territoriella församlingar: Karlskrona amiralitetsförsamling, Tyska församlingarna i Göteborg och Stockholm, Finska församlingen i Stockholm samt Hovförsamlingen. Församlingens grundläggande uppgift definieras i Kyrkoordningen som att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Av en församling krävs att den firar gudstjänst varje söndag. Församlingens högsta beslutande organ är i de flesta fall det av församlingsmedlemmarna i direkta val utsedda kyrkofullmäktige. Församlingens styrelse är kyrkorådet, som utses av kyrkofullmäktige. En församling som ingår i en samfällighet kan ha ett direktvalt kyrkoråd. I församlingar med högst 500 kyrkotillhöriga kan dock högsta beslutande organ vara en kyrkostämma.
En eller flera församlingar utgör tillsammans ett pastorat. Pastoratet är tjänstgöringsområde för en kyrkoherde. I ett pastorat som består av endast en församling (enförsamlingspastorat) är det församlingen som upptar de kyrkotillhörigas kyrkoavgift och invånarnas begravningsavgift (såvida begravningsverksamheten i församlingen inte har någon annan huvudman). Om ett pastorat består av flera församlingar (flerförsamlingspastorat) samverkar dessa församlingar organisatoriskt i en kyrklig samfällighet (flerpastoratssamfällighet), i sådana fall är det samfälligheten som upptar de kyrkotillhörigas kyrkoavgift och invånarnas begravningsavgift (såvida begravningsverksamheten i samfälligheten inte har någon annan huvudman). Samfällighetens högsta beslutande organ är i direkta val utsedda samfällda kyrkofullmäktige och dess styrelse är kyrkonämnden.
Som en strikt pastoral samverkansenhet ingår även samtliga pastorat i ett kontrakt. För att samordna arbetet i ett kontrakt utser stiftets biskop en av kontraktets präster, vanligen - men inte nödvändigtvis - en av kyrkoherdarna, till kontraktsprost. Sin enda obligatoriska administrativa uppgift har kontrakten som valdistrikt vid stiftsfullmäktigeval och biskopsval.
[redigera] Stiftsnivå
Regionalt är Svenska kyrkan indelad i stift. Stiftet är en biskops tjänstgöringsområde och har som grundläggande uppgift att främja och ha tillsyn över församlingslivet. Stiftets högsta beslutande organ är i direkta val utsedda stiftsfullmäktige. Stiftsfullmäktiges beredande och verkställande organ är stiftsstyrelsen. I stiftet finns också ett domkapitel som har tillsyn över präster och diakoner och har vissa domstolsliknande uppgifter. Biskopen är ordförande i stiftsstyrelsen och domkapitlet. Svenska kyrkan har för närvarande 13 stift. Uppsala stift är ärkestift och har två biskopar. En av dem är ärkebiskop, vilket inte innebär att han/hon är överordnad övriga biskopar, utan endast att ärkebiskopen är ordförande i biskopsmötet.
[redigera] Nationell nivå
På riksplanet leds Svenska kyrkan av det i direkta val utsedda kyrkomötet och av kyrkostyrelsen. Dessa har ansvar för Svenska kyrkans tro, lära, gudstjänst, ekonomi och organisation. Kritik framförs återkommande över att kyrkomöte och kyrkostyrelse i stor utsträckning utgörs av förtroendevalda som representerar de vanliga politiska partiernas intressen mer än kyrkans.
[redigera] Rörelser inom Svenska kyrkan
Det finns flera organisationer och rörelser som verkar inom samfundet men som i vissa sammanhang verkar självständigt. En del av dem betraktas i allmänhetens ögon som egna frikyrkosamfund.
- Svenska kyrkans lekmannaförbund
- Svenska Kyrkans Unga
- Lutherhjälpen
- Svenska kyrkans mission (SKM)
- Svenska kyrkan i utlandet (SKUT)
- Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS)
- Evangelisk Luthersk Mission - Bibeltrogna Vänner
[redigera] Vapen
Svenska kyrkans vapen - en sköld av guld belagd med ett rött kors med i korsmitten en krona av guld - återgår på ett vapen från 1300-talet i Uppsala domkyrka. Det är blasonerat av konstnären Bengt Olof Kälde och antogs 1977. Det i Svenska kyrkans logotyp använda utförandet är från 2005. Vapnet återges här ovan.
Färgerna i vapnet motiveras med några av de teologiska begrepp samfundet använder, främst i sitt tal om Gud. Den röda färgen symboliserar "Guds kärlek", samtidigt som den motiveras som blodets och eldens färg. Guldfärgen syboliserar "det eviga ljuset" liksom "Guds härlighet och makt". Kronan är en segerkrona, och symboliserar Kristi, världens konungs, seger över döden.
Vapnet återfinns även i form av flagga.
[redigera] Tro
Svenska kyrkans tro grundar sig som alla andra kristna kyrkor på erfarenheten av mötet med Treenig Gud, så som den nedtecknats i Bibeln och, i Svenska kyrkans fall, så som den utläggs i de tre fornkyrkliga trosbekännelserna samt Augsburgska bekännelsen, Konkordieboken och Laurentius Petris kyrkoordning. Även moderna dokument som ekumeniska överenskommelser, kyrkohandböcker och liknande dokument räknas till Svenska kyrkans bekännelse.
I praktiken spelar dock de reformatoriska bekännelseskrifterna, särskilt Konkordieboken, en ganska liten roll för Svenska kyrkans församlingar. Traditionella lutherska tankegångar tillsammans med influenser från olika riktningar samsas. Flera traditionella kristna rörelser motsätter sig dock influenser från moderna och postmoderna riktiningar. Exempel på dessa traditionella kristna rörelser är lågkyrklighet, gammalkyrklighet, högkyrklighet och læstadianer. Lokalt kan dessa rörelser vara starka, men de saknar nämnvärt inflytande på riksplanet.
[redigera] Kyrkotillhörighet
Tidigare blev barn som föddes av medlemmar automatiskt medlemmar i Svenska kyrkan. Från 1996 är dopet grund för tillhörighet. Det finns också möjlighet att tillhöra Svenska kyrkan i avvaktan på dop. Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka med uppdrag att förmedla evangelium i ord och handling. Kyrkan har rum för alla, för den sökande och tvivlande likaväl som för den trosvisse, för den som har hunnit kortare likaväl som den som hunnit längre på trons väg. (Kyrkoordningen avd 6)
[redigera] Gudstjänst
Gudstjänsterna regleras av kyrkohandboken som fastställs av kyrkomötet. Se vidare gudstjänst.
[redigera] Nuvarande biskopar
- Uppsala stift - Anders Wejryd (2006-) (ärkebiskop)
- Uppsala stift - Ragnar Persenius (2000-) (stiftsbiskop)
- Linköpings stift - Martin Lind (1995-)
- Skara stift - Erik Aurelius (2004-)
- Strängnäs stift - Hans-Erik Nordin (2005-)
- Västerås stift - Claes-Bertil Ytterberg (1988-)
- Växjö stift - Sven Thidevall (2006-)
- Lunds stift - Christina Odenberg (1997-2006)
- Göteborgs stift - Carl Axel Aurelius (2003-)
- Karlstads stift - Esbjörn Hagberg (2002-)
- Härnösands stift - Tony Guldbrandzén (2001-)
- Luleå stift - Hans Stiglund (2002-)
- Visby stift - Lennart Koskinen (2003-)
- Stockholms stift - Caroline Krook (1998-)
[redigera] Litteratur
- Fädernas kyrka och folkets - Svenska kyrkan i kyrkovetenskapligt perspektiv, Carl Henrik Martling, Verbum 1992 ISBN 91-526-1808-0.
- Kyrka och makt - Bilder ur svensk kyrkohistoria, Erik Petrén, Bokförlaget Signum 1990. ISBN 91-87896-02-8
- Kyrkans liv. Introduktion till kyrkovetenskapen, utg. av Stephan Borgehammar Verbum 1993. ISBN 91-526-2114-6
- Sveriges kyrkohistoria 8 band. Olika författare. Huvudredaktör: Lennart Tegborg. Verbum 1998-2005.
