1925
Wikipedia
| 1925 - MCMXXV | |
| År: 1922 - 1923 - 1924 1925 1926 - 1927 - 1928 |
|
| Decennium: 1900-talet - 1910-talet 1920-talet 1930-talet - 1940-talet |
|
| Sekel: 1800-talet - 1900-talet - 2000-talet |
|
| Millennium: 1000-talet |
|
| Födda & avlidna | |
| Födda - Avlidna | |
| Världen | |
| Humaniora och kultur: Film - Konst - Litteratur Musik - Radio - Serier - Teater |
|
| Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi - Krig - Politik Sport - Utbildning |
|
| Teknik och naturvetenskap: Astronomi och vetenskap Meteorologi - Teknik |
|
| Svenskspråkiga länder | |
| Sverige 1925 |
|
| Epok: |
Regent: |
| Ärkebiskop: |
Statsminister: Hjalmar Branting |
| Finland 1925 |
|
| Epok: |
Regent: K. J. Ståhlberg |
| Ärkebiskop: |
Statsminister: Lauri Ingman |
Innehåll |
[redigera] Händelser
[redigera] Första kvartalet
- 1 januari
- AB Radiotjänst börjar regelbundna utsändingar från Telegrafverkets studio på Malmskillnadsgatan 24 i Stockholm. Första programmet är en gudstjänst.
- Norges huvudstad Kristiania byter namn till Oslo.
- 2 januari
- 3 januari - Benito Mussolini meddelar att han tar diktatorisk makt över Italien.
- 4 januari - Mul- och klövsjuka konstateras åter i Skåne.
- 5 januari - USA:s första kvinnliga guvernör Nellie Taylor Ross tillträder sitt ämbete i staten Wyoming.
- 7 januari
- Thielska galleriet på Djurgården i Stockholm öppnas för allmänheten.
- Elva europeiska staters finansministrar, några med ombud, sammanträder i Paris för att överlägga om fördelningen av dels nettobehållningen av Ruhrockupationen, dels den miljard som utgör första årsbetalning enligt Dawesplanen.
- 9 januari - Uppgörelse i den svenska verkstadskonflikten nås på grundval av status quo.
- 14 januari
- Regeringen beslutar att nödslakt av mul- och klövsjukesmittade djur inte längre skall ske i Skåne. Kostnaderna är för höga.
- Sven Jerrings barnradioprogram, Barnens brevlåda, startar.
- Evert Taube gifter sig med Astri Bergman.
- 18 januari - Stiftelsen Malmö Konserthus börjar sin verksamhet med en festkonsert under ledning av kapellmästare Tor Mann.
- 21 januari - Albanska republiken utropas.
- 24 januari - Hjalmar Branting avgår av hälskoskäl som svensk statsminister och efterträds av Rickard Sandler. Per Albin Hansson blir SAP:s partiordförande.
- 25 januari - Matteuskyrkan i Stockholm återinvigs efter en genomgripande restaurering.
- 26 januari - Skandinaviska luftfartsförbundet konstitueras i Stockholm.
- 29 januari - Stalin avskedar Trotskij som krigskommissarie i Sovjetunionen.
- 2 februari - Are Wærland, som utgivit boken När länkarna brista om Hammarbymordet 1913, anklagar inför rätten i Uppsala dr Dahlén vid Löwenströmska lasarettet för att ha utfört detta.
- 3 februari - Stora falsarier vid virkesaffärer avslöjas i lappländska Vilhelmina. Ett stort antal trävarubolag är bedragna.
- 9 februari - Motorfartyget Kastütis från Lettland grundstöter och går till botten vid Harstena. Besättningen på 6 man omkommer.
- 13 februari - Carl Milles Sten Sture-monument på Kronåsen utanför Uppsala avtäcks.
- 14 februari - SAF beslutar att från den 19 februari genomföra en lockout mot 130.000 svenska arbetare.
- 17 februari - Den svenska regeringen tillsätter en särskild medlingskommission med anledning av SAF:s lockoutförklaring.
- 18 februari - Båda kamrarna godkänner efter lång debatt det vilande grundlagsförslaget om öppen omröstning i den svenska riksdagen.
- 21 februari - Den svenska riksdagen avslår en motion om rusdrycksförbud.
- 23 februari
- SAF beslutar att uppskjuta lockouten till den 16 mars.
- Mauritz Stiller och Greta Garbo skriver kontrakt med den stora filmjätten Metro-Goldwyn-Mayer i Hollywood.
- 24 februari
- En livlig debatt om att införa högertrafik i Sverige utbryter i riksdagen men leder inte till något.
- Ett kurdiskt uppror utbryter i Turkiet.
- 26 februari - Två svenska ingenjörer, Carl Munters och Baltzar von Platen, har konstruerat en kylmaskin, som lovar att bli en världsartikel av rang.
- 27 februari
- Den nya fasta bron mellan Värtan och Lidingö öppnas för trafik.
- Nazistiska partiet grundas på nytt i München.
- 28 februari - Den svenska riksdagen avslår förslaget om likalön för kvinnor i stalig tjänst. De skall erhålla ett ålderstillägg, som dock är lägre än det tillägg, som män i samma lönegrad har.
- Den svenska regeringen framlägger sin stora försvarsproposition, vilket betyder en kraftig nerskärning av försvaret. Därmed påbörjas i Sverige en omfattande militär nedrustning.
- 1 mars - Förre statsministern Hjalmar Branting begravs i Storkyrkan i Stockholm.
- 2 mars - Medlingskommissionen i den stora arbetskonflikten framlägger ett medlingsförslag.
- 7 mars - Stockholms stads brandstodsbolag donerar 750.000 kronor till uppförandet av en brandstation på Östermalm.
- 8 mars
- Den svenska riksdagen bifaller efter långa debatter förslaget om rätt till borgerlig begravning.
- Sven Jerring refererar Vasaloppet i den första direktsända radiosändningen utanför studio.
- 11 mars - Strejk utbryter vid Stripa gruva, vilket blir upptakten till den så kallade Stripakonflikten.
- 14 mars - Göteborgs nya konstmuseum, invigs av prins Eugen.
- 16 mars - Medlingskommissionen i storlockouten meddelar att det visat sig omöjligt att ena parterna, varför lockouten omedelbart träder i kraft, bland annat vid Stripa gruva.
- 18 mars - LO:s representantskap beslutar att inte möta lockouten med storstrejk.
- 23 mars - De två svenska ingenjörerna Baltzar von Platen och Carl Munters får Polhemsmedaljen för uppfinningen av kylskåpet.
- 25 mars - Mariakyrkan i Ystad återinvigs efter restaurering.
- 26 mars - AB Möbelinsutrikompaniets fabrikskomplex i Tranås läggs i aska varvid ett 80-tal arbetare blir arbetslösa.
- 27 mars - Medlingskommissionen lyckas träffa en uppgörelse i arbetskonflikten. Därmed har storlockouten nedlagts och arbetet återupptas.
- 31 mars - Linköpings stadsfullmäktige beslutar antaga professor Carl Milles förslag till Folkungabrunn till utförande.
[redigera] Andra kvartalet
- 7 april - Götafors bomullsspinneri i Mölndal brinner ner. Skadorna uppgår till en miljon kronor.
- 14 april
- En internationell stortjuv, Tyske Karl, rymmer från rannsakningsfängelset i Stockholm genom att kasta sig över muren.
- Roald Amundsens nordpolsexpedition anländer till Spetsbergen.
- 15 april - Tyske Karl infångas åter.
- 16 april - Telefonförbindelse uppnås Stockholm-Wien och Stockholm-Prag.
- 24 april - Fältmarskalk Paul von Hindenburg håller ett radiotal inför presidentvalet i Tyskland. Det är första gången som radion används som propagandamedium i landet. Dagen efter segrar von Hindenburg i presidentvalet.
- 25 april - Vid nödbostäderna vid Voltafabriken i Ulvsunda inträffar cyanväteförgiftning i samband med desinfektion. Ett 20-tal barn insjuknar, ett avlider.
- 1 maj - Lönekonflikt utbryter vid Stripa gruva, eftersom gruvarbetarna fortsätter strejka, trots att ett riksavtal för gruvdrift ingås. Strejken fortsätter, på grund av att gruvarbetarna inte är nöjda med avtalet.
- 4 maj - Sverige är ett av deltagarländerna vid den internationella konferensen rörande handeln med vapen och ammunition, som öppnas i Genève denna dag.
- 8 maj - Statsrådet Ernst Wigforss utnämns till finansminister i den socialdemokratiska regeringen.
- 10 maj - Skonaren Orion från Skillinge kolliderar utanför Sandhammaren med en tysk ångare och går till botten. Tre man omkommer.
- 11 maj - Hindenburg håller sitt intåg i Berlin.
- 12 maj - I den svenska stenkolsgruvan på Spetsbergen, Sveagruvan, utbryter eld, som på grund av den dåliga vattentillgången inte effektivt kan bekämpas.
- 15 maj - Flyglinjen Malmö-Amsterdam öppnas.
- 20 maj - Den nya Lidingöbron invigs.
- 22 maj - Carl Milles staty av Gustav Wasa avtäcks i Nordiska museet i Stockholm.
- 26 maj
- Den svenska riksdagen godkänner nedrustningsförslaget. Försvarsminister Per Albin Hansson drar in 17 förband och minskar utbildningstiden från 165 till 90 dagar. Flygvapnet tillkommer som en egen vapengren.
- Skonerten Hans av Halmstad stöter på en mina söder om Gotska Sandön och sprängs i luften. Sex man omkommer.
- 27 maj - Den svenska riksdagen antar en lag om etiskt samvetsömma värnpliktiga.
- 30 maj
- 1 juni - Den beryktade dynamitarden Chr. Olsen söker nattetid bryta sig ut ur sin cell på Långholmen tvärs genom muren. Han upptäcks av vaktmanskapet.
- 3 juni - Tre stora förrådsbyggnader vid trämassefabriken vid Iggesunds bruk brinner ner.
- 5 juni - Flyglinjen Stockholm-Danzig invigs.
- 7 juni - Den första fotbollsallsvenskan är färdigspelad. Som seriesegrare står GAIS från Göteborg.
- 12 juni
- Hovrätten fastställer rådhusrättens dom i målet mellan Are Wærland och dr Dahlén varigenom den förre döms till tre månaders fängelse och 10 000 kronor i skadestånd.
- Sveriges riksdag beslutar om försvarets framtid, Försvarsbeslutet 1925
- 14 juni
- Priset på is i Sverige höjs, på grund av årets blidvinter.
- Sverige slås ut ur Davis Cup efter att ha förlorat mot Nederländerna med 5-0.
- 18 juni - Norske polarforskaren Roald Amundsen återvänder till Spetsbergen från en misslyckad nordpolsflygning.
- 19 juni
- 20 juni - Vapenhandelskonferensen i Genève avslutas efter att ha utarbetat en konvention om vapenhandelskontroll.
- 23 juni - En bankkassör i Tidaholm avviker utomlands per flygmaskin efter att ha tillgripit 95.000 kronor. Mannen grips i Marocko och återförs för rannsakan och dom.
- 24 juni - Brittiska trupper ingriper Kanton, där strider utkämpas mot demonstranter.
- 27 juni - Rotorfartyget Buckau anländer till Stockholm och stannar där några dagar i reklamsyfte utan att dock göra någon succé.
- 30 juni - Svenska teatern i Stockholm brinner ned till grunden.
[redigera] Tredje kvartalet
- 2 juli - Den nya stora radiostationen i Grimeton nära Varberg invigs.
- 7 juli - Ett våldsamt åskväder drar fram över Stockholm, medförande den största nederbörd som uppmäts på 20 år och svåra översvämningar.
- 10 juli
- Sovjetunionens officiella nyhetsbyrå TASS börjar sin verksamhet.
- Den så kallade approcessen inleds i Dayton i Tennessee. Det är en lärare vid namn Scopes som står åtalad för att ha undervisat sina elever i Darwins utvecklingslära.
- 11 juli - Vid Domnarvets Jernverk exploderar en elektrisk smältugn, varvid fyra arbetare dödas.
- 14 juli - Gränsfördragen mellan Frankrike och Tyskland undertecknas.
- 18 juli
- Stor eldsvåda härjar de stora brädgårdarna och oljeupplagen på Hisingen i Göteborg. Skador för cirka 4 miljoner kronor uppstår.
- Adolf Hitler publicerar sin bok Mein Kampf.
- 20 juli - En ny landsvägsbro invigs vid Leksand. Den är en av Sveriges största med en längd på 225 meter och en bredd på 8 meter.
- 23 juli - En motortorpedbåt, av en i Sverige ny typ, inköpt från engelska flottan, provkörs i Stockholms skärgård. Den kan göra 41 knop.
- 24 juli
- Skeppsredare Dan Broström omkommer vid en bilolycka vid Trönningen söder om Halmstad.
- På grund av den svåra torkan uppstår svåra skogsbränder på olika håll i Sverige.
- Insulin används för första gången. Det sker vid Guy's Hospital i London.
- 26 juli
- Tio ungdomar drunknar vid en seglingsolycka i Kalmarsund.
- En strejk vid Kalmar gasverk väcker uppmärksamhet i hela Sverige.
- 31 juli - Fransmännens och belgiernas ockupation av Ruhr upphör.
- 3 augusti - Den nya djupleden i Mälaren, åstadkommen genom en upprensning av farlederna, demonstreras för ett antal inbjudna.
- 5 augusti - Det sjätte kyrkliga fredsmötet börjar i Stockholm.
- 8 augusti - Den rasistiska organisationen Ku Klux Klan håller sin första nationella kongress i Washington med över 40 000 medlemmar.
- 12 augusti
- 14 augusti - Två personer avlider i Stockholm till följd av cyanväteförgiftning i samband med rökning av bredvidliggande lägenheter.
- 19 augusti
- På initiativ av ärkebiskop Nathan Söderblom hålls ett stort ekumeniskt kyrkomöte i Stockholm med kyrkor från hela världen utom den katolska.
- Två personer omkommer vid en explosionsolycka i filmstaden i Råsunda.
- 20 augusti - Gasverksstrejken i Kalmar slutar med en uppgörelse, i stort sett lika med vad staden tidigare bjudit.
- 21 augusti - Svenska kungaparet (Gustaf V och drottning Victoria) kommer på statsbesök till Helsingfors.
- 26 augusti - Limhamns snickerifabrik och dess stora virkeslager brinner ner. Branden hotar hela Limhamns samhälle.
- 28 augusti - Eldhärden i Sveagruvan på Spetsbergen är nu fullständigt satt under vatten. Kolbrytningen skall ligga nere till våren 1926.
- 30 augusti - Det ekumeniska mötet i Stockholm avslutas.
- 10 september - Arne Borg sätter nytt världsrekord i simning 500 meter vid tävlingar i Stockholm med 6.08,4.
- 11 september - Vid en eldsvåda i en mjölnarbostad i Frykfors nära Karlstad omkommer fyra personer.
- 17 september - Stationsmästaren vid Knivsta station, E.B. Christofferson, lyckas rädda två kvinnor från att bli överkörda av ett tåg, men faller själv under det och dödas.
- 19 september - Vid de så kallade Höglundskommunisternas kongress i Stockholm godkänns ett av partistyrelsen framlagt förslag om återinträde i Socialdemokraterna.
- 22 september - Blomsterfondens i Stockholm första hus för gamla invigs. Byggnaden innehåller 69 lägenheter för omkring 100 gamla.
- 24 september - En taxichaufför mördas och rånas under mystiska omständigheter i närheten av Nacka utanför Stockholm.
- 25 september - Författaren Bo Bergman inväljs som medlem i Svenska akademien.
- 26 september - I Eskilstuna invigs en ny teater, utförd efter ritningar av brandchef E Crone, Sundsvall.
- 27 september - Stora fältövningar i fullt moderna former börjar i Östergötland.
- 28 september - Charles Chaplins film Guldfeber har premiär i Stockholm.
- 29 september - Överenskommelse träffas om att Svenska Handelsbanken skall överta Mälarbanken.
- 30 september - Nya utrikesporton införs i Sverige, vilket bland annat innebär att grundpriset för brevportot sänks från 30 till 25 öre.
[redigera] Fjärde kvartalet
- 2 oktober
- De första dubbeldäckade bussarna i London sätts i trafik.
- Den första svenska fascisttidningen Nationen utkommer med sitt första nummer. Upplagan är på 6 000. Tidningen som är grundad av bondeledaren Elof Eriksson, har ett uttalat antisemitiskt program.
- 9 oktober - Handelsidkerskan Anna Lang rånmördas i sin butik i närheten av Grimslöv utanför Växjö. Polisen lyckas inte gripa den skyldige under året.
- 10 oktober - Ernst Rolfs lyxrevy Leve kvinnan har premiär på Cirkus vid Djurgården i Stockholm.
- 14 oktober - Hård snöstorm förorsakar svåra rubbningar i telefon-, telegraf- och järnvägstrafiken, särskilt i norra Uppland och Norrland.
- 15 oktober - I en tävling om kompositioner till Konserthusets i Stockholm invigning erövras första och tredje pris av Kurt Atterberg.
- 16 oktober - De taxameterförsedda hyrverksbilarna i Stockholm får genom ett regeringsbeslut rätt att ta upp passagerare på gatan.
- 18 oktober - Den franska flottan bombar Damaskus för att slå ned ett drusiskt uppror i Syrien.
- 21 oktober
- 26 oktober - Nationernas Förbunds råd samlas i Paris och beslutar att beordra Bulgariens och Greklands regeringar att inom 60 timmar dra tillbaka sina trupper.
- 31 oktober
- 6 november - Carnegieska sockerbruket i Göteborg härjas av brand.
- 8 november - Svenska Amerika Liniens MS Gripsholm, handelsflottans största fartyg, lägger till i Göteborg efter jungfruresan från varvet i Newcastle.
- 9 november
- Vid en eldsvåda i Svartöstadens municipalsamhälle utanför Luleå brinner åtta byggnader ner.
- Det tyska nazistpartiets skyddstrupper, SS, bildas.
- 12 november - General Feng gör statskupp i Kina och avsätter regeringen.
- 13 november - Lidingö köping utanför Stockholm erhåller stadsrättigheter att gälla från och med 1926. Lidingö blir Sveriges 112:e stad.
- 14 november - Den första kollektivutställningen av surrealistiska verk öppnas. De är målade av bland andra Hans Arp, Joan Miró och Pablo Picasso.
- 15 november - Försvarsminister Per Albin Hansson utses till tillförordnad partiordförande för socialdemokraterna.
- 25 november - I Oslo undertecknas konvention mellan Sverige och Norge angående fredligt avgörande av tvister.
- 27 november - En lotsbåt från Bremö utanför Sundsvall med tre lotsar ombord går av okänd anledning till botten, varvid de tre ombordvarande drunknar.
- 28 november - Radioprogrammet Grand Ole Opry premiärsänds från Nashville, Tennessee i USA.
- 29 november
- Svenska Tändsticks AB erhåller tändsticksmonopol i Peru.
- Svenska Dagbladets guldmedalj, den så kallade bragdmedaljen, delas ut för första gången. Löparen Sten "Sten-Pelle" Pettersson väljs till årets idrottsman och erhåller medaljen.
- 1 december - Locarnopakten, som ska garantera freden och gränserna i Europa, undertecknas högtidligt i London.
- 2 december - Den nya statsbanedelen mellan Forsmo på Norra stambanan och Hoting på Inlandsbanan invigs.
- 10 december - Till konung i Persien väljs premiärministern och diktatorn Riza Khan Pahlavi.
- 11 december - Den svenska regeringen tillsätter en 15-mannakommitté för att utreda frågan om arbetslöshetsförsäkring.
- 12 december - Det första motorhotellet, ett så kallat motell, öppnas i San Luis Obispo i Kalifornien.
- 16 december - Ostkustbanedelen Njurunda-Sundsvall-Härnösand invigs.
- 17 december - Vid eldsvåda i Kramfors municipalsamhälle läggs sex byggnader i aska, därav ett par av samhällets större.
- 18 december - På Stalins initiativ beslutar kommunistpartiets 14:e kongress att Sovjetunionen skall förvandlas från ett jordbruks- till ett industrisamhälle.
- 21 december - Orkanartad snöstorm i södra och mellersta Sverige orsakar sjöolyckor och svåra trafikhinder.
- 24 december - Bogserbåten Saturnus av Stockholm rapporteras försvunnen på Bottenhavet och antas ha gått under med hela besättningen, 10 man.
- 31 december
- Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av skådespelaren Uno Henning.
- Under AB Radiotjänsts första verksamhetsår har 126.000 radiolicenser à 12 kronor (alltså sammanlagt 1.512.000 kronor) lösts.
[redigera] Okänt datum
- Svenska kvinnor får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster.
- Gifta kvinnor får rätt att behålla sitt svenska medborgarskap även vid giftermål med utländska medborgare.
- Sverige arbetar för att Tyskland ska tas med i Nationernas Förbund (NF).
- Bolidens Gruv-AB bildas.
- Den kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad inrättas av den så kallade Fogelstadgruppen.
- Elektrolux AB inleder kylskåpstillverkning.
- Den tyske politikern och militären Hermann Göring intas på Långbrosjukhusets avdelning för mentalsjuka.
- Sveriges Kyrkosångsförbund bildas
[redigera] Födda
- 4 januari - Veikko Hakulinen, finländsk skidåkare, OS-guld 1952 och 1956.
- 9 januari - Lee van Cleef, amerikansk skådespelare.
- 18 januari - Bengt Eklund, svensk skådespelare.
- 21 januari - Benny Hill, brittisk TV-komiker.
- 22 januari - Einar Larsson, svensk centerpartistisk politiker, landshövding i Kristianstads län 1985-1989.
- 24 januari - Maria Tallchief, amerikansk ballerina.
- 25 januari - Margery Sharp, brittisk författarinna.
- 26 januari - Paul Newman, amerikansk skådespelare.
- 29 januari - Karin Miller, svensk skådespelare.
- 4 februari - Arne Åhman, svensk friidrottare.
- 8 februari - Jack Lemmon, amerikansk skådespelare och regissör.
- 11 februari - Leif "Smoke Rings" Andersson, svensk radioman.
- 21 februari - Karin Vaage, norsk skådespelare.
- 22 februari - Hans Gillingstam, svensk medeltidshistoriker, genealog.
- 1 mars - Majlis Granlund, finlandssvensk skådespelare.
- 7 mars - Tom Dan-Bergman, svensk skådespelare och teaterregissör.
- 12 mars - Harry Harrison, amerikansk science fiction-författare.
- 14 mars - William Clay Ford, Sr., amerikansk företagare.
- 19 mars - Anders Jonason, svensk författare.
- 21 mars - Carl-Olof Alm, svensk skådespelare.
- 26 mars - Pierre Boulez, fransk kompositör och dirigent.
- 29 mars
- Harriett Philipson, svensk skådespelare.
- Jan von Zweigbergk, svensk skådespelare och regiassistent.
- 3 april - Åke Falck, svensk regissör, skådespelare, programledare och manusförfattare.
- 11 april - Viola Liuzzo, amerikansk medborgarrättsaktivist.
- 14 april - Rod Steiger, amerikansk skådespelare.
- 22 april - Hans Arnold, konstnär och illustratör.
- 26 april - Jørgen Ingmann, dansk musiker (gitarr).
- 30 april - Johnny Horton, amerikansk countrysångare.
- 2 maj - Inga Gill, svensk skådespelare.
- 12 maj - Yogi Berra, amerikansk basebollspelare.
- 19 maj
- Malcolm X, afroamerikansk nationalist och muslim.
- Pol Pot, kambodjansk diktator, röda khmerernas ledare.
- 20 maj
- 21 maj - Olof Thunberg, svensk skådespelare och regissör.
- 23 maj - Randi Kolstad, norsk skådespelare.
- 24 maj - Mai Zetterling, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.
- 28 maj
- Bülent Ecevit, turkisk politiker.
- Dietrich Fischer-Dieskau, tysk operasångare.
- 3 juni - Tony Curtis, amerikansk skådespelare.
- 8 juni - Barbara Bush, president George Bush Sr:s fru, mamma till president George W Bush (Jr).
- 10 juni - Lennart Bergelin, svensk tennisspelare och tränare.
- 14 juni
- Gösta Krantz, svensk revy- och filmskådespelare.
- Pierre Salinger, amerikansk demokratisk politiker och journalist.
- 16 juni - Evert Svensson, svensk kristen socialdemokratisk politiker.
- 17 juni - Åke Arell, svensk arkitekt.
- 25 juni - Robert Venturi, amerikansk arkitekt.
- 30 juni - Hagge Geigert, svensk artist, skribent och teaterdirektör.
- 2 juli - Patrice Lumumba, kongolesisk politiker.
- 6 juli
- Karin Bergstrand, svensk skådespelare.
- Bill Haley, amerikansk rock-and-roll-musiker.
- 11 juli - Nicolai Gedda, svensk opera- och romanssångare.
- 26 juli - Jerzy Einhorn, svensk professor i radioterapi och politiker (kristdemokrat).
- 28 juli - Georg Klein, ungersk läkare, professor och författare.
- 29 juli - Mikis Theodorakis, grekisk kompositör och politiker.
- 8 augusti - Alija Izetbegović, bosnisk president.
- 11 augusti - Rune Andréasson, svensk serietecknare.
- 15 augusti - Oscar Peterson, kanadensisk jazzpianist.
- 18 augusti - Brian Aldiss, brittisk författare.
- 20 augusti - Henning Larsen, dansk arkitekt.
- 2 september - Gunnar "Siljabloo" Nilson, svensk jazzklarinettist.
- 6 september
- Andrea Camilleri, italiensk författare.
- Jimmy Reed, amerikansk musiker.
- 8 september - Peter Sellers, brittisk skådespelare.
- 10 september - Roy Brown, amerikansk R&B-musiker.
- 12 september - Bengt Feldreich, svensk radio- och TV-journalist.
- 13 september - Mel Tormé, amerikansk jazzsångare, kompositör och sångförfattare.
- 16 september
- Charlie Byrd, amerikansk jazzgitarrist och kompositör.
- B.B. King, amerikansk bluesartist.
- 20 september - Sven-Eric Nilsson, svenskt statsråd
- 5 oktober - Raisa Strutjkova, rysk ballerina och koreograf.
- 8 oktober - Olle Hellbom, svensk regissör.
- 12 oktober - Bengt Feldreich, svensk reporter och programledare.
- 13 oktober - Margaret Thatcher, brittisk premiärminister 1979-1990.
- 15 oktober - Margaretha Krook, svensk skådespelare.
- 16 oktober - Angela Lansbury, brittisk skådespelare.
- 18 oktober - Ramiz Alia, albansk politiker, statschef 1982-1991.
- 22 oktober
- Ulla Hodell, svensk skådespelerska.
- Robert Rauschenberg, amerikansk konstnär.
- 23 oktober - Johnny Carson, amerikansk TV-personlighet.
- 27 oktober - Warren Christopher, USA:s utrikesminister 1993-1997.
- 29 oktober - Zoot Sims, amerikansk jazzmusiker, tenorsax.
- 31 oktober - Charles Moore, amerikansk arkitekt, representant för postmodernismen.
- 10 november - Richard Burton, walesisk skådespelare.
- 20 november
- Robert Kennedy, amerikansk politiker.
- Maja Plisetskaja, rysk prima ballerina assoluta.
- 27 november
- Michael Tolan, amerikansk skådespelare och filmproducent.
- Ernie Wise, komiker.
- 1 december - Martin Rodbell, amerikansk biokemist, nobelpristagare i medicin 1994.
- 3 december - Kim Dae-jung, sydkoreansk politiker, nobelpristagare.
- 8 december - Sammy Davis Jr, amerikansk artist, sångare och skådespelare.
- 12 december - Ahmad Shamloo, iransk poet och författare.
- 13 december - Dick Van Dyke, amerikansk skådespelare, komiker.
- 23 december - Anders Dahlgren, svensk politiker (c), jordbruksminister 1976-1978 och 1979-1982 samt tillförordnad försvarsminister 1981.
- 24 december - Karl-Erik Stark, svensk skådespelare.
- 28 december - Hildegard Knef, tysk skådespelare.
- 29 december - Gunnar Johansson, svensk skådespelare.
- 31 december - Per Verner-Carlsson, svensk regissör.
- Jocelyn Vollmar, amerikansk ballerina och balettlärare.
[redigera] Avlidna
- 24 februari - Hjalmar Branting, svensk statsminister 1920, 1921-1923 och 1924-1925.
- 28 februari - Friedrich Ebert, tysk politiker, Weimarrepublikens förste president 1919-1925.
- 2 mars - Luigj Gurakuqi, albansk politiker.
- 12 mars - Sun Yat-sen, kinesisk politiker, revolutionär.
- 15 mars - Axel "Döderhultarn" Petersson, svensk träsnidare.
- 20 mars - George Nathaniel Curzon, brittisk statsman.
- 30 mars - Rudolf Steiner, tysk filosof, grundare av antroposofin och Waldorfpedagogiken.
- 8 april - Thecla Åhlander, svensk skådespelare.
- 15 april - August Endell, tysk arkitekt, formgivare och författare.
- 5 maj - Fredrik Vilhelm Thorsson, svensk finansminister.
- 19 maj - Viking Eggeling, svensk konstnär och filmare.
- 1 juli - Erik Satie, fransk kompositör.
- 4 juli - Pier Giorgio Frassati, saligförklarad italiensk student och tertiar inom dominikanorden.
- 17 juli - Lovis Corinth, tysk konstnär.
- 24 juli - Dan Broström, svensk skeppsredare (bilolycka).
- 16 september - Aleksandr Fridman, rysk matematiker och kosmolog.
- 26 oktober - Axel Jäderin, svensk tidningsman, politiker och chefredaktör.
- 20 november - Alexandra av Danmark, brittisk drottning.
- 19 december - Samuel Clason, svensk riksarkivarie och politiker.
[redigera] Nobelpris
- Fysik
- James Franck, Tyskland
- Gustav Hertz, Tyskland
- Kemi - Richard Zsigmondy, Tyskland
- Medicin - Inget pris utdelades
- Litteratur - George Bernard Shaw, Storbritannien
- Fred
- Sir Austen Chamberlain, Storbritannien
- Charles G Dawes, USA
