Karlstad

Wikipedia

Karlstad Siffrorna avser orten
Folkmängd⁽²⁰⁰⁵⁾	58 544
Area⁽²⁰⁰⁵⁾	2992 hektar
Landskap	Värmland
Län	Värmlands län
Kommun	Karlstads kommun
Församling	Flera
Läge	59° 23´ N, 13° 32´ Ö

Karlstads vägnät, domkyrka och rådhus, från Nordisk familjebok

Karlstad är en tätort (stad) i Värmland samt centralort i Karlstads kommun, residensstad för Värmlands län och stiftsstad för Karlstads stift.

Karlstad ligger vid den övre sidan av Vänerns strand, på ett deltaområde där Klarälven delar sig i många grenar innan den mynnar ut i Vänern.

Värmland är känt som skaldernas landskap och i Karlstad har flera av dem verkat. En av de mest uppskattade är Gustaf Fröding.

Karlstads symbol är en glad sol och till anledningarna till att just den valdes hör att kommunen brukar hamna i toppskiktet av listan över soltimmar under året, samt att staden gjort sig bekant genom 'Sola i Karlstad', som var en populär servitris på stadens utvärdshus, och står nu som staty utanför samma stadshotell.

[redigera] Historia

Se: Karlstads historia

[redigera] Näringsliv

År 1999 fick Karlstad sitt eget universitet; vid Karlstads universitet studerar cirka 11 000 studenter.

[redigera] Kultur

Värmlandsteatern och Värmlandsoperan är de stora teater-, musikal- och teaterscenerna.

[redigera] Politik

Karlstads kommun styrs av en vänstermajoritet bestående av (s), (v) och (mp). Fullmäktige består av 61 ledamöter. Fördelningen ser ut på följande sätt: (s) 23, (m) 15, (c) 5, (kd) 4, (fp) 4, (v) 4, (mp) 4, (sd) 2.

[redigera] Kommunikationer

Karlstad flygplats, med reguljärtrafik till Arlanda och Kastrup, ligger utanför staden, nära Kil.

Värmlandstrafik har omfattande busstrafik till ett antal orter, främst i Värmland. Karlstadsbuss har, en för stadens storlek, omfattande stadstrafik. Därtill kommer Swebus Express och Säfflebussen med snabba transregionala förbindelser.

SJ AB har tåg mot Stockholm och Göteborg och tidvis även mot Oslo (dagligen fr o m 2007). Värmlandstrafik har på regional tågtrafik mot Arvika-Charlottenberg, Säffle-Åmål, Sunne-Torsby, Kristinehamn samt Ställdalen-Ludvika (via Kristinehamn). Godstrafiken är omfattande.

Karlstad har även båttrafik på Vänern.

[redigera] Idrott

Karlstad har genom åren haft många förtjänstfulla idrottare, däribland Stefan Holm. Stadens stolthet är ishockeylaget Färjestads BK. Laget vann SM-Guld 2006. Klubben är en av Sveriges rikaste föreningar alla kategorier.

Boltic har länge varit ett av bandyallsvenskans lag. På 80-talet dominerade laget och vann 8 raka SM-guld, numera brottas klubben med dålig ekonomi och konkurshot.

Västerstrands damer är tillsammas med AIKs damlag de dominerande lagen inom svensk dambandy.

Qbik spelar i damallsvenskan i fotboll (2006).

IF Göta är en av Sveriges främsta friidrottsklubbar och håller varje år Götagalan i augusti.

[redigera] Kända personer bosatta i Karlstad

Kirsten Belin, friidrottare
Stefan Holm, friidrottare
Jörgen Jönsson, ishockeyspelare
Bengt Alsterlind, journalist
Sven-Erik Magnusson, sångare i Sven-Ingvars

[redigera] Stadsdelar

[redigera] Framtida stadsdelar

Norra Stockfallet
Grundviken
Zakrisdal (Nuvarande industriområde)
Inre hamn
Kanikenäsholmen
Järpetan
Jakobsberg
Dinglesundet

[redigera] Kroppkärr, Stockfallet och Lorensberg

Invånare: 4656 (2005)
Församling: Norrstrands församling

[redigera] Sundsta, Norrstrand och Sjöstad

Invånare: 6975 (2005)
Församling: Norrstrands församling

[redigera] Viken, Orrholmen

Invånare: 2891 (2005)
Församling: Karlstads Domkyrkeförsamling

[redigera] Färjestad

Invånare: 2373 (2005)
Församling: Norrstrands församling

Från Färjestad kommer Färjestads BK

[redigera] Bergvik

Bergvik var tidigare en småort utanför Karlstad men har nu växt ihop alltmer med centralorten. Bergvik är också namnet på ett stort köpcentrum som öppnade här 2003.

[redigera] Tingvallastaden, Klara och Haga

Invånare: 5307 (2005)
Församling: Karlstads Domkyrkeförsamling

Tingvallastaden, Klara och Haga utgör Karlstads centrum.

[redigera] Gruvlyckan

Invånare: 1701 (2005)
Församling: Västerstrands församling

[redigera] Hagalund, Hultsberg

Invånare: 4255 (2005)
Församling: Västerstrands församling

[redigera] Våxnäs

Invånare: 3265 (2005)
Församling: Västerstrands församling

[redigera] Herrhagen, Lamberget

Invånare: 6442 (2005)
Församling: Karlstads Domkyrkoförsamling

[redigera] Kronoparken

Invånare: 7571 (2005)
Församling: Norrstrands församling

Karlstads universitet finns på Kronoparken

Här finns även den största delen av Karlstads invandrare.

Urdrag ur en B-uppsats i historia om Kronoparkens utveckling Planeringen för området kom igång på allvar i april 1965 då statsfullmäktige beviljade ett anslag för att upprätta en grundkarta över Kroppkärrs kronopark som området hette då.

Stadsingenjören Gunnar Jakobsson hade inkommit med en skrivelse till byggnadsnämnden i februari där han ansökte om pengar för att upprätta en grundkarta då en sådan skulle behövas för att värdera marken då Domänverket påfordrat en sådan. Totalkostnaden för de 2000 hektaren som det rörde sig om var beräknad till 15000kr.

I maj 1965 inlöste kommunen ett antal enskilda bostadshus. ”Köpet motiveras av att fastigheten är belägen å parkmark enl. föreliggande förslag till stadsplan för stadsdelen Södra Kroppskärr.”

Områdets namn Kronoparken och att det skulle vara en stadsdel föreslog Namnberedningen 3/2 1965 och stadsfullmäktige klubbade detta slutligen i fullmäktige 15/4

1966 så beviljade stadsfullmäktige en tävling för att hitta förslag på planer för området. Kostnaden för den blev 150 000 kr som fullmäktige klubbade igenom. Nämnden hade nämligen ofta talat om en tävling, men aldrig haft ett lämpligt område att tillgå. Nu hade de dessutom tid på sig då området inte skulle börja bebyggas förrän 1969. Kommittén som skulle ansvara för byggandet av området lämnade in ett PM där bla generalplanen för området fanns med och där nämns bla högskolan och dess kommunikationer med övriga handlingar.

1967 beslutade Stadsfullmäktige att bifalla drätselkammarens tillstyrkta förslag om att köpa området som nu är Kronoparken för 325 145 kr. Förslaget kom efter att Domänverket medgivit att Karlstad fick köpa området. Kostnaden per kvadratmeter blev 1 kr och 30 öre och kostnaden skulle täckas av allmänna investeringsfonden.

I mars 1969 inkom ett förslag till stadsplan till byggnadsnämnden som var det förslag som vann tävlingen till slut. Området Kronoparken sades ligga nordost om anslutningen mellan Filipstadsvägen och E18 och arealen låg på 34ha. Avståndet till centrum beräknades till knappt 5 km. Innan området bebyggdes bestod det av skog och mindre mossar. En sak som kunde ge problem var nivåskillnaderna som varierade så mycket som 5 meter där det tänkt byggas. Då man för att kunna ha bebyggelse på marken var man tvungen att terrassera området med risk för att vegetationen försvann.

När det gäller bostadsbebyggelsen tänkte man sig två storkvarter med en park mitt i. Bostadsytan skulle vara 1000 lägenheter med i genomsnitt 3,5 rum. Denna bebyggelse skulle formas som ett v och i mitten skulle en allmänning med bl a kvarterslekplats finnas. Storleken på husen skulle vara 2-våningshus utan källare och de inriktades på barnfamiljer då lekplatser skulle få en central plats.

För att markera var området började och slutade utåt skulle en sammanhållen randbebyggelse av 4-våningshus av typen svalgångshus knyta an till det övriga landskapet. Man ville ha en mureffekt då man eftersträvade slutna hörn i randbebyggelsen. Dessa 4-våningshus skulle till skillnad från 2-våningshusen ha källare

En anslutningsled med sekundärleder skulle omge bebyggelsen. Storkvarteren skulle ha matarleder i form av återvändsgator. Bebyggelsen skulle skyddas mot trafikbuller med bullerplank. När det gäller cyklar skulle de hålla sig till gångvägssystemet.

Majoriteten av de 28000 rumsenheter förslaget ville ha skulle koncentreras till bergsplatån som var områdets centrala delar. Bostadsbyggandet skulle delas upp i tid då det beräknades ta lång tid.

Parallellt med bostadsbebyggelsen skulle anläggningar som kunde inrymma arbetsplatser byggas. En sak som planerades då var gymnasiala utbildningar som skulle placeras nedanför högskolan. Området beräknades få 19000 invånare och de skulle få 2 busslinjer för kommunikation till övriga Karlstad. Dessutom skulle området få flera låg, mellan och högstadieskolor i delområdena i närheten av bostäderna. Den gymnasiala utbildningen skulle placeras vid de planerade regionala anläggningarna som skulle ligga mellan högskolan och E18. Dessa regionala anläggningar skulle innehålla kontor och andra arbetsplatser som skulle kunna utnyttjas av företag från hela Värmland

Service skulle det finnas gott om med skolor, lekplatser, butiker och hela stadsdelen skulle få nytta av kulturell service i flera fritidslokaler. Huvudcentrum skulle få varuhus, simhall och ev teater. Redan då insåg byggherrarna att högskolans prioriteringar och invånarnas kanske skulle komma att kollidera i framtiden.

3.2 1970-talet

8 oktober, 1971 så inkom ytterligare planer för området till byggnadsnämnden. Den rörde centrumområdet med den motivering att byggandet av området gjorde det nödvändigt att precisera vilket behov av yta centralt som fanns för allmänna lokaler, fritidsanläggningar och stadsdelsservice. Då man kommit en bit på väg med byggandet insåg man även att gathöjden för Fagottgatan behövde förändras.

När det gäller skolorna skulle eleverna från de olika skolorna dela samma lokal för skolmaten. Låg och mellanstadieskolorna skulle dela gymnastiksalar och dessa skulle vara små och delbara bollhallar i en byggnad som skulle delas med kyrkan.. Denna byggnad skulle avgränsa centrum åt väster. Fritidsgården skulle placeras i högstadieskolan så att eleverna hade något att göra under sina håltimmar.

En högstadieskola med egen skolidrottsplats respektive två låg och mellanstadieskolor skulle byggas. Dessutom skulle två barnstugor byggas som skulle ha närhet till parklekplatser.

Torget som skulle skapas skulle vara en plats där invånarna i stadsdelen kunde träffas och umgås. Den skulle även fungera som festplats och för utställningar. En skridskobana fanns även med i planerna som skulle fungera som bollplan när det var för varmt för att skapa is.

I centrum planerades ett stort lokalbehov för 2 livsmedelsaffärer, bank, post, apotek och mindre servicebutiker. Livsmedelsaffärerna skulle placeras söder om centrumparkeringen. Övriga centrumlokaler skulle placeras i ett 6-våningshus där även bostäder planerades.

I denna plan nämns även busslinjerna, men deras sträckning var då inte färdigplanerade, dock så planerades centrum som ändhållplats då.

Detta affärscentrum presenterades i VF och där berättades det att anläggningen skulle kosta 8 miljoner kr och höghusen skulle bestå av 60 lägenheter med 2 rum och kokvrå och var tänkta för pensionärer, ensamstående och studenter. Allt detta planerades stå färdigt 1973. Skolmatsrestaurangen skulle fungera som stadsdelsrestaurang på kvällarna. En av de första byggnationerna på Kronoparken var högskolan. Studenterna har så länge jag gått här undrat varför det ligger här på Kronoparken. Enligt studenttidningen Klaraborgaren beror detta på att studenternas representanter tyckt att området var utmärkt för detta syfte. Tyvärr så stod det inte varför de ansåg detta. Åtminstone tills de såg planerna för hur innandömet skulle se ut. Alla inblandade klagade då men kommunen ryckte bara på axlarna och arbetet fortsatte. Klagomålen bestod bl a av att korridorerna gav en instängd känsla.

19 oktober, 1972 godtog fullmäktige en framställning som socialnämnden gjort. Den handlade om anslag till barnstuga. Varför de gjorde detta var att stadsplanen för området förutspådde ett behov av barnstugor. Den investeringsplan som socialförvaltningen redovisade visade att två barnstugor skulle byggas, en 1973 och en 1975. Antalet barn som barnstugan byggdes för beräknades till 80st. Dessutom skulle en lekpark byggas i anslutning till barnstugan. Byggkostnaden skulle gå på minst 1 350 000 kr och kostnaden för inredningen 180 000 kr. Man räknade då att 15st behövdes i personalen för att ta hand om barnen.

Året efter började kommunen skära i personalstyrkan då ekonomibiträdet togs bort från planen och ersattes av en deltidsanställd under 3h/dag. De ansåg att enbart kokerska räckte enligt en då pågående utredning om måltidstillredningen inom barndaghemmen.

1973 planerades det även att bygga ett sjukhus på Kronoparken med 240 vårdplatser för långtidsvård och som skulle vara fem våningar högt. Antalet invånare som skulle bosätta sig i Kronoparken hade reviderats från det ursprungliga 19000 till 13000 invånare. Dessutom diskuterades högskolans parkeringsfrågor redan då. Då var frågan om inte de var för många. Sjukhuset fick inte placeras för nära högskolan då det riskerade avskärma högskolan från övriga Kronoparken. Kronoparkens stadsdelscentrum var också borta från planen då butikscentrat blivit större än planerat pga att fler butiker än väntat etablerat sig.

Ungdomsnämnden ville ha en föreståndare för fritidsgården då det bodde 100 barn i grundskoleåldern på Kronoparken sommaren 1973. Runt 2300 personer var det totala invånarantalet och beräknades vara 4500 1975. Behovet av en sådan lokal var stort för att undvika de negativa sidorna som fanns om man inte hade som andra områden i samma situation visat. Den stadsplanen fastställdes av Kommunfullmäktige 21 mars, 1974.

1974 fick gatorna i villaområdet som ligger söder om högskolan sina namn. Då detta område ligger nära Alster var namn som anspelade på Gustav Fröding självklara då han bodde i Alsters herrgård när han levde.

Ett stort problem fanns tidigt och det var hyreshöjningarna. En trea kostade 531 kr 1971 och kostade i mitten av 1973, 651 kr. Smärtgränsen då var runt 700 kr. Ett kommunalråd med familj som intervjuades fick 69 kr i bostadsbidrag. Den som intervjuades var rädd för en inflationsspiral då lönerna och andra priser gick upp.

I en artikel i NWT 20 juli samma år berättade en av stadsarkitekterna att Kronoparken inte ska få fler höghus utan fler egnahemsvillor. Han sa också att fler bostäder behövdes när utflyttningen stoppades och Karlstad blev en inflyttningsort. Nu ville man göra Kronoparken mer människovänligare och inte bara bygga för byggandets skull. Ingen ville bygga för mycket lägenheter och skapa ett Tensta i Karlstad. Brist på hyreslägenheter var också en faktor när KBAB började bygga område F. Samanlagt skulle 22 lägenheter byggas.

1976 lade stadsbyggnadsberedningen förslag till hur en fortsatt utbyggnad av området skulle kunna te sig. Det ansågs att området borde byggas ut till en fungerande kommundel för att inte se halvfärdig ut. Om mer kommersiell verksamhet fanns skulle området få en mer positiv klang. För detta krävdes det att det bodde 8-10 000 invånare i området och när förslaget presenterades bodde 3160 personer i Kronoparken. Centrumet som fanns bedömdes vara fullgott för hela området när Kronoparken var färdigt, men enligt beredningen var det fellokaliserat och för litet när tillväxten fortsatte norrut.

Ett bibliotek i området ansågs nödvändigt och planen föreslog en gemensam byggnad för fritidsgård, bibliotek, kyrkliga aktiviteter och föreningsaktiviteter.

Ursprungsplanerna var nu rejält förändrade. Nu ville man nämligen ha färre höghus och fler småhus. Delområde 1 var redan uppfört till stor del efter ursprungsplanen och utgjorde området söder om Sommarvägen.

Samma år behövde ungdomsnämnden mer pengar för en ny och bättre fritidsgård. Ungdomsproblemen i området var nämligen svåra och tog sig former som snatteri, inbrott, sniffning och alkoholutnyttjande. Därför ville de ha pengar till en ny lokal som en del i att stävja problemen.

Skolan som var planerad att kosta 8 milj kr när den planerades 1977 och denna kostnad hade ökat med 1 milj kr till 1978. Indexökningen var en av bovarna till detta då index ökat ¼ mellan 1975 och 1977.

Biblioteksfrågan aktualiserades 1978 när kommunstyrelsen fick en hemställan från kulturnämnden om att uttala sig för ett inrättande av en biblioteksfilial i Kronoparken och att detta skulle planeras i samband med det planerade kyrkbygget på Kronoparken. Kommunfullmäktige godtog förslaget med vissa ändringar. Moderaterna reserverade sig då de bl a ansåg att högskolans bibliotek skulle ansvara för kronoparksinvånarnas biblioteksbehov.

19 januari, 1979 så hade bygget kommit så långt att Kommunfullmäktige kunde ge bifall till nya namn på gator. Dessa gator var Gitarr-, Kornett- och Saxofongatan.

3.3 1980-talet

1980 beslutades det att den nybildade idrottsföreningen på Kronoparken skulle få tillgång till en idrottsplats med gräsplan som de dock skulle få göra iordning själva med bidrag från kommunen.

I januari 1981 uppmärksammades det av kommunfullmäktige att LM skolan vid centrum var trångbodd och att det saknades ett antal klassrum. Föräldrar, lärare och elever oroades av detta då det bäddade för sociala problem. Hem och Skola föreningen på Kronoparken krävde även att en ny skola skulle börja byggas 1982. Därför ställdes en interpellation i januari 1981 om hur problemet skulle lösas. Svaret kom vid följande fullmäktigemöte och var att man kunde hyra lediga lokaler på området medan man väntade på att den nya skolan skulle byggas. Samma år lade kommunstyrelsen fram ett förslag om ny högstadieorganisation i kommunen och ett av delförslagen var en ny högstadieskola på Kronoparken. Detta då antalet elever i högstadieålder ökade. Detta innebar att eleverna fick transporteras till skolor utanför området om det inte fanns en skola på Kronoparken. Ekonomiskt var detta olämpligt och att bygga såväl ny LM-skola som H-skola i Kronoparkens centrum var bäst ur lokalutnyttjandesynpunkt.

1982 lade centrala byggnadskommittén fram sitt förslag som byggde på att en helt ny LMH-skola skulle byggas på Kronoparken där skolmåltidslokaler skulle ingå. I utredningen hade byggnadskontoret hand om bidragen från konsultfirmor som tävlade om att få chansen att bygga skolan. Tyvärr fanns inte dessa bidrag i arkiven. Medan skolan iordningställdes så ansåg kontoret att LM-delen skulle dela utrymme med högstadiet. En lugn atmosfär var viktig redan då för barnens lärande. Namnet på skolan debatterades 1984 där de flesta ville ha namnet Frödingskolan utom skolförvaltningen som ville ge skolan namnet Kronoparksskolan då den skulle vara rektorsskolan och den nu fungerade LM-skolan skulle få namnet Frödingskolan.

PÅ kommunfullmäktiges möte i juni 1983 lades ett nytt förslag till områdesplan för norra Kronoparken (bilaga 3). Nya förhållanden har tillkommit sedan den förra och skälen för översyn av planen är många, av vilka de främsta är: - högstadieskolans nya placering - Nytt utbyggnadsområde för småhus i Kronoparkens västra del - Takten på utbyggnaden som saktade av

I det nya förslaget vill man begränsa byggandet runt Klarmossen pga dåliga grundförhållanden. Dessutom ska husen byggas glesare och med dessa förändringar ska Kronoparkens befolkning uppgå till 10000 personer. Norra Kronoparken ska heller inte få några mellan- eller högstadieskolor, däremot lågstadieskola och förskola plus närbutik.

När intressenterna för området som ex lokaltrafiken och invånarna yttrade sig kom fler åsikter fram. Karlstads lokaltrafik ville ha en bussgata vid centrum för att bättre täcka området. Den lokala socialdemokratiska föreningen motsatte sig en sådan lösning och ansåg dessutom att det borde finnas fler ytor för rekreation. Föräldrarna och personalen till barnen på daghemmet Karlavagnen ville inte att utbyggnad norrut skulle ske då dels de skulle bli av med sin skog som de använde för utflykter och dels att det stod lägenheter tomma i södra Kronoparken.

[redigera] Rud

Invånare: 4218
Församling: Norrstrands församling

[redigera] Råtorp

Invånare: 2467 (2005)
Församling: Grava församling

[redigera] Romstad, Strand och Bellevue

Invånare: 2746 (2005)
Församling: Västerstrands församling

[redigera] Kvarnberget, Marieberg och Sommaro

Invånare: 3698 (2005)
Församling: Karlstads Domkyrkoförsamling

[redigera] Henstad

Henstad är ett villaområde i västra Karlstad.

[redigera] Välsviken

Välsviken är en stadsdel i östra Karlstad.

[redigera] Alster

Invånare: 590 (2005)
Församling: Alster tillhör Norrstrands församling
Alster är ett villaområde "stadsdel" invid sjön Vänern 7 km öster om Karlstads torg.
Gustaf Fröding födelsehem ligger i Alster.
Alsters badplats vid sjön Vänern.
AIF Alsters Idrottsförening.
ABK Alster Båtklubb.
Alster Hembygdsförening.
KRK Karlstads Ridklubb.