Miguel de Cervantes y Saavedra - Don Quijote de la Mancha - Ebook:
HTML+ZIP- TXT - TXT+ZIP

Wikipedia for Schools (ES) - Static Wikipedia (ES) 2006
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
SITEMAP
Make a donation: IBAN: IT36M0708677020000000008016 - BIC/SWIFT:  ICRAITRRU60 - VALERIO DI STEFANO or
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Zoroastrism - Wikipedia, den fria encyklopedin

Zoroastrism

Wikipedia

Eldtempel i Yazd, Iran
Eldtempel i Yazd, Iran

Zoroastrism eller mazdaism efter guden Ahura Mazda, (numera även parsism efter den iranska provinsen Fars) är jämte den egyptiske faraon Echnatons Aton-kult och judendomen en av världens första monoteistiska religioner. Idag (siffra från 2001) har religionen ca 272 000[1] anhängare.

Innehåll

[redigera] Historia

Religionens grundare hette Zarathustra, på grekiska Zoroaster, därav det västerländska namnet på religionen, zoroastrism. Man vet inte när och var Zarathustra föddes, men födelseplatsen antas vara någonstans i östra Persien (öster om Kaspiska havet) någon gång mellan 1500- och 600 f.Kr. Enligt vissa källor föddes han i staden Balkh i nuvarande Afghanistan. När Zarathustra framträdde var polyteismen förhärskande i det geografiska område som idag omsluter staterna Iran, Turkmenistan och Afghanistan. Då många religioner och religiösa föreställningar, inte minst dualistiska sådana, har sitt ursprung i det forna Persien är det inte helt enkelt att avgöra vilken lära som kommer från Zarathustra själv. Klart är i alla fall att Zarathustra vände sig emot mångfalden av gudar, dit krigsguden Indra hörde, djuroffer och bruket av droger som haoma-saften och i stället predikade en religion med Ahura Mazda (Den Vise Herren) i centrum.

Enligt traditionen började Zarathustra som ung att få upplysningar av Ahura Mazda (eller Ohrmazd). Dessa konversationer, liksom Zarathustras svårigheter med att lära ut religionen, beskrivs i Gathas, en del av den heliga skriften Avesta. Efter många års kamp med de traditionella religionernas prästerskap, hittade Zarathustra en adept i Vishtaspa, kungen av Chorasmia, idag en del av Turkmenistan. Därefter började hans lära att få fler anhängare. Zoroasters tankar nådde även till medelhavsområdet, där de sannolikt influerade filosoferna Platon och Aristoteles, och enligt vissa historiker, både judendom och kristendom.

Zoroastrismen var den förhärskande religionen i Centralasien och Eurasien, huvudsakligen Iran, Afghanistan, Kaukasien, Tadzjikistan och norra Indien, under mer än 1200 år. Idag är firandet av Now rooz (det persiska/iranska/kurdiska nyåret) en kvarleva av Zoroastrismen. Mullorna i Iran har utan resultat försökt förbjuda och avskaffa traditionen. Den zoroastriska minoriten är dock skyddad av en fatwa om religonsfrihet för minoriteter.

[redigera] Teologi

Zarathustras lära är dualistisk med ett motsatsförhållande mellan sanning och lögn, mellan gott och ont, mellan ljus och mörker. Underordnade Ahura Mazda finns två "andar": Spenta Mainyu och Angra Mainyu, den gode respektive den onde anden. Genom sitt tänkande, sina ord och sina handlingar väljer människan mellan dessa två motsatser. Beroende på hur människan levt hamnar hon efter sin död i paradiset eller helvetet. Zarathustra lärde också att Ahura Mazda och Spenta Mainyu kommer att smälta samman i gudomen Ohrmazd, medan Angra Mainyu byter skepnad till den onde demonen Ahriman. Dessa båda ska strida mot varandra om världherraväldet under fyra världsåldrar. Varje världsålder omfattar 3 000 år, och Ahura Mazda/Ohrmazd kommer att segra när de 12 000 åren av gudomligt krig har förflutit.

Vördnad för ljuset och elden spelar stor roll i zoroastrismen. Elden betraktas som helig, gudomlig och okränkbar. När zoroastrismen hade etablerat sig hade också ett prästerskap vuxit fram för att beskydda den heliga elden, jorden och vattnet, för att avvärja onda andar och andra kultiska handlingar. Kor, hästar, hundar och andra djur som var nyttiga för människan ansågs skapade av Ahura Mazda, medan ormar, rovdjur, myggor och andra onyttiga djur skapats av Angra Mainyu.

Eftersom eld, jord och vatten tillhör den goda, heliga och ljusa sfären fick inte de döda begravas eller brännas. Liken sågs som orena och sattes i stället ut till fåglarna i torn på höjder eller bergstoppar. Sådana torn (sk Tystnadens Torn) finns fortfarande kvar, dock begraver numer zoroasterna sina döda pga hygieniska skäl dvs den härskande religionen (islam) förbjuder denna form av "begravning".

Zoroastrismen var statsreligion i det Sasanidiska riket (208-651) i Iran. När araberna erövrade Persien och omvände landet till islam650-talet flydde en del av zoroastrismens präster ('mager' eller 'magis') till Indien för att slippa förföljelsen från islam. Denna folkgrupp finns kvar än idag och kallas parser (= perser) och lever till stor del i en isolerad och exklusiv del av Mumbai (Bombay)där de fortfarande lägger sina döda på taket av ett "tystnadens torn" i staden så att gamar kan göre dem redo att möta sin gud.

Om nutida zoroastrism, se också parsism.

[redigera] Källor

  1. ^ Faktakalendern 2001, Stockholm:Semic, 2000, s 277

[redigera] Se även

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../z/o/r/Zoroastrism.html
Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Sub-domains

CDRoms - Magnatune - Librivox - Liber Liber - Encyclopaedia Britannica - Project Gutenberg - Wikipedia 2008 - Wikipedia 2007 - Wikipedia 2006 -

Other Domains

https://www.classicistranieri.it - https://www.ebooksgratis.com - https://www.gutenbergaustralia.com - https://www.englishwikipedia.com - https://www.wikipediazim.com - https://www.wikisourcezim.com - https://www.projectgutenberg.net - https://www.projectgutenberg.es - https://www.radioascolto.com - https://www.debitoformtivo.it - https://www.wikipediaforschools.org - https://www.projectgutenbergzim.com