Miguel de Cervantes y Saavedra - Don Quijote de la Mancha - Ebook:
HTML+ZIP- TXT - TXT+ZIP

Wikipedia for Schools (ES) - Static Wikipedia (ES) 2006
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
SITEMAP
Make a donation: IBAN: IT36M0708677020000000008016 - BIC/SWIFT:  ICRAITRRU60 - VALERIO DI STEFANO or
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Bombay - Wikipedia, den fria encyklopedin

Bombay

Wikipedia

Marine Drive (på marathi: Netaji Subash Chandra Margi)
Marine Drive (på marathi: Netaji Subash Chandra Margi)
Satellitfoto över staden
Satellitfoto över staden

Bombay (av de portugisiska orden Bom och Bahía, som betyder "God hamn") är en storstad på Indiens västkust. Det officiella namn som används av kommun och delstat sedan 1996 är Mumbai. Staden är delstatshuvudstad i Maharashtra. Den passerade miljonstrecket vid folkräkningen 1911, och i nuläget har staden 12 692 717 invånare (2005), en ökning på nära 800 000 bara sedan 2001, på en yta av 437,77 kvadratkilometer (2005). Storstadsområdet Bombay har 17 495 563 invånare (2005). Det är Indiens största stad och världens näst största (efter Shanghai). Storstadsområdet är det sjätte största i världen.

Innehåll

[redigera] Geografi

Stadens centrum ("City") är beläget på sydöstra sidan av en 55 kvadratkilometer stor ö, Bombay Island, skild från ön Salsette genom en smal kanal, över vilken en järnvägsdamm och en järnvägsbro går. Från ön utsträcker sig mot söder två landtungor, i väster Malabar Hill, med hinduernas heliga Walkeshwar, parsernas begravningsplatser ("tystnadens torn"), på havssidan, guvernörens gamla palats och en mängd villor i kolonial stil, samt i öster den förr av två öar (Old Woman's Island och Kolaba) bestående landtungan med mentalsjukhus, fyr, observatorium och diverse industrier.

Norr därom ligger stadsdelen Castle, med bl.a. justitiepalatset, universitetsbiblioteket, regeringspalatset, stadshuset (med ett stort bibliotek), det gamla myntverket och tullhuset. Stadsdelen begränsas i väster av en vacker esplanad (med drottning Viktorias storartade, av fursten av Baroda bekostade marmorstaty), som skiljer Castle från den gamla Svarta staden (de fattigare stadsdelarna) i norr. Nordöst om denna och förr skild därifrån genom Great Indian Peninsular-järnvägen ligger stadsdelen Mazagon med storartade hamnbassänger, och norr om denna ligger Victoria Garden, med museum samt botanisk och zoologisk trädgård. Sin egenskap av fästning har staden för länge sedan förlorat; av de gamla befästningarna kvarstår kastellet och Fort George (byggt 1769) i stadsdelen Castle samt forten Mahim och Siwa vid öns norra ända. På öar i hamnen liksom på kusten ligger några fort.

Bombays folkmängd ökade mellan 2001 och 2005 med fler människor än vad som totalt bodde där 1901. Därför har staden sedan länge spillt över från vad som idag är City (distriktet Mumbai-City). På Salsetteön finns det som idag kallas "Suburban Mumbai" (Bandra (Mumbai Suburban district)). Nära Mumbai ligger miljonstäderna Thane och Kalyan-Dombivli. Mellan Thane och distriktet Raigad ligger numera Nya Bombay (Navi Mumbai), en planerad satellitstad. På en ö utanför Mumbai ligger staden Bassein. Mumbaiområdet ligger nära en förkastning i jordskorpan och löper viss risk för jordbävningar upp till 6,5 på richterskalan (s.k. zon 3).

[redigera] Klimat

Mumbai har tropiskt klimat. Årsmedeltemperaturen är knappt 27 °C. Lägsta registrerade temperatur i staden är 7,4 °C från 22 januari 1962. Den högsta registrerade temperaturen är 42 °C. Monsunen, som kommer juni - september, ger riklig nederbörd.

[redigera] Befolkning

Karta
Karta

Inflyttningen har varit stor, särskilt sedan 1940-talet och Indiens självständighet. Mer än 50% av invånarna tillhör etniciteter med ursprung utanför Maharashtra, något som Bal Thackeray och Shiv Sena gått till storms emot (jfr numera Akhil Bharatiya Sena). Det mest talade språket är inte det officiella marathi, utan bambaiya hindi, som är en blandning av hindi, urdu, marathi och engelska med en tillsats av egna ord. 68% är hinduer, 17% muslimer, 4% kristna, 4% buddhister och övriga 6% är parsis, jainister, sikher, judiska eller ateister.

Enligt folkräkningen 2001 bor inte mindre än 49% av stadens befolkning i slum, vilket bl.a. beror på överhettningen i stadens ekonomi och mark- och fastighetspriser i absolut världsklass. Den största slummen heter Dharavi, och ligger mitt inne i storstadsområdet. Till de större folkgrupperna i Mumbai hör gujaratis (i stadsdelarna Ghatkopar, Mulund, Borivali och Kandivali), sydindier som tamiler och malayalis (i stadsdelarna Chembur och Marol), parsis och sindhis i södra Mumbai (söder om stadsdelen Dadar). Bene Israel är inte manstark, men en kulturhistoriskt intressant grupp i staden.

[redigera] Politik

I valet till Lok Sabha 2004 vann Kongresspartiet 5 och Shiv Sena 1 av Mumbais 6 mandat. Värt att nämna är Mumbais norra valkrets där Govinda (INC) besegrade Ram Naik (BJP) i en kamp med stort prestigevärde. Kongresspartiet brukar turas om med högeralliansen BJP/SS i styret av Brihanmumbai Municipal Corporation, d.v.s. "Mumbais kommun". Just nu (2005) är Kongresspartiet vid makten i delstaten Maharashtra, medan alliansen styr över Mumbai. Borgmästare (titeln infördes 1931) är Datta Dalvi (SS), biträdande borgmästare (titeln infördes 1999) är Dilip Patel (BJP), vilka sitter på en 2,5-årig mandatperiod. Den jämfört med borgmästaren betydligt inflytelserikare stadsdirektören, som dock inte är politiskt tillsatt utan är indisk statstjänsteman, heter Johnny Joseph, och Mumbais polismästare, som utses av delstaten, heter Anami Narayan Roy.

En kommun bildades i staden 1872 och kommunalstadgan är från 1888. Denna stadga har genomgått kontinuerliga förändringar och tillägg; ändringar kan göras av kommunen själv eller av delstaten, och då ofta på grund av grundlagsändringfederal nivå. Från början gällde kommunal rösträtt för skattebetalare. Sedan 1948 har alla vuxna medborgare rösträtt. 1950 och 1957 genomfördes kommunsammanslagningar, genom vilka förorterna blev en del av Brihanmumbai. 1972 blev marathi kommunens officiella språk. Efter en ändring i stadgan 1994 infördes 16 stadsdelsnämnder.

[redigera] Ekonomi

Bombay är i ekonomiskt hänseende Indiens viktigaste stad - 16% av all inkomstskatt och 35% av all bolagsskatt som betalas i Indien, betalas i Bombay. Medelinkomsten är dubbelt så hög här som i delstaten Maharashtra i stort, och mer än tre gånger som hög som medelinkomsten i Indien. Vid folkräkningen 2001 beräknade man att antalet heltidssysselsatta i staden var 3 430 000, varav 2/3 arbetade i servicenäringar.

Stadens internationella flygplats, Chatrapati Shivaji International Airport, är Indiens mest trafikerade med 38% av samtliga internationella passagerartransporter. Staden har Indiens bästa hamn, den enda naturliga djupvattenhamnen på västkusten, med export av mangan, bomullsprodukter och annat. I näraliggande Trombay finns en kärnreaktor, som dock används bara i forskningssyfte.

Den indiska filmindustrin, "Bollywood", är koncentrerad till Mumbai. I finanskvarteren i Nariman Point, men även i stadsdelarna Fort och Ballard Pier, finns viktiga institutioner som Indiens centralbanks huvudkontor och Indiens största börs, Bombaybörsen. Engelska är det dominerande handelsspråket. På minussidan kommer framförallt den tilltagande bristen på plats i Mumbai, och därmed problem med framkomlighet och annat. Trots trängseln är staden ett centrum för textil- och verkstadsindustri, olje- och kemisk industri.

[redigera] Turism

Bland sevärdheterna i Mumbai och dess omedelbara närhet finns Elephantagrottorna, Haji Alis mausoleum och Chhatrapati Shivajistationen (som alla finns med på UNESCO:s världsarvslista). Bordelldistriktet heter Kamathipura.

[redigera] Historia

Mumbai är en eponym som kommer från den lokala hinduiska gudinnan Mumbadevi. Etymologiskt kan namnet delas upp i Mumba, gudinnans namn, och Aai, "moder" på marathi. Modersgudinnan har dyrkats sedan 1400-talet. På 1500-talet bytte portugiserna namn på staden till Bom Bahia, "God hamn", vilket senare blev Bomaím. Som en del av imperiet anglifierades namnet till Bombay för att 1995 officiellt byta namn till Mumbai, ett namn som idag främst används av marathanationalister (jfr Shiv Sena).

Staden bestod ursprungligen av sju mindre öar. På 200-talet f.Kr. utgjorde staden en del av kung Ashokas rike. Därefter lydde staden under olika härskare i Silharadynastin innan den 1343 annekterades av kungadömet Gujarat.

1534 erövrade portugiserna området kring nuv. Mumbai från Bahadur Shah av Gujarat. Området gavs sedan 1661 i hemgift till kung Karl II av England, när denne gifte sig med infantinnan Katarina de Braganza. Kungen hyrde i sin tur 1668 ut området till Brittiska Östindiska Kompaniet mot en årlig ränta av 10 pund. Innan bolaget 1687 flyttade större delen av sin verksamhet till Surat hade befolkningen vuxit från 10 000 till 60 000. 1753 flyttade bolagets indiska högkvarter vidare till Calcutta.

1782 inledde Bombays dåvarande guvernör William Hornby det första av en rad projekt som syftade till att förena stadens sju öar trots motståndet från Östindiska Kompaniet. Kostnaden för The Hornby Vellard (ungefär "Hornbys skrivbordsprodukt") beräknades till 100 000 rupier och stod färdigt 1784. Genom flera omfattande ingenjörsprojekt 1817-1845 förenades slutligen de sju öarna till Bombay Island på totalt 435 km². 1853 byggdes Indiens första järnväg mellan Bombay och Thana.

[redigera] Presidentskapet Bombay

Staden Mumbai ingick under Brittiska Indiens tid i presidentskapet Bombay. Detta presidentskap (provins), med staden Mumbai som huvudstad, låg indiska halvöns västra kust, mellan 13° 53' och 28° 45' n.br. samt 66° 40' och 76° 30' ö.lgd, omfattande 488 830 kvkm, varav 318 516 kvkm omedelbart under brittisk förvaltning och 170 314 kvkm under lydfurstar. De portugisiska besittningarna Goa, Damaõ och Diu var enklaver i presidentskapet.

Bombay fick åter ökad betydelse i och med amerikanska inbördeskriget (18611865) och Suezkanalens öppnande 1869 då staden blev världens ledande bomullsmarknad och hamnens betydelse växte. Fram till slutet på andra världskriget upptog Bombay ännu bara 67 km² mellan Colaba i söder och Mahim och Sion i norr. Staden drabbades av våldsamma upplopp mellan muslimer och hinduer precis före Indiens självständighet 1947.

Tysk karta från 1888 över Bombay, dagens Mumbai
Tysk karta från 1888 över Bombay, dagens Mumbai

[redigera] Tidsaxel

[redigera] Kända invånare

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar



UgglanDelar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. (Not)

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../b/o/m/Bombay.html
Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Sub-domains

CDRoms - Magnatune - Librivox - Liber Liber - Encyclopaedia Britannica - Project Gutenberg - Wikipedia 2008 - Wikipedia 2007 - Wikipedia 2006 -

Other Domains

https://www.classicistranieri.it - https://www.ebooksgratis.com - https://www.gutenbergaustralia.com - https://www.englishwikipedia.com - https://www.wikipediazim.com - https://www.wikisourcezim.com - https://www.projectgutenberg.net - https://www.projectgutenberg.es - https://www.radioascolto.com - https://www.debitoformtivo.it - https://www.wikipediaforschools.org - https://www.projectgutenbergzim.com