Tunnel
Wikipedia
En tunnel är en täckt passage. Ursprungligen kommer ordet från franska tonnell som är besläktat med ordet tunna
Innehåll |
[redigera] Bygge och planering
En tunnel kan byggas på flera olika sätt, t ex:
- Borras/grävas/sprängas rakt igenom berggrunden
- Ett stort schakt grävs, ett tunnelrör installeras, varefter schaktmassorna återfylls (cut-and-coverprincipen).
Tunnlar byggs för att underlätta framkomlighet igenom främst kuperade och svårtillgängliga områden, där det är svårt att på något annat sätt låta trafiken gå längs med landskapet, eller för att restaurera marken ovanför. Exempel på restaurering är vad man har gjort i vissa städer, där trafikleder ovan jord ersatts med tunnlar, varvid marken ovanför kan exploateras på annat sätt. Tunnlar är dyra och ofta mycket riskfyllda konstruktionsföretag, men oundgängliga i urbana miljöer, där tunnlar används för att transportera personer (tunnelbana), förläggning av el-, tele-, och avloppsnät m m.
I Sverige är längre tunnlar för landsvägar och förjärnvägar (undantaget tunnelbanan i Stockholm) relativt ovanligt, trots att landet på sina håll är ordentligt kuperat. Ingenjörer har av olika anledningar föredragit att planera infrastrukturen ovan mark. Dels för att det är billigare att bygga direkt på marken, dels för att i stora delar av Sverige är marken så billig och glesbebyggd att inlösningskostnaderna inte är lika betydande som i många andra länder. I Sverige är det dock något vanligare med tunnlar längs med järnvägslinjer än längs med vägar. Detta beror på de högre krav som ställs på en järnvägslinje. Sådana kan inte ha lika branta stigningar som en landsväg, och järnvägar ställer högre krav på utformningen av t ex kurvor. Därför har järnvägstunnlar funnits i Sverige allt sedan järnvägarnas begynnelse. På landsvägar är tunnlar dock ovanligare i Sverige, eftersom förhållandevis branta backar kan accepteras, och det är enklare att dra en väg vid sidan om upphöjningar i naturen. Till och med motorvägar brukar i Sverige oftast byggas så att de hellre går runt bergen än igenom dem. I takt med att högre krav ställs på att vägarna ska smälta in i det omgivande landskapet och hänsyn till befolkningen runtom, samt järnvägars krav på så raka och plana sträckor som möjligt för att möjliggöra hög hastighet och god acceleration, har tunnlar ofta blivit den enda möjligheten att driva igenom vissa projekt. Ett exempel på detta är den s k Södra länken i Stockholm.
Nya vägprojekt som dras i urban miljö är nästan alltid tunnellösningar. De flesta tunnlarna i Sverige finns i Stockholms- och Göteborgsområdena.
[redigera] Rekordtunnlar
- Världens längsta vägtunnel är Lærdalstunneln i Norge. Den utgör en del av E16 mellan Oslo och Bergen och är 24,5 km lång. Tunneln invigdes i slutet av år 2000.
- Världens näst längsta vägtunnel är Sankt Gotthardstunneln i Schweiz som utgör en del av E35 som korsar Alperna i nord-sydlig riktning. Tunneln är 16,9 km lång. Tunneln invigdes år 1980 och var världens längsta vägtunnel fram till år 2000.
- Världens längsta järnvägstunnel är Seikantunneln i Japan som är 53,9 km, som går mellan de två största japanska öarna.
- Den näst längsta är Kanaltunneln mellan England och Frankrike som är 50 km.
- Bygge av en ny Sankt Gotthardstunnel för järnvägen pågår, som ska bli 57,0 km och bli klar 2015. Denna tunnel ska korta ned restiderna mellan Zürich och Milano genom att slippa besvärliga stigningar och kurvor som finns längs med nuvarande banan.
- Världens längsta tunnelbanetunnel är Linje 9 (grå) i Moskva som är minst 38,9 km lång och tunnel hela vägen.
- Världens troligen dyraste järnvägstunnel är Kanaltunneln, 145 mdr kr (10 mdr GBP/105 mdr FRF), (1987–1994).
- Bland världens dyraste tunnlar är även vägtunneln under Boston, Central Artery, smeknamn på bygget är Big Dig, kostnad 120 mdr kr (USD 15 mdr), (1991–2004).
[redigera] Kända tunnlar
Se även Lista över vägtunnlar i Sverige.
[redigera] Sverige
- Bolmentunneln, vattenledning, 82 km
- Kungsträdgården-Hjulsta, tunnelbana, 14,3 km
- Gamla stan-Bergshamra, tunnelbana, 8,5 km
- Arlandabanan, dubbelspårig järnväg, ett eller två tunnelrör, cirka 5 km
- Gamla stan-Odenplan-Thorildsplan 4,7 km
- Södra länken, motorväg, 3+3 körfält, två tunnelrör 4,5 km
- Norralatunneln, enkelspårig järnväg, 3 850 m
- Muskötunneln, 2 körfält, ett tunnelrör 2 960 m
- Lundbytunneln, väg, 2+2 körfält, två tunnelrör 2 060 m
- Gårdatunneln, dubbelspårig järnväg, ett tunnelrör 2 km
- Hammarkulletunneln, dubbelspårig spårväg, två tunnelrör 2 034 m
- Klaratunneln, väg, 880 m lång
- Söderledstunneln, väg, 2+2 körfält, två tunnelrör 1 550 m
- Götatunneln, 3+3 körfält, två tunnelrör, 1,5 km
- Tingstadstunneln, motorväg, 3+3 körfält, två tunnelrör 454 m
- Borgundatunneln Skövde, väg 2+2 körfält, två tunnelrör 312 m
[redigera] Svenska tunnlar under byggnad
- Hallandsåstunneln, dubbelspårig järnväg, två tunnelrör, 8 km, öppnas kanske 2012
- Citytunneln, dubbelspårig järnväg, 8 km, öppnas 2011
- Namntalltunneln, enkelspårig järnväg, 5 985 m, öppnas 2008
- Björnböletunneln, enkelspårig järnväg, 5 160 m, öppnas 2008
- Törnskogstunneln, 2+2, körfält, två tunnelrör, 2,1 km, öppnas 2008
- Nygårdstunneln, dubbelspårig järnväg, 3 km, öppnas 2008
- Trollehättetunneln?, dubbelspårig järnväg, 3,5 km, öppnas 2007
[redigera] Utanför Sverige
- Seikantunneln, järnväg, 53,9 km
- Kanaltunneln, järnväg, två tunnelrör+ett servicerör (smal väg), 50 km.
- Northen Line, tunnelbana, 27,8 km
- Lærdalstunneln, väg, 2 körfält, ett tunnelrör 24,5 km.
- Sankt Gotthardstunneln, motortrafikled, 2 körfält, ett tunnelrör 16,3 km.
- Sankt Gotthardstunneln, dubbelspårig järnväg, ett tunnelrör 15,0 km.
- Storabälttunneln, dubbelspårig järnväg, två tunnelrör 8,0 km.
- Öresundstunneln, motorväg, två rör, 2+2 körfält samt järnväg två rör. Tunnellängd 4 km.
