Psykos
Wikipedia
Psykos är ett symtom på ett mentalt ohälsotillstånd som innebär att individen tappar kontakten med omgivningens verklighet. Omgivningen uppfattar den drabbade som allvarligt personlighetsförändrad när detta inträffar, och man känner inte igen människan som drabbats av psykos. Den drabbade själv har en förändrad verklighetsuppfattning och hallucinerar, vilket innebär att han/hon ser saker ingen annan ser, hör röster ingen annan hör och känner andra saker än vad andra närvarande upplever. Ofta är dessa hallucinationer förenade med stor rädsla och ångest.
Psykotiska tillstånd är obehandlade förenade med hög dödlighet. Det är därför viktigt att den som drabbas av en akut psykos får psykiatrisk behandling för att inte under sjukdomens inflytande skada sig själv eller andra. Kvinnor som vid tidigare graviditeter drabbats av graviditets- eller amningspsykos bör söka specialistvård inför och under nästföljande graviditeter då återinsjuknande är vanligt och kan förebyggas.
Innehåll |
[redigera] Orsaker
En psykos kan framkallas av en akut förändring i livssituationen, till exempel då någon närstående dör, en allvarlig olycka inträffar, livssituationen förändras radikalt exempelvis vid ett barns födelse, i samband med att den nyförlöstas mjölk börjar rinna till (graviditets- och amningspsykos), vid skilsmässa eller genom olika demenssjukdomar. En särskild form är den alkoholutlösta delirium tremens, som uppstår då alkoholkoncentrationen i blodet sjunker. Vid detta tillstånd är intensivvård på sjukhus nödvändigt för att förhindra hjärtinfarkt, och hjärnskador i en total fysisk kollaps.
[redigera] Symptom
[redigera] Positiva symptom
Positiva symptom innebär att saker har lagts till patientens upplevelsevärld. Exempel på dessa är:
[redigera] Hallucinationer
Det finns flera olika former av hallucinationer. Värt att nämna är att personer med psykoser vanligtvis upplever sina hallucinationer som väldigt hemska. Hallucinationerna kan föregås av att den sjuke börjar svettas ymnigt och eventuellt får stela muskelrörelser. Det kallas för predelirium och om det förekommer så brukar det hålla i sig genom hela hallucinationen.
Den helt klart vanligaste är hörselhallucinationen. Patienten hör till exempel röster, musik, knäppningar eller andra ljud och upplever det som om ljuden kommer antingen från huvudet eller från någon annanstans. När det gäller röster är det vanligt att den psykotiska personen upplever det som om de kommer bakifrån sitt eget huvud ungefär som om någon stod bakom och viskade i öronen på honom/henne.
Synhallucinationer är en annan form av förekommande hallucinationer. De är inte särskilt vanliga. Den psykotiska personen ser saker som inte finns eller upplever att någonting som faktiskt finns förändras. Synhallucinationerna brukar inte vara särskilt klara och den psykotiska personen kan ofta inte exakt förklara vad han/hon sett. Om det förekommer väldigt tydliga synhallucinationer så brukar man överväga om det inte kan röra sig om en hjärnskada istället för en psykos. En vanlig typ av synhallucination är att den egna spegelbilden förändras på något vis, vanligtvis till något hemskt som upplevs som ett monster eller något som liknar en varulv etc.
[redigera] Vanföreställningar
Vanföreställningar är ett vanligt symptom. Det innebär att den psykotiske kan få för sig att vara övervakad (förföljelsemani), att få hemliga meddelanden via TV, radio eller internet, den psykotiska personen kan tro sig ha ett datorchip installerat i sitt huvud eller att någon annan kan kontrollera hans/hennes tankar och så vidare.
[redigera] Tankestörningar
Psykotiska personer kan känna att huvudet är alldeles fullt med tankar som avbryter varandra så att han eller hon inte kan tänka ordentligt. De kan också känna motsatsen, det vill säga att huvudet är alldeles tomt och att de inte kan tänka över huvud taget. Det kan eventuellt räknas som ett negativt symptom.
[redigera] Negativa symptom
Negativa symptom innebär att saker som friska människor upplever saknas i den psykotiska personens upplevelseliv. Exempel på det är att personen är mindre öppen, tillbakadragen, saknar engegemang och intresse för olika aktiviteter, apati, glädjelöshet och har koncentrationssvårigheter.
[redigera] Olika diagnoser
En välkänd form av ett psykotiskt tillstånd är schizofreni, som ofta debuterar i de sena tonåren i samband med miljöombyte till exempel vid påbörjad värnplikt, vid flytt till studentlägenhet i en helt ny stad och liknande.
En senare debuterande form som drabbar människor i 40-årsåldern är den paranoida psykosen. Äldre kan i samband med plötsliga miljöförändringar, till exempel vid inläggning på sjukhus, drabbas av övergående psykosliknande tillstånd. Numera kan allt fler drabbade med hjälp av öppenvårdskontakter, kommunal omsorg och läkemedel bo och leva i ett eget hem utanför den slutna vården.
Inducerade psykotiska tillstånd ses vid narkotikaberusning. Dessa psykoser med ångest, förföljelseupplevelse, hallucinationer är av mer kortvarigt livshotande slag. Om den drabbade överlever berusningen så släpper det psykotiska tillståndet när narkotikan är fysiskt nedbruten och den kemiska effekten avtagit.
[redigera] Den drabbades upplevelse
Ofta är den drabbades upplevelse av hallucinationerna, antingen dessa är syn-, hörsel-, känsel-, tanke- eller smakstyrd alternativt kombinationer av dessa, en ångest- eller rädslodrivande upplevelse. Lika ofta kan till exempel hörselupplevelserna vara fullständigt normala och inte alls störande för den av hörselhallucinatiner drabbade. En ung man i värnplikten, som upplever att han gör allt och mer därtill för det svenska försvaret, samtidigt som befälen och kamraterna ser en ung man som gör absolut ingenting utom att mumlande gå runt och sopa runt en flaggstång förstår självklart inte en förklaring om att han hallucinerar, är sjuk, ingenting gör eller liknande. Den drabbades egen upplevelse kan vara så genuin att vårdpersonalen säger att patienten saknar sjukdomsinsikt. Den unge mannen låter ytterst trovärdig då han ringer hem till föräldrarna och förklarar hur myckat han har att göra, att han trivs utmärkt men är irriterad över att ingen annan gör något. I föräldrarnas öron låter det inte osannolikt som ett ungdomligt perspektiv på livet i värnplikten. Människor i den nya omgivningen ser dock något annat: En ung man som oavbrutet talar för sig själv, trevligt och artigt men uppåt väggarna svara på frågor om tid och rum eller beskriver vardagen som en fråga om att det är absolut nödvändigt att hålla rent runt flaggstången för att fienden inte ska anfalla nationen. I detta läge är det inte nödvändigt att den nyinsjuknande alls lider av sin verklighet eller verklighetsuppfattning.
Många äldre med ett tidigt insjuknande i schizofreni med hörselhallucinationer beskriver också saknad efter sina "röster" då läkemedelsbehandling påbörjats. "Rösterna" uppfattas som normala samtalspartners eller ett normalt umgänge, som den drabbade inte vill undvara. Så länge dessa hallucinationer inte är ångestdrivande och skrämmande eller imperativa och styrande över den drabbades handlingar, kan den psykiatriska vården avstå från att behandla denna delen av sjukdomen.
[redigera] Se även
