Potatis

Wikipedia

?Potatis
Systematik
Domän:	Eukaryota
Rike:	Växtriket Plantae
Division:	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision:	Gömfröväxter Angiospermae
Klass:	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning:	Solanales
Familj:	Potatisväxter Solanaceae
Släkte:	Skattor Solanum
Art:	Potatis S. tuberosum
Vetenskapligt namn
§Solanum tuberosum Auktor: L.
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen Växtindex

Potatis (Solanum tuberosum) är en rotfrukt som tillhör familjen potatisväxter. Namnet potatis kommer från spanskans patata som i sin tur kommer från quechuans papa (fr. pomme de terre; jordäpple). I norra Sverige kallas de pärrer. Även i de sydligaste delarna av Sverige (Skåne och västra Blekinge) har de ett likartat namn, pärer och kan i dessa trakter ibland även kallas pantoffler.

Potatis – som är en av världens viktigaste stapelfödor – har sitt ursprung i Sydamerika där den har odlats sedan 8000 år f.Kr. Under 1500-talet kom potatisen till Europa. Till Sverige kom potatisen med hjälp av Alingsåsaren Jonas Alströmer. I Sverige blev potatisen populär först på 1800-talet då kunskapen om dess användning vid beredning av brännvin blev allmänt känd. Redan 1748 hade Eva De la Gardie redogjort för hur detta går till, vilket ledde till hennes inval som första kvinna någonsin i Kungliga Vetenskapsakademien. Dessförinnan hade Olof Rudbeck 1658 planterat potatis i Uppsala botaniska trädgård och många växthistoriker håller för troligt att potatisen infördes i landet av hemvändande soldater från trettioåriga kriget.

Potatisen är en flerårig ört med parflikiga blad. I Sverige fryser den emellertid bort på vintern (om den nu till äventyrs skulle råka bli oskördad) och blir aldrig mer än ettårig. Den blir mellan 30 och 80 cm hög och dess ovanjordiska delar är giftiga. I synnerhet gäller det frukten – ett bär med många små, njulika frön – som utvecklas ur de vita, rosaröda, gula eller blå blommorna.

De ätbara knölarna växer under mark och är oftast vita, gula, eller rosa. Skalet kan variera mer i färg. Potatis av årets skörd som säljs innan 30 september får kallas för färskpotatis eller nypotatis. Skalet går att äta om man rengör potatisen ordentligt, och det är omtvistat huruvida det är nyttigt eller inte att skala potatis. Å ena sidan innehåller potatisskalet många nyttiga näringsämnen, men å andra sidan ansamlas lätt miljögifter i det.

Det finns många odlade sorter, exempelvis Bintje, King Edward, Asterix, mandelpotatis och Magnum Bonum (Magnum Bonum är numera borttagen ur den svenska sortlistan på grund av höga halter av glykoalkaloider). Observera att sötpotatis (Ipomoea batatas) inte är en potatis. Släktet Ipomoea, praktvindor, tillhör en annan familj i samma ordning som potatisväxtfamiljen, vindeväxter (Convolvulaceae).

Som ett skydd mot angrepp av svampar och bakterier innehåller potatis solanin, ett ämne som är giftigt för både människor och djur.

Potatis kan ätas i många former, till exempel potatismos, potatisbullar, raggmunkar, rårakor, potatisgratäng, potatissallad, hasselbackspotatis, kroppkakor, palt, pommes frites, ugnsbakad potatis. Potatis används även som råvara till chips.

[redigera] Näringsvärde

Per 100 gram:

• Energi 306 kJ (73 kcal)
• Vatten 79,6 g
• Protein 1,8 g
• Kolhydrater 16 g
• Fett 0,1 g
• Kostfiber 1,4 g
• Kalium 468 mg
• C-vitamin 11 mg
• A-vitamin 0,01 mg
• Järn 0,48 mg

Potatis innehåller glykoalkaloiderna solanin och chakonin, normalt i halterna 20-100 mg per kilogram potatis. Vid intag av större mängd potatis med halter över 200 mg per kg föreligger risk för akut förgiftning med magsmärtor. Potatis med de halterna har en starkt stickande smak som kvarstår som halsbränna efteråt. Ingendera alkaloiden har konstaterats vara mutagen. Glykoalkaloiderna är termostabila och lakas inte i nämnvärd grad ut i kokvattnet. Största delen av dem sitter närmast under skalet och försvinner vid råskalning. I potatisens groddar, liksom i skott och blommor, kan halterna vara hundra gånger högre än i knölarna.

[redigera] Externa länkar

• AlltOmPotatis.com
• Potatissorter