Pieter Bruegel d.ä.

Wikipedia

Konstnären och kritikern, teckning från omkring 1565 som tros vara ett självporträtt

Pieter Bruegel d.ä., född omkr. 1527, död 5 september 1569 i Bryssel, var en inflytelserik nederländsk renässans målare.

Innehåll

1 Liv och verk
2 Stil och motivval
3 Konstverk
4 Källor
5 Externa länkar

[redigera] Liv och verk

Pieter Bruegel d.ä. uppkallades efter platsen där han föddes, men man har inte kunnat enas om i vilken av tre möjliga byar det var. Dessutom stavas hans namn på flera olika sätt. Han signerade sina verk "Bruegel" eller "Brueghel", men kallades "Narrbruegel" eller "Bondbrueghel" av senare konsthistoriker för att särskilja honom från andra medlemmar av den målarfamilj, Bruegel, han grundat. Även hans födelsedatum är osäkert, liksom närmare detaljer om hans skolning. Att Hieronymus Boschs verk utövat ett tidigt inflytande på honom är uppenbart, och det är troligt att Bruegel sattes i lära hos Pieter Coecke van Aelst, vars dotter Mayke han gifte sig med 1563.

Bruegel blev skråmästare i Antwerpen 1551. Följande år gav han sig ut på en omfattande resa i Italien, kom troligen så långt söderut som Sicilien och återvände genom Graubünden och Tyrolen 1555. 1563 slog han sig ned i Bryssel, där han som aktad humanist ingick i kretsen kring den lärde poeten Dirck Volckertszoon Coornhert (1522-1590). Det finns många hypoteser men få dokument rörande Bruegels position och inställning under de första årens revolt mot det spanska väldet i Nederländerna, de religiösa stridigheterna och inbördeskrigets fasor. Se Spansk-nederländska kriget.

[redigera] Stil och motivval

Pieter Bruegel d.ä. - "Dödens triumf" (c:a 1562). Museo del Prado, Madrid.

Pieter Bruegel d.ä. - "De blinda" (1568). Galleria Nazionale, Neapel.

Bruegel avled 1569. Han hade skapat nästan alla kategorier inom det efterföljande nederländska måleriet, och hans egna målningar betingade höga priser. Men trots Rubens beundran och det faktum att de flesta av hans målningar snabbt förvärvades till kungliga samlingar minskade Bruegels berömmelse ända fram till det starkt förnyade intresset för hans verk i början av 1900-talet.

Bruegel försörjde sig under många år på att göra teckningar till gravyrer som gavs ut av den humanistiske grafikhandlaren Hieronymus Cock. Han utförde dem troligtvis i akvarellteknik, men dessa arbeten har gått förlorade. Omkring fyrtio oljemålningar och några i tempera på duk finns kvar.

I sina målningar överförde Bruegel renässansens idealiserade människobild på bondeståndet (därav hans smeknamn), som han skildrar både i hårt arbete och i fest. Därvid uttrycks, i nära anknytning till Boschs måleri, traderad levnadsvisdom genom det groteska och tragikomiska. Bruegels poetiskt realistiska landskap utövade stort inflytande på konsten i Flandern och i norra Nederländerna. Han utsträckte måleriet till att omfatta landsbygden under olika årstider, stämningar och skiftande väderlek, i anknytning till de medeltida tideböckerna och gobelängerna.

Barnlek

Två apor

Vinterlandskap

”Jägare i snö” (1565)

Bruegel hyste ett medkännande men osentimentalt intresse för dem som arbetade med jorden, den nederländska landsbygdens talrika fattiga bondebefolkning. Mellan människorna och deras omgivning lyckades Bruegel skapa ett helt nytt visuellt samband, till exempel mellan de magra jägarna och det vintriga landskapet i Jägare i snö (1565), känslan av ett välbefinnande utvunnet ur naturen i Sädesskörden (1565) eller en mycket kall vinterdag som bakgrund till en uppvisning i mänsklig brutalitet - Barnamorden i Betlehem (1565-1566). Ibland överskuggar nästan landskapet de mänskliga aktiviteterna, som den dramatiska alpbakgrunden i både Sauls självmord och Pauli omvändelse, eller det virvlande vattnet i Storm på havet. Bonddansen och Bondbröllop ger oss "närbilder" av gladare stunder i böndernas liv.

I hela sitt liv använde Bruegel sig av vardagliga uttryck och ordspråk för att teckna sofistikerade bilder av människans villkor. Den virtuositet han så småningen uppnådde inom sitt område, både i framställningar av det sedda och det inbillade, ses allra bäst vid en jämförelse mellan hans tidiga, överbefolkade Nederländska ordspråk (1559) och det genialiskt komponerade verket De blinda (1568). Två arbeten som ådagalägger hans fantasi på höjden av dess styrka är Dulle Griet och Dödens triumf. Det första, ett helveteslandskap befolkat av den medeltida folksagans alla djävlar, har inspirerat 1900-talets poeter, målare och filmregissörer, medan Dödens triumf med sitt nästan mekaniska utplånande av människor i tusental har uppfattats som en träffande, ohygglig kommentar till vår egen tid.

[redigera] Konstverk

Det finns 45 autentiserade, bevarade konstverk av Brueghel, en tredjedel av dem finns i Kunsthistorisches Museum i Wien. Man vet att ett antal konstverk har gått förlorade. Det finns även kvar ett stort antal skisser och gravyrer av honom.

Ikaros fall

Babels torn (1563)

Bondbröllop (1568)

Vinterlandskap (1565)

Landskap med Kristus och apostlarna vid Gennesarets sjö, 1553, troligen tillsammans med Maarten de Vos, privat samling
Stor fisk äter liten fisk, 1556, Albertina, Wien
Åsnan i skolan, 1556, Kupferstichkabinett Staatliche Museen, Berlin
Parabel om sömmaren, 1557, Timken Museum of Art, San Diego
Landskap med Ikaros fall, c.1558, Musée des Beaux-Arts, Bryssel
Nederländska ordspråk, 1559, Staatliche Museen zu Berlin - Gemäldegalerie, Berlin
Fastans och fastlagens strid, 1559, Kunsthistorisches Museum, Wien
Sjöslag i Neapelbukten, 1560, Galleria Doria-Pamphili, Rom
Porträtt av en gammal kvinna, 1560,
Lek, 1560, Kunsthistorisches Museum, Wien
Sauls självmord, 1562, Kunsthistorisches Museum, Wien
Två apor, 1562, Staaliche Museen, Gemäldegalerie, Berlin
Dödens triumf, c. 1562, Museo del Prado, Madrid
De ogudaktiga änglarnas fall, 1562, Musée des Beaux-Arts, Bryssel
Galna Greta eller Dulle Griet, c. 1562, Museum Mayer van den Bergh, Antwerpen
Babels torn, 1563, Kunsthistorisches Museum, Wien
Flykten till Egypten, 1563, Courtauld Institute Galleries, London
Det "lilla" Bables torn, c. 1563, Museum Boymans-van Beuningen, Rotterdam
Jungfruns död, 1564, Upton House, Banbury, Oxfordshire, UK
Kavalleriets procession, 1564, Kunsthistorisches Museum, Wien
Vördnadsbetygelsen till kungarna, 1564, National Gallery, London
Månaderna. En cykel av 6 eller 12 målningar månaderna eller säsongerna från boken Timmarnas bok av dessa återstår fem målningar:
- Jägare i snö (dec.-jan.), 1565, Kunsthistorisches Museum, Wien
- Den dystra dagen (feb.-ma.), 1565, Kunsthistorisches Museum, Wien
- Höbärgning (juni-juli), 1565, Nelahozeves slottsmuseum, norr om Prag, Tjeckien
- Sädesskörden (aug.-sept.), 1565, Metropolitan Museum of Art, New York
- Herdens återkomst (okt.-nov.), 1565, Kunsthistorisches Museum, Wien
Vinterlandskap, 1565, Bryssel, Koninklijke Musea voor Schone Kunsten van Belgie
Förtalet i Apelles, 1565, British Museum, London
Barnamorden i Betlehem, 1565-66, Hampton Court, UK/Kunsthistorisches Museum, Wien
Konstnären och connoisseuren, c. 1565, Albertina, Wien
Johannes Döparens bön, 1566, Beaux Arts Museum, Budapest
Folkräkningen i Betlehem, 1566, Musée des Beaux-Arts, Bryssel
Bröllopsdans, c. 1566, Detroit Institute of Arts, Detroit
Pauli omvändelse, 1567, Kunsthistorishes Museum, Wien
Schlaraffenland, 1567, Alte Pinakothek, Munich
Skatan på galgen, 1568, Hessisches Landesmuseum, Darmstadt
Misantropen, 1568, Museo di Capodimonte, Neapel
Blind leder en blind, 1568, Museo Nazionale, Neapel
Bondbröllop, 1568, Kunsthistorisches Museum, Wien
Kirmess med dansande bondfolk, 1568, Kunsthistorisches Museum, Wien
Tiggarna, 1568, Louvren, Paris
Bonden och boplundraren, 1568, Kunsthistorisches Museum, Wien
De tre soldaterna, 1568, Frick Collection, New York
Storm på havet, ett ofullbordat konstverk, troligen Bruegels sista målning.