Marshallöarna

Wikipedia

Aolepān Aorōkin M̧ajeļ
Republic of the Marshall Islands

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: inget
Nationalsång: 'Forever Marshall Islands'

Huvudstad	Majuro
Största stad
Officiella språk	engelska, marshalliska
Statsskick president regeringschef	republik Kessai Note Kessai Note
Självständighet • Deklarerad • Erkänd	från USA 21 oktober 1986
Yta • Totalt • Vatten	181 km² (187:e) försumbart
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet	60 422 (186:e) 325,8 inv/km² (21:a)
BNP (PPP) • Totalt 2003 • Per capita	$106 milj (181:a)
Valuta	USA-dollar (`USD`)
Tidszon	UTC+12
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod	Ej namngiven plats 10 m ö.h. km² km
Nationaldag	1 maj ("Konstitutionsdagen")
Landskod	MH, MHL
Landsnummer	`+692`

Marshallöarna är en stat i norra Stilla havet. Landet består av 30 atoller och 1 152 öar i två ögrupper.

Innehåll

1 Historia
2 Geografi
- 2.1 Klimat och miljö
- 2.2 Administrativ indelning
3 Ekonomi
4 Presidenter
5 Demografi

[redigera] Historia

Under andra världskriget utkämpades strider på ön Kwajalein och sedan 1964 har USA en militärbas och ett provområde för missiler på denna ö.

USA testade atombomber på två av öarna (Bikini och Enewetak) mellan 1947 och 1962 och för detta fortsätter Marshallöarna att kräva kompensation.

Marshallöarna blev en självständig stat 1986, efter att ha styrts av USA i nästan 40 år. Marshallöarna gör anspråk på Wake-ön som tillhör USA.

[redigera] Geografi

Marshallöarnas naturtillgångar består främst av kokosnötter, marina tillgångar och mineraler på havsbottnen.

[redigera] Klimat och miljö

Klimatet är varmt och fuktigt. Regntiden varar från maj till november. Öarna ligger på gränsen till ett område där det förekommer tyfoner och med ojämna mellanrum drabbar en sådan landet.

Marshallöarnas miljöproblem är brist på rent dricksvatten samt att vissa laguner är förorenade av hushållssopor och avfall från fiskefartyg. Marshallöarna har skrivit under, men inte ratificierat Kyoto-protokollet.

[redigera] Administrativ indelning

Ailinginae, Ailinglaplap, Ailuk, Arno, Aur, Bikar, Bikini, Bokak, Ebon, Enewetak, Erikub, Jabat, Jaluit, Jemo, Kili, Kwajalein, Lae, Lib, Likiep, Majuro, Maloelap, Mejit, Mili, Namorik, Namu, Rongelap, Rongrik, Toke, Ujae, Ujelang, Utirik, Wotho, Wotje

[redigera] Ekonomi

Jordbruk står för den största delen av Marshallöarnas produktion, och de viktigaste kommersiella grödorna är kokosnötter och brödfrukt. Viss småskalig industri förekommer och är begränsad till hantverk, beredning av tonfisk och kopra. Turismen sysselsätter mindre än 10% av arbetskraften, men förhoppningarna är stora att detta område ska växa.

Marshallöarnas import är mycket större än exporten, vilket gör landet beroende av ekonomisk hjälp från andra länder.

Fartygen i Marshallöarnas skeppsregister seglar under bekvämlighetsflagg, vilket gör att fler än 300 fartyg finns i detta register, men ingen på Marshallöarna äger något fartyg.

99% av elektriciteten produceras av fossila bränslen, såsom olja. 1% är solenergi.