Sill
Wikipedia
| ?Sill | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Benfiskar Osteichthyes |
| Underklass: | Taggfeniga fiskar Actinopterygii |
| Ordning: | Sillartade fiskar Clupeiformes |
| Familj: | Sillfiskar Clupeidae |
| Släkte: | Clupea |
| Art: | Sill C. harengus |
|
|
|
| §Clupea harengus Auktor: Linné, 1758 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Sill, (Clupea harengus) är en art i familjen sillfiskar. Artnamnet harengus kommer från det latinska ordet "arengus" som betyder sandig. Sill eller strömming betraktas idag som en och samma art.
En sill från Västerhavet har ett förhållandevis kort huvud jämfört med en strömming från Östersjön.
Sill är den vanligaste fiskarten på jorden. Den förekommer i stora stim bland annat i Östersjön och på båda sidorna av Atlanten. Den kan bli 45 cm lång och uppnå en massa av mer än ett halvt kilogram. Dess föda består huvudsakligen av krill, hoppkräftor och mindre fiskar. Sillarna är i sin tur bytesdjur för sälar, valar, torsk, andra större fiskar och människor.
Sillfisket har sedan länge haft stor betydelse för ekonomin i många länder. Detta beror förutom på dess ymnighet också på att den då och då samlas i mycket stora stim nära kusten och då är förhållandevis lätt att fånga i stora mängder.
Innehåll |
[redigera] Strömming
Namnet strömming användes i dagligt tal för sill fångad i större delen av Östersjön. Enligt ett kungligt påbud från 1500-talet ska sill fångad öster om en linje mellan Kalmar och den polska kusten kallas strömming: Under namn av strömming må i handeln föras allenast sådan sill som har fångats i Östersjön aller Bottniska viken...
Namnet strömming återkommer även i andra språk i östersjöregionen. Ju längre in i Östersjön man fångar strömmingen desto större är dess relativa huvudlängd, och artens fetthalt är lägre i Östersjön jämfört med Västerhavet.
[redigera] Hälsa och miljö
Sill är en av de feta fiskarna och bland annat rik på nyttiga fleromättade fettsyror (omega 3).
[redigera] Förökning
Normalt förekommer två mer framträdande lekperioder under året: Vårlekarna i Stockholms södra skärgård ligger toppen ungefär i början-mitten av juni. Högst upp i Bottenviken sker leken ännu senare. Lekperioden är dessutom ganska utdragen. Man kan faktiskt hitta lekmogen strömming under nästan hela året, men huvuddelen av leken sker mellan cirka 8 och 12°. Befruktningsprocenten ligger oftast omkring 98-100 %, och dödligheten är normalt låg under rommens utvecklingstid, omkring 5 - 10 %
[redigera] Se även
- Skarpsill (Vassbuk)
- Surströmming
- Böckling
- Sotare
- Inlagd sill
- Stekt sill
- Sillperiod
- Sillablixt
