Astrologi

Wikipedia

Copernicus

Astrologi är en av flera stjärntydningsläror som syftar till att finna samband mellan placeringar och händelser mellan solsystemets planeter samt solen och månen och karaktärer och händelser i människors liv. Ordet "astrologi" kommer från grekiskans αστρολογία, från άστρον, astron, ("stjärna") och λόγος (logos), som har flera översättningar, vanligtvis relaterade till "systematisk tanke eller tal".

Innehåll

1 Astrologins historia
2 Astrologins tankegångar
3 Astrologer
4 Astrologiska skolor
5 Astrologisk uträkning
6 Kritik
- 6.1 Kritik mot astrologi
- 6.2 Kritik mot tidningsastrologi
7 Se även
- 7.1 Konkurrerande kategoriseringar av människor
8 Externa länkar
9 Referenser

[redigera] Astrologins historia

Astrologin härrör från Babylonien. Fram till medeltiden var det samma disciplin som astronomin. Läran omtalas bland annat i Bibeln (se Matt 2) där det talas om stjärntydare (så kallade vise män) från Babylonien som besöker Jesu födelseplats. I stort sett alla mytologier har haft åskådningar av stjärnhimlen, det vill säga kunskap om jorden och dess närplaneter. Bland annat kunde man särskilja mellan exempelvis meteroider och kometer.

[redigera] Astrologins tankegångar

Den grundläggande tanken bakom astrologin är vanligen någon av följande:

Ödet/Gud har bestämt våra liv och skrivit om det i stjärnorna, i form av avstånd, vinklar och liknande.
Våra liv påverkas rent fysiskt av himlakropparna lägen som, till exempel månen, och formar även våra karaktärer.
Våra liv och himlakropparnas lägen växelverkar med varandra, eller påverkas av samma övernaturliga krafter.
Att människan - mikrokosmos - är en spegelbild av världsalltet - makrokosmos. Det som finns i det ena måste också finnas i det andra.

Astrologi spelade en central roll inom magi och alkemi under antiken och långt in i modern tid. Vetenskapliga tester av astrologin har genomförts av bland andra Gauquelin. Den engelske psykologen Hans Jürgen Eysenck har arbetat länge med astrologi.

[redigera] Astrologer

Det var vanligt att astronomer även var astrologer en bit in på 1600-talet. Till exempel var både Tycho Brahe och Johannes Kepler (död 1630) såväl hovmatematiker, -astronomer och -astrologer i Prag och var därmed skyldiga att ställa horoskop inför viktiga beslut.

Kepler grubblade över tänkbara förklaringsmodeller men drog sig för att postulera en strikt kausal påverkan från planeterna på de jordiska skeendena. Allt han kunde konstatera var att förvisso ting på jorden timade i enlighet med att himlakropparna intog de olika, redan i senantiken utforskade interplanetära aspekterna. Till dessa tillade han efter egna studier solekliptikans (zodiakens) delning på 5 och 7, de så kallade kvintil- och septilaspekterna.

En av världens mest kända astrologer är den franske siaren Nostradamus. Bland berömda sentida vetenskapsmän som engagerat sig i astrologi märks framför allt Isaac Newton (till vars försvar får sägas att hans samtid saknade bevis mot astrologiska effekter) och C.G. Jung.

Eftersom sideriska tabeller med planeternas positioner finns behöver en astrolog idag inte vara astronom. Likaså behöver dagens astrologer inte var matematiker då dataprogram övertagit de mödosamma uträkningarna.

I modern tid sett två har två franska matematiker/statistiker engagerat sig i frågan om astrologin håller för en modern, naturvetenskaplig prövning, Paul Choisnard, även känd under pseudonymen Flambart, samt Michel Gauquelin. Den senare vann ryktbarhet genom sin upptäckt av "marseffekten", som påstås visa ett samband mellan Mars position på himlen och framgång inom vissa yrken (speciellt inom sport). Marseffekten har dock visat sig bero på metodfel hos Gauqelin ^[1]

[redigera] Astrologiska skolor

Vid sidan av den västerländska astrologisystemet märks den vediska astrologin som kommer från Indien och den kinesiska astrologin. Den vediska astrologin använder sig av ett sideriskt hussystem, medan den västerländska astrologins hussystem kallas det tropiska hussystemet.

Astrologi används av astrologer för att ge en karaktärstolkning av en människa med utgångspunkt i hur relevanta himlakroppar stod vid födelseögonblicket. Människans fria vilja gör att hon kan slipa bort sina fel och brister, vilket innebär att astrologi blir en väg till bättre självinstikt och självutveckling. Den fria viljan talar emot användningen av astrologi i detta perspektiv som ett divinatoriskt instrument. Astrologi används även av astrologer för att förutsäga framtiden.

[redigera] Astrologisk uträkning

Västerländsk horoskop

Planettecknen

Astrologin går ut på att man ser dels vilket stjärntecken de nio planeterna Månen, Merkurius, Venus, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus, Pluto, som alltid används, samt Ascendenten och Medium coeli ligger i vid fördelseögonblicket, och dels vilka förhållande planeterna i detta ögonblick stod i förhållande till varandra. Horoskopet är indelat i de tolv tecknen och varje tecken är 30 grader. Man räknar också ut vinklar mellan de nio planeterna samt Ascendenten och Medium coeli såsom stjärnhimlen såg ut vid fördelseögonblicket. Man delar också in horoskopet i 12 delar som kallas husen i zodiaken. Varje planetposition och konstellation betyder och har alltid betytt samma sak och oberoende av vilken astrolog som räknar ut horoskopet blir resultatet alltid detsamma.

[redigera] Kritik

[redigera] Kritik mot astrologi

Numera betraktar vetenskapen astrologin som en ren pseudovetenskap. Astrologin kritiseras bland annat för att:

det inte finns några empiriska bevis, utan att det bygger på tro och vidskepelse - på vilket vetenskapligt verifierbart sätt skulle till exempel Saturnus påverka en persons humör?
gränserna mellan de olika stjärntecknen är godtyckliga, inte naturliga. För att avbilda den verkliga stjärnhimlen, borde stjärntecknen variera i storlek, inte innehålla 30 grader var.
det finns lika många tolkningar som det finns uttolkare, och alla hävdar att just deras tolkning är rätt.
det sällan använder alla planeter i solsystemet - Nu för tiden känner man till åtta större planeter, och ett stort antal mindre planeter utöver alla månar kring de åtta planeterna, och fler upptäcks dagligen.
de som arbetar med astrologi borde om den stämmer kunna utnyttja sina kunskaper om framtiden för att bli rika, till exempel inom spel.
det finns andra sätt att än stjärntecknen kategorisera människor och ge egenskaper till dem, som verkar fungera lika bra eller dåligt. Det antyder att det är sättet att skriva som får horoskop att verka stämma ofta, inte principen med stjärnbilder. Det är bara ett sätt att få det trovärdigare. Se kapitlet längre ned.

Eftersom inga stöd har framkommit ur de vetenskapliga studier som gjorts om den är astrologin att betrakta som en pseudovetenskap, även om den innan astronomins framväxt som ett separat fält under 1600-talet snarare bör ses som en protovetenskap.

Konsten att spå med hjälp av astrologi kallas horoskopi, och sammanställningen av planeterna och uttydningen därav är ett horoskop.

[redigera] Kritik mot tidningsastrologi

tidningshoroskop skrivs så vagt att det kan betyda i stort sett vad som helst, och därmed kan passa in på vem som helst
många nybörjar-journalister inom dags- och veckopressen har jobbat med att skriva horoskop utan utbildning, genom att bara skriva slumpmässiga råd

[redigera] Se även

[redigera] Konkurrerande kategoriseringar av människor

Det finns även andra sätt att dela in människor i kategorier, och sedan spå deras framtid. De skulle kunna sägas fungera lika bra eller dåligt som traditionell europeisk astrologi.

[redigera] Kinesisk astrologi

Enligt kinesisk tradition har varje år namnet av ett djur. När listan tagit slut börjar man från början. Alltså tar man födelseåret enligt kinesisk kalender, så har man en kategori att ge egenskaper till. Här finns en mycket lång tradition.

[redigera] Numerologi

Man kan ta en persons namn, tilldela siffror till bokstäverna och räkna ut ett nummer. Detta har mycket lång tradition, sedan antiken, men har fört en tynande tillvaro under många hundra år. Den förekommer i veckotidningarna ibland, men då måste man ha en modernare räknemetod, eftersom de antika varit anpassade till de antika sätten att skriva tal, och ger dessutom för många kategorier.

[redigera] Veckodag

Man tar veckodagen en person föddes, och tilldelar egenskaper som följer ur de antika romerska gudar och himlakroppar, veckodagarna namngavs efter på latin. Nämligen Solen, Månen, Mars, Merkurius, Jupiter, Venus och Saturnus. Denna variant har inte fått fäste i veckotidningarna eftersom folk oftast inte vet vilken veckodag de föddes, och räknemetoder för det anses för krångliga för veckotidningsläsarna.