Metodfel

Wikipedia

Metodfel, bias, snedvridning, är systematiska fel i insamlandet och tolkningen av data. Somliga former av bias kan bero på medvetet fusk hos forskaren, men de kan också vara omedvetna. Inom vetenskaplig metodik har man utvecklat olika metoder för att minska risken för bias. De mest kända exemplet är placebokontroll, dvs att den metod som testas jämförs med en annan metod som är svår att särskilja från den aktiva (t.ex placeboläkemedel), och dubbelblinda studier där varken forskaren eller försökspersonen/patienten vet vem som fått aktiv behandling och vem som fått placebo.

Inom statistiken betecknar bias dels allmänna systematiska fel i t.ex. urval och skattningar. Dels har bias här en speciell betydelse, nämligen att en skattning ej är väntevärdesriktig.

[redigera] Olika former av bias

1. Publikationsbias - En artikel med positivt resultat anses ha större värde än en artikel med negativt resultat. Därför har artiklar med positivt resultat större chans att komma med i en vetenskaplig tidskrift. En forskare kan också, medvetet eller omedvetet, vara mindre intresserad av att publicera en negativ artikel än en positiv.
2. Selektionsbias uppstår när urvalet av försökspersoner/patienter har ett samband med de variabler man mäter.
3. Observationsbias (eller informationsbias) innebär systematiska fel i hur två eller flera grupper studeras och finns i flera varianter:
   1. Intervjubias - när forskaren inte behandlar de studerade grupperna lika, t.ex om man vet något om de ingående patienternas sjukdomshistorik som gör att man bedömer dem olika.
   2. Minnesbias - När olika patienter upplever sin sjukdom, eller behandlingsresultatet, olika.
   3. Felklassificering - När urvalet inte är det avsedda. En felklassificering som fördelar sig slumpmässigt på de undersökta grupperna kan ge ett resultat som är lägre än det annars skulle vara, och en systematisk felklassificering som gör att grupperna skiljer sig åt riskerar att ge antingen ett högre eller lägre resultat än annars.
   4. Avhopp - Om patienter bortfaller under studiens gång kan resultatet påverkas. Om t.ex patienter som får biverkningar hoppar av studien för man en underskattning av biverkningar, och om patienter som får effekt av behandlingen hoppar av för att de inte har någon anledning att vara med när de är friska får man en underskattning av effekten.