1860
Wikipedia
| 1860 - MDCCCLX | |
| År: 1857 - 1858 - 1859 1860 1861 - 1862 - 1863 |
|
| Decennium: 1840-talet - 1850-talet 1860-talet 1870-talet - 1880-talet |
|
| Sekel: 1700-talet - 1800-talet - 1900-talet |
|
| Millennium: 1000-talet |
|
| Födda & avlidna | |
| Födda - Avlidna | |
| Världen | |
| Humaniora och kultur: Konst - Litteratur - Musik - Teater |
|
| Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi och politik - Krig Sport - Utbildning |
|
| Teknik och naturvetenskap: Astronomi och vetenskap - Teknik |
|
| Svenskspråkiga länder | |
| Sverige 1860 |
|
| Epok: |
Regent: |
| Ärkebiskop: |
|
| Finland 1860 |
|
| Epok: |
Regent: Alexander II |
| Ärkebiskop: |
Generalguvernör: |
[redigera] Händelser
- 3 maj - Karl XV kröns i Stockholm med sin hustru Lovisa av Nederländerna.
- 5 augusti - Karl XV kröns i Trondheim med sin hustru.
- Oktober - Den första svenska dissenterlagen utfärdas. Svenska medborgare får rätt att gå ur statskyrkan och ingå i något annat, av staten godkänt, kristet samfund. Att stå helt utanför religiösa samfund tillåts dock inte, men det medför i alla fall en viss trosfrihet för svenska katoliker.
- Brännvinsbränning till husbehov förbjuds i Sverige.
- Det svenska passtvånget upphävs och människor kan nu resa fritt såväl inom som utom Sverige. Passfriheten gäller till 1917.
- Judar tillåts bosätta sig och äga fast egendom var de vill i hela Sverige.
- Strömsholms och Eskilstuna kanaler invigs.
- Nils Ericsson adlas och börjar skriva efternamnet med ett S, något som brodern John anser tyda på högfärd.
- Skarpskytterörelsen bildas av frivilliga krafter som ett komplement till det svenska försvaret.
- De svenska städerna börjar inrätta renhållningsverk.
- Emilie Flygare-Carlén utkommer med romanen Ett köpmanshus i skärgården.
- Den svenska riksdagen beslutar att inrätta seminarium för kvinnliga folkskollärare.
- I Sverige slopas kraven på både in- och utrikespass, så att resandet nu blir helt fritt.
- Namnlösa sällskapet för vittra idrotter grundas.
- Etienne Lenoir bygger den första fungerande förbränningsmotorn.
[redigera] Födda
- 11 januari - Aron Johansson, svensk arkitekt.
- 21 januari - Karl Staaff, svensk liberal politiker och advokat, partiledare för Liberala samlingspartiet 1907-1915, statsminister 1905-1906 och 1911-1914.
- 29 januari - Anton Tjechov, rysk författare.
- 2 februari - Bror Olsson, svensk skådespelare och teaterledare.
- 7 februari - Anna Norrie, svensk skådespelare och operettsångerska.
- 18 februari - Anders Zorn, svensk konstnär.
- 2 maj - Theodor Herzl, österrikisk-judisk journalist som blev grundaren av den moderna politiska sionismen.
- 9 maj - James Matthew Barrie, skotsk författare.
- 15 maj - Ellen Wilson, amerikansk presidentfru, gift med Woodrow Wilson.
- 29 maj - Isaac Albéniz, spansk tonsättare.
- 7 juli - Gustav Mahler, österrikisk tonsättare och dirigent.
- 12 augusti - Klara Hitler, mor till Adolf Hitler.
- 22 augusti - Gustaf Fröding, svensk författare och poet.
- 13 september - John J Pershing, amerikansk general.
- 12 november - Ola Hansson, svensk poet, författare och journalist.
- 23 november - Hjalmar Branting, svensk statsminister 1920, 1921-1923 och 1924-1925.
- 8 december - Otto W. Zeidlitz, svensk präst, pedagog och esperantopionjär.
- 17 december - Carl Lindhagen, svensk jurist och politiker.
- August Strömberg - skomakare och spelman.
[redigera] Avlidna
- 8 maj - Horace Hayman Wilson, anglo-indisk ämbetsman, universitetslärare, sanskritlärd.
- 24 juni - Jérôme Bonaparte, fransk militär och politiker, kung av Westfalen 1807-1813, bror till Napoleon Bonaparte.
- 22 augusti - Giuseppe Fabris, italiensk skulptör.
- 12 oktober - Harry George Wakelyn Smith, brittisk koloniguvernör.
- 17 december - Desideria av Sverige, svensk drottning född Desirée Clary.
- 19 december - James Andrew Broun Ramsay, brittisk politiker, Earl of Dalhousie.
- Christian Gottlob Gmelin, kemist
