1838
Wikipedia
| 1838 - MDCCCXXXVIII | |
| År: 1835 - 1836 - 1837 1838 1839 - 1840 - 1841 |
|
| Decennium: 1810-talet - 1820-talet 1830-talet 1840-talet - 1850-talet |
|
| Sekel: 1700-talet - 1800-talet - 1900-talet |
|
| Millennium: 1000-talet |
|
| Födda & avlidna | |
| Födda - Avlidna | |
| Världen | |
| Humaniora och kultur: Konst, litteratur, musik och teater |
|
| Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi och politik - Krig |
|
| Teknik och naturvetenskap: Astronomi, teknik och vetenskap |
|
| Svenskspråkiga länder | |
| Sverige 1838 |
|
| Epok: |
Regent: Karl XIV Johan |
| Ärkebiskop: |
|
| Finland 1838 |
|
| Epok: |
Regent: |
| Ärkebiskop: |
Generalguvernör: |
[redigera] Händelser
- 28 januari - En hovmarskalk utnämns till major i Svea Livgarde, varvid en äldre officer förbigås. Härvid kritiserar publicisten Magnus Jacob Crusenstolpe kung Karl XIV Johan och häcklar denne, vilket leder till att han döms till fängelse senare under året.
- 7 mars - "Sveriges sångfågel", sopranen Jenny Lind, gör debut på operan i Stockholm i Carl Maria von Webers Friskytten.
- 19 juni - Publicisten Magnus Jacob Crusenstolpe anklagas och döms för majestätsförbrytelse, vilket leder till, att det utbryter kravaller i Stockholm dagen därpå.
- 30 juni - Judereglementet upphävs. De svenska judarnas medborgerliga rättigheter utökas med ökad rörelsefrihet och större möjligheter att verka som näringsidkare när judereglemtentet ersätts med ett emancipationsedikt. För att inte underblåsa oroligheterna i Stockholm offentliggörs inte detta förrän i augusti.
- 19 juli - Då Crusenstolpes rätt att överklaga domen går ut, utan att något har gjorts åt saken, utbryter ånyo kravaller i Stockholm.
- Erik Gustaf Geijer offentliggör sitt "avfall" från den konservativa åskådningen och meddelar sig nu vara liberal, vilket väcker uppståndelse i hela Sverige.
- Kung Karl XIV Johan benådar stortjuven Lasse-Maja (Lars Molin), efter att han avtjänat ett 25-årigt fängelsestraff på Karlstens fästning.
- Den liberala morgontidningen Östgöta Correspondenten börjar utges av Henrik Bernhard Palmaer.
- Svenska kyrkans historia börjar ges ut av teologiprofessorn Henrik Reuterdahl, som resultat av ökat intresse för de medeltida urkunderna.
- Två halvofficiella bordeller, London och Stadt Hamburg, öppnar i Stockholm.
[redigera] Födda
- 6 januari - Max Bruch, tysk kompositör.
- 18 februari - Ernst Mach, österrikisk fysiker.
- 1 mars - Gabriele Possenti, italiensk passionistbroder, helgon.
- 2 april - Léon Gambetta, fransk statsman.
- 10 maj - John Wilkes Booth, amerikansk skådespelare, Abraham Lincolns mördare.
- 27 juni - Bankim Chandra Chatterjee, indisk författare, som skrev en av de första romanerna på bengali.
- 8 juli - Ferdinand von Zeppelin, tysk general och luftskeppskonstruktör.
- 20 juli - Paul Peter Waldenström, svensk präst, framstående inom Svenska Missionsförbundet.
- 24 augusti - Ludvig Filip, fransk tronarvinge, greve av Paris.
- 31 augusti - Abel Bergaigne, fransk språkvetenskapsman, indolog och universitetslärare.
- 14 september - Hanna Ouchterlony, Frälsningsarméns grundare i Sverige.
- 21 oktober - Ludvig I av Portugal, kung av Portugal 1861-1889.
- 25 oktober - Georges Bizet, fransk kompositör.
- 22 december - Richert Vogt von Koch, svensk militär och författare.
- 24 december - John Morley, brittisk författare och politiker.
- Liss Olof Larsson, svensk lantmannapolitiker.
[redigera] Avlidna
- 17 augusti - Lorenzo Da Ponte, italiensk författare.
