1825
Wikipedia
| 1825 - MDCCCXXV | |
| År: 1822 - 1823 - 1824 1825 1826 - 1827 - 1828 |
|
| Decennium: 1800-talet - 1810-talet 1820-talet 1830-talet - 1840-talet |
|
| Sekel: 1700-talet - 1800-talet - 1900-talet |
|
| Millennium: 1000-talet |
|
| Födda & avlidna | |
| Födda - Avlidna | |
| Världen | |
| Humaniora och kultur: Konst, litteratur, musik och teater |
|
| Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi och politik - Krig |
|
| Teknik och naturvetenskap: Astronomi, teknik och vetenskap |
|
| Svenskspråkiga länder | |
| Sverige 1825 |
|
| Epok: |
Regent: Karl XIV Johan |
| Ärkebiskop: |
|
| Finland 1825 |
|
| Epok: |
Regent: Alexander I |
| Ärkebiskop: |
Generalguvernör: |
[redigera] Händelser
- 3 februari - Den svenska fångvårdsstyrelsen inrättas.
- 25 november - Den svenska Arsenalen brinner ner, varvid Operan och Dramaten tvingas dela på operahusets scen.
- I den så kallade Skeppshandelsfrågan tvingas Sverige, på grund av ryskt motstånd, inställa försäljningen av tre örlogsfartyg till de spanska kolonierna.
- Porslinsfabriken AB Gustavsberg grundas.
- Det svenska Teknologiska institutet, sedermera Teknologiska högskolan, grundas.
- Esaias Tegnér fullbordar nationaleposet Frithiofs saga.
- Sverige och Norge antar en "mellanrikslag" som bland annat innebär tullättnader.
- Snillekommittén (bestående av ledande kulturpersonligheter) bildas för att utreda den svenska utbildningsfrågan. Den leds av kronprins Oscar (I).
- Den intensiva svenska älgjakten bromsas genom att den värmländske hovjägmästaren Herman Falk får till stånd ett tioårigt jaktförbud på älg. Detta räddar troligen den svenska älgstammen från att dö ut.
[redigera] Födda
- 17 februari - Albrecht Friedrich Weber, tysk orientalist.
- 4 maj - Thomas Henry Huxley, brittisk biolog.
- 28 juni - Richard August Carl Emil Erlenmeyer, tysk kemist.
- 13 oktober - Hugh Lupus Grosvenor, brittisk politiker.
- 30 november - William Bouguereau, fransk målare.
- 2 december - Peter II av Brasilien, kejsare av Brasilien.
- 17 december - Karl Theodor Keim, tysk protestantisk teolog.
- George Bruce Malleson, anglo-indisk militär och historiker
[redigera] Avlidna
- 3 februari - Henric Schartau, svensk präst, grundare av Schartauanismen.
- 5 februari - Elisabetta Canori Mora, italiensk tertiar inom trinitarieorden; saligförklarad 1994.
- 7 maj - Antonio Salieri, italiensk kompositör
- 9 maj - Karl Pontus Gahn, svensk militär.
- 15 juli - Sir David Ochterlony, angloindisk militär.
- 14 november - Jean Paul, tysk författare.
- 1 december - Alexander I av Ryssland, rysk tsar.
- Pietro Gamba, italiensk greve.
