Världsmästerskapet i fotboll 1954

Wikipedia

**Världsmästerskapet i fotboll 1954**

Deltagande nationer • Kval • Huvudturnering	38 16
Datum	16 juni-4 juli 1954
Värd	Schweiz
Spelplatser	Basel, Bern, Genève, Lugano, Lausanne, Zürich
Placeringar • Guld • Silver • Brons	Västtyskland Ungern Österrike
Matcher	26
Mål • Målsnitt	140 5,38 per match
Publik • Publiksnitt	943 000 36 269 per match
Flest mål	Sándor Kocsis (HUN), 11 mål

Världsmästerskapet i fotboll 1954 hölls i Schweiz. Mästerskapet vanns av Västtyskland, som i finalen besegrade Ungern med 3-2. Just detta VM är väl ihågkommet, av främst två skäl. För det första var det Västtysklands återkomst inom fotbollen och kom på många sätt att skapa en ny identitet Västtyskland. Att laget idag, 50 år senare anklagas för att ha varit dopat förtar inte det stora i guldvinsten.

För det andra inträffade under mästerskapet den första riktigt stora skandalen i VMs historia dittills. I en av kvartsfinalerna möttes Ungern och Brasilien. Ungern var storfavorit efter OS-guldet två år tidigare. Laget var därtill obesegrat sedan maj 1950; av 31 matcher hade 27 slutat med seger och 4 med oavgjort resultat. Det var således otänkbart att Ungern skulle förlora. I denna högprofilmatch kom rejäla manliga känslor i svallning och matchen blev stökig och bråkig, med många frisparkar, ett par straffar och flera gula och röda kort. Den verkliga skandalen inträffade dock efter matchen, när det i omklädningsrummen kom till handgemäng med tillhyggen och knytnävar.

I finalen överraskande underdogen Västtyskland med att hämta upp ett tidigt tvåmålsunderläge och i slutet av matchen även skjuta hem segern. Den stora matchvinnaren var tvåmålsskytten Helmut Rahn. Det var även en stor taktisk triumf för den västtyske förbundskaptenen Sepp Herberger. Herberger hade bl.a. ställt över en rad tyska nyckelspelare i gruppspelsmatchen mellan lagen - som slutade med en 8-3-seger för ungrarna. I finalen var det "riktiga" västtyska laget på plats och under lagkaptenen och speldirigeten Fritz Walter stod man för en av VM-historiens skrällar.

Innehåll

1 Spelplatser
2 Deltagare
3 Spelartrupper
4 Kvalificering
5 Resultat
- 5.1 Gruppspel
- 5.2 Slutspel

[redigera] Spelplatser

Arena	Ort	Kapacitet	Byggd
St. Jakob Stadion	Basel	ca 33,000*	1893
Wankdorf Stadion	Bern	64 000	1925
Stade Les Charmilles	Genève	9 250	1930
Stade La Pontaise	Lausanne	15 900	1904
Stadio Comunale di Cornaredo	Lugano	15 000	1951
Sportzplatz Hardturm	Zürich	27 500	1929

* Utbyggnad pågår till EM 2008 Schweiz/Österrike

[redigera] Deltagare

[redigera] Grupp 1	[redigera] Grupp 2	[redigera] Grupp 3	[redigera] Grupp 4
Brasilien Jugoslavien Frankrike Mexiko	Ungern Västtyskland Turkiet Sydkorea	Uruguay Österrike Tjeckoslovakien Skottland	England Schweiz Italien Belgien

[redigera] Spelartrupper

Världsmästerskapet i fotboll 1954: Spelartrupper

[redigera] Kvalificering

Världsmästerskapet i fotboll 1954: Kvalificering

[redigera] Resultat

[redigera] Gruppspel

[redigera] Grupp A

#	Land	M	V	O	F	GM	IM	+/-	P
1	Brasilien	2	1	1	0	6	1	5	3
2	Jugoslavien	2	1	1	0	2	1	1	3
3	Frankrike	2	1	0	1	3	3	0	2
4	Mexiko	2	0	0	2	2	8	-6	0

16 juni:	Jugoslavien	—	Frankrike	1-0	(1-0)
	Milos Milutinovic (15)
16 juni:	Brasilien	—	Mexiko	5-0	(4-0)
	Baltazar (23) Didi (30) Pinga (34, 43) Julinho (69)
19 juni:	Brasilien	—	Jugoslavien	1-1	efter förlängning, (0-0, 1-1)
	Branko Zebec (48)		Didi (69)
16 juni:	Frankrike	—	Mexiko	3-2	(1-0)
	Jean Vincent (19) Självmål (49) Raymond Kopa (str 88)		José Lamadrid (54) Tomas Balcázar (85)

[redigera] Grupp B

#	Land	M	V	F	GM	IM	+/-	P
1	Ungern	2	2	0	17	3	14	4
2	Turkiet	2	1	1	8	4	4	2
2	Västtyskland	2	1	1	7	9	-2	2
4	Sydkorea	2	0	2	0	16	-16	0

Omspel
17 juni:	Västtyskland	—	Turkiet	4-1	(1-1)
17 juni:	Hans Schäfer (14) Bernhard Klodt (52) Ottmar Walter (60) Max Morlock (84)	—	Mamat Suat (2)	4-1	(1-1)
17 juni:	Ungern	—	Sydkorea	9-0	(4-0)
17 juni:	Ferenc Puskás (12, 89) Mihaly Lantos (18) Sándor Kocsis (24, 36, 50) Zoltan Czibor (59) Peter Palotas (75, 83)	—		9-0	(4-0)
20 juni:	Ungern	—	Västtyskland	8-3	(3-1)
20 juni:	Sándor Kocsis (3, 21, 67, 78) Ferenc Puskás (13) Nándor Hidegkuti (50, 54) Jozsef Toth (73)	—	Alfred Pfaff (25) Helmut Rahn (77) Richard Herrmann (81)	8-3	(3-1)
20 juni:	Turkiet	—	Sydkorea	7-0	(4-0)
20 juni:	Mamat Suat (10, 30) Kucukandon Lefter (24) Sargun Burhan (37, 64, 70) Keskin Erol (76)	—		7-0	(4-0)
23 juni:	Västtyskland	—	Turkiet	7-2	(3-1)
23 juni:	Ottmar Walter (7) Hans Schäfer (12, 79) Max Morlock (30, 60, 77) Fritz Walter (62)	—	Mustafa Erton (21) Kucukandon Lefter (82)	7-2	(3-1)

[redigera] Grupp C

#	Land	M	V	F	GM	IM	+/-	P
1	Uruguay	2	2	0	9	0	9	4
2	Österrike	2	2	0	6	0	6	4
3	Tjeckoslovakien	2	0	2	0	7	-7	0
4	Skottland	2	0	2	0	8	-8	0

16 juni:	Uruguay	—	Tjeckoslovakien	2-0	(0-0)
	Oscar Miguez (72) Juan Schiaffino (81)
16 juni:	Österrike	—	Skottland	1-0	(1-0)
	Erich Probst (33)
19 juni:	Uruguay	—	Skottland	7-0	(2-0)
	Carlos Borges (17, 47, 57) Oscar Miguez (30, 83) Julio Abbadie (54, 85)
19 juni:	Österrike	—	Tjeckoslovakien	5-0	(4-0)
	Ernst Stojaspal (3, 70) Erich Probst (4, 21, 24)

[redigera] Grupp D

#	Land	M	V	O	F	GM	IM	+/-	P
1	England	2	1	1	0	6	4	2	3
2	Italien	2	1	1	1	5	3	2	2
2	Schweiz	2	1	1	1	2	3	-1	2
4	Belgien	2	0		1	5	8	-3	1

Omspel
17 juni:	Schweiz	—	Italien	2-1	(1-1)
17 juni:	Robert Ballaman (18) Josef Hügi (78)	—	Giampiero Boniperti (44)	2-1	(1-1)
17 juni:	England	—	Belgien	4-4	e.f. (2-1, 3-3)
17 juni:	Ivor Broadis (26, 63) Nat Lofthouse (36, 91)	—	Leopold Anoul (5, 71)	4-4	e.f. (2-1, 3-3)
20 juni:	Italien	—	Belgien	4-1	(1-0)
20 juni:	Egisto Pandolfini (str 41) Carlo Galli (48) Amleto Frignani (58) Benito Lorenzi (78)	—	Leopold Anoul (81)	4-1	(1-0)
20 juni:	England	—	Schweiz	2-0	(1-0)
20 juni:	Jimmy Mullen (43) Denis Wishaw (69)	—		2-0	(1-0)
23 juni:	Schweiz	—	Italien	4-1	(1-0)
23 juni:	Josef Hügi (14, 85) Robert Ballaman (48) Jacques Fatton (90)	—	Fulvio Nesti (67)	4-1	(1-0)

[redigera] Slutspel

[redigera] Kvartsfinaler

26 juni:	Österrike	—	Schweiz	7-5	(5-4)
	Theodor Wagner (25, 28, 52) Alfred Körner (26, 34) Ernst Ocwirk (32) Erich Probst (77)		Robert Ballaman (16, 41) Josef Hügi (17, 23, 60)
26 juni:	Uruguay	—	England	4-2	(2-1)
	Carlos Borges (5) Obdulio Varela (39) Juan Schiaffino (46) Javier Ambrois (78)		Nat Lofthouse (16) Tom Finney (62)
27 juni:	Västtyskland	—	Jugoslavien	2-0	(1-0)
	Självmål (9) Helmut Rahn (85)
27 juni:	Ungern	—	Brasilien	4-2	(2-1)
	Nándor Hidegkuti (4) Sandor Kocsis (7, 88) Mihaly Lantos (str 60)		Djalma Santos (str 18) Julinho (65)

[redigera] Semifinaler

30 juni:	Ungern	—	Uruguay	4-2	e.f. (1-0, 2-2)
	Zoltan Czibor (13) Nándor Hidegkuti (46) Sándor Kocsis (111, 116)		Juan Holberg (75, 86)
30 juni:	Västtyskland	—	Österrike	6-1	(1-0)
	Hans Schäfer (31) Max Morlock (47) Fritz Walter (str 54, str 64) Ottmar Walter (61, 89)		Erich Probst (51)

[redigera] Match om tredje pris

3 juli:	Österrike	—	Uruguay	3-1	(1-1)
	Ernst Stojaspal (str 16) Självmål (59) Ernst Ocwirk (79)		Juan Holberg (21)

[redigera] Final

4 juli:	Västtyskland	—	Ungern	3-2	(2-2)
	Max Morlock (10) Helmut Rahn (18, 84)		Ferenc Puskás (6) Zoltan Czibor (8)

Herr-VM i fotboll
Uruguay 1930 \| Italien 1934 \| Frankrike 1938 \| Brasilien 1950 \| Schweiz 1954 \| Sverige 1958 \| Chile 1962 \| England 1966 \| Mexiko 1970 \| Västtyskland 1974 \| Argentina 1978 \| Spanien 1982 \| Mexiko 1986 \| Italien 1990 \| USA 1994 \| Frankrike 1998 \| Sydkorea/Japan 2002 \| Tyskland 2006 \| Sydafrika 2010 \| (Sydamerika 2014) \| (2018)
Dam-VM i fotboll
Kina 1991 \| Sverige 1995 \| USA 1999 \| USA 2003 \| Kina 2007 \| 2011

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../v/%C3%A4/r/V%C3%A4rldsm%C3%A4sterskapet_i_fotboll_1954.html

Kategori: Världsmästerskapet i fotboll 1954