Miguel de Cervantes y Saavedra - Don Quijote de la Mancha - Ebook:
HTML+ZIP- TXT - TXT+ZIP

Wikipedia for Schools (ES) - Static Wikipedia (ES) 2006
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
SITEMAP
Make a donation: IBAN: IT36M0708677020000000008016 - BIC/SWIFT:  ICRAITRRU60 - VALERIO DI STEFANO or
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
SSH - Wikipedia, den fria encyklopedin

SSH

Wikipedia

Protokollstack för Internet
Lager Protokoll
Applikation BitTorrent, DNS, FTP, HTTP, IMAP, IRC, NNTP, POP3, SIP, SMTP, SNMP, SSH, Telnet, TFTP, …
Transport DCCP, SCTP, TCP, RTP, UDP, IL, RUDP, …
Nätverk ARP, ICMP, IGMP, IP (IPv4, IPv6), …
Länk ATM, Ethernet, FDDI, ISDN, MPLS, Token Ring, PPP, SLIP, Wi-Fi, …
Skärmdump från en SSH-klient där ett X11 tunnlas genom SSH.
Skärmdump från en SSH-klient där ett X11 tunnlas genom SSH.

SSH, akronym av Secure Shell, är ett protokoll och ett datorprogram för att ansluta sig säkert mot andra datorer över Internet. Systemet använder sig av RSA för att kryptera uppgifter som trafik, användarnamn och lösenord. Det finns tillgängligt i två versioner, SSH-1 och SSH-2. SSH är en ersättare till Telnet men med skillnaden att all trafik mellan datorerna krypteras. SSH består av en serverdel, som vanligtvis lyssnar på port 22, och en klientdel. Programvaran hos klienten används för att ansluta sig till servern.

Vidare kan man med hjälp av SSH sätta upp en tunnel, mellan två datorer. SSH på den ena datorn lyssnar då på en eller flera portar. All trafik på dessa portar kommer att krypteras, skickas i tunneln till den andra datorn, dekrypteras och skickas vidare. På detta sätt kan program som ej har inbyggd kryptering använda en ssh-tunnel och på så sätt få en krypterad förbindelse.

Innehåll


[redigera] Historia

I början av 1995, utvecklade Tatu Ylönen, en forskare vid Tekniska högskolan, Finland, den första versionen av SSH-protokollet (numera kallat SSH-1). Ylönen släppte SSH som freeware i juli 1995 och det blev snabbt populärt. I slutet av 1995 hade antalet användare av SSH vuxit till cirka 20 000 i över femtio länder.

I december 1995, grundades SSH Communications Security av Ylönen, för att marknadsföra och utveckla SSH. Originalversionen av SSH använde sig av fri programvara, så som GNU, men senare versioner som släpptes av använde sig av "privatägd programvara" (Proprietary software). SSH Communications Security spred därefter rättigheterna till F-Secure och hade samtidigt startat ett dotterbolag i Palo Alto, Kalifornien.

Året därpå, 1996, granskades protokollet och SSH-2 utvecklades, oförenlig med SSH-1. Tio år senare, 2006, kvalificerades detta protokoll som Internet standard av IETF. SSH-2 förbättrades både säkerhetsmässigt och funktionsmässigt över SSH-1. Bland annat utvecklades den bättre säkerheten av Diffie-Hellman key exchange och säker integritetskontroll genom MAC. Det möjiggjordes också att ansluta med fler än en session genom en SSH anslutning.

Eftersom SSH-1 hade flera brister, till exempel Man-in-the-middle attack (MITM), beslutades det att SSH-1 längre inte skulle användas. De flesta servrar och klienter stödjer idag SSH-2 som bör användas. Hur som helst, programvaror som inte stödjer SSH-2 används fortfarande av många organisationer, vilket gör det svårt att avvärja användandet av SSH-1.

[redigera] Användningsområden

SSH används idag av mängder av program, men används mest:

  • i kombination med SFTP, som ett säkerhetsalternativ till FTP, vilket enklare kan installeras i liten skala utan en PKI.
  • i kombination med SCP, som ett säkerhetsalternativ till rcp filöverföring - oftast mer kommande i Unix miljö;
  • för vidarebefordring av portar eller tunnling (eng. tunneling), som ett alternativ till VPN. Med den här typen av osäkra anslutning av externa applikationer, som skickas vidare till SSH programmet (server eller klient), vilket i sin tur skickar vidare till en annat SSH applikation, som slutligen skickar anslutningen till den angivna adressen. Vidarebefordringen är krypterad och skyddas under vägen mellan servern och klienten. Användningsområdet för SSH transporter inkluderar också databasservrar, e-postservrar, Windows Remote Desktop och VNC anslutningar.
  • med en SSH klient som stödjer dynamisk port-vidarebefordring.

[redigera] Externa länkar

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../s/s/h/SSH_7655.html
Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Sub-domains

CDRoms - Magnatune - Librivox - Liber Liber - Encyclopaedia Britannica - Project Gutenberg - Wikipedia 2008 - Wikipedia 2007 - Wikipedia 2006 -

Other Domains

https://www.classicistranieri.it - https://www.ebooksgratis.com - https://www.gutenbergaustralia.com - https://www.englishwikipedia.com - https://www.wikipediazim.com - https://www.wikisourcezim.com - https://www.projectgutenberg.net - https://www.projectgutenberg.es - https://www.radioascolto.com - https://www.debitoformtivo.it - https://www.wikipediaforschools.org - https://www.projectgutenbergzim.com