Rön om samband 2004
Wikipedia
Rön om samband 2004 är en sammanställning av forskningsrön som berör människor i allmänhet.
[redigera] Beteende
[redigera] Svår stress kan orsaka MS
En dansk studie, som presenterats i tidskriften Neurology, visar att extrem stress kan öka risken för MS, multipel skleros. För till exempel föräldrar som förlorat ett barn ökar risken 50 procent.
Det finns teorier att infektioner med virus och bakterier och miljögifter ligger bakom MS. Eftersom man vet att allvarlig stress kan påverka immunsystemet så föddes tanken om sambandet mellan svår stress och sjukdomen. Många MS-patienter har också kopplat sjukdomsutbrottet till perioder av extrem stress.
Källa: G-P, 9 mars 2004
[redigera] Hög sexuell aktivitet kan minska cancerrisken för män
Amerikanska forskare har låtit 29 000 amerikanska män mellan 46 och 81 år uppge hur ofta de brukar få utlösning varje månad. Männen fick också svara på hur ofta de brukade få utlösning när de var 20-29 år, när de var 40-49 och 50-59 samt äldre än 60 år. Frågorna upprepades med två års mellanrum från 1992 till 2000. Sammanlagt drabbades 2 549 av männen av cancer i prostatan under den period som undersökningen pågick.
Forskarna fann inget samband mellan sexvanor och insjuknande, utom möjligen det att ett stort antal samlag och flitigt masturberande (fler än 21 utlösningar per månad) faktiskt minskade risken för prostatacancer. En förutsättning är dock att amerikanska män i åldersgrupperna enligt ovan kommer ihåg sina sexvanor korrekt. Hela undersökningen finns presenterad i Journal of the American Medical Association.
Källa: G-P, 8 april 2004
[redigera] Skiftarbete kan ge fetma och diabetes
Skiftarbetare löper ökad risk att drabbas av fetma, hjärtinfarkt, stroke och diabetes. En doktorsavhandling vid Umeå universitet visar att kroppens ämnesomsättning störs av oregelbundna arbetstider. Det mest ogynnsamma resultatet uppstår när man provocerar kroppen genom att äta sent på kvällen, till exempel klockan halv tolv. Avhandlingen har skrivits av läkaren Berndt Karlsson vid Yrkes- och miljömedicinska kliniken i Umeå.
Källa: G-P, 6 maj 2004
[redigera] Matstress ökar risk för hjärt-kärlsjukdom
Forskare på Sahlgrenska akademin har gjort en jämförande studie av matvanorna i Sverige och Frankrike och kommit fram till att det svenska sättet att äta utgör en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar. Den snabba svenska lunchen medför en kraftig blodsockerstegring, insulinfrisättning och utsöndring av stresshormoner, vilket kraftigt påverkar ämnesomsättningen. När man, som fransmännen, låter maten sjunka ned kommer blodsockret och insulinet i balans. Ansvarig för studien, i vilken 1 000 fransmän och 1 000 svenskar ingick, var professor Lena Hulthén.
Källa: G-P, 13 maj 2004
[redigera] Foster påverkas av stark oro
En studie gjord av två belgiska forskare visar, att en blivande mor som känner stark oro under sin graviditet riskerar i högre grad än lugnare kvinnor att få ett barn med koncentrationsstörningar. Oro tidigt under graviditeten verkar påverkar fostret mest.
Forskarna följde 71 kvinnor som alla väntade sitt första barn. De fick flera gånger under graviditeten fylla i frågeförmulär om hur lugna respektive oroliga de kände sig. Efter mellan åtta och nio år efter förlossningen fick de svara på frågor om hur deras barn betedde sig och om barnen visade tecken på koncentrationsstörningar eller ej. Även en lärare och en utomstående observatör bedömde barnens beteende. Forskarna kom fram till att mödrar som hade upplevt en stark oro under graviditeten oftare än andra mödrar hade barn som var extremt utåtagerande, med strörningar som ADHD eller andra koncentrationssvårigheter. Efter att eliminerat övriga faktorer, som till exempel föräldrnas utbildningsnivå, rökning under graviditeten och mödrarnas oro efter barnens födelse kom man fram till att stark oro under graviditetsveckorna 12 till 22 låg bakom mellan 9 och 22 procent av störningarna hos barnen.
Stark oro och stress frigör bl.a. hormonet kortisol i kroppen, vilket forskarna tror påverkar fostret negativt. Det är mellan veckorna 12 och 22 som fostrets hjärna utvecklas och därför är extra känslig för skadliga ämnen under denna tid. Blivande mödrar borde så snart som möjligt, helst före graviditetsvecka 12, få lära sig att hantera stark ängslan och stress.
Forskarn påpekar dock själva att det är vanskligt att dra säkra slutsatser, eftersom studien till exempel omfattade relativt få kvinnor.
Källa: G-P, 17 juli 2004
[redigera] Tonårsmamma eller låg födelsevikt ökar risken för självmord
Att ha en tonårsmamma eller att väga för lite vid födseln fördubblar risken för självmorden senare i livet. Detta visar en studie gjord vid Centrum för självmordsforskning och prevention vid Karolinska Institutet. Studien är den första som undersöker ett eventuellt samband mellan riskfaktorer för barnet under graviditet och förlossning och mammans livsbertingelser i relation till självmord och självmordsförsök.
I undersökningen ingick 91 procent av alla barn födda i Sverige 1973-1980, sammanlagt 713 370 personer. De följdes fram till slutet av 1999 då de var mellan 19-26 år. Man hämtade uppgifter från olika register och fick då fram data om längd och vikt vid födseln, om barnet var fullgånget eller inte, komplikationer vid förlossningen, mammans ålder och utbildning. Dessa uppgifter samkördes sedan med uppgifter om självmordsförsök och fullbordade självmord.
Under uppföljningstiden inträffade 563 självmord och 6 676 självmordsförsök. I siffrorna ingår inte de fall som registrerats som troliga. Analysen visar att självmorden var dubbelt så vanliga bland barn som haft en tonårsmamma eller vägt under 2,5 kg vid födseln. Risken för självmordsförsök ökade om man haft en tonårsmamma. Om barnen haft många äldre syskon (minst tre), mammans utbildning eller om barnet fötts för tidigt ökade också risken.
Man vet inte exakt vilka faktorer som har betydelse under mammans graviditet och barnets uppväxt. Men man vet att stress under graviditeten kan leda till låg födelsevikt hos barnet samt att stress hos ett litet barn kan leda till nedstämdhet och psykiska problem. Tidigare vet man också att unga flickor som ska bli mammor är en utsatt grupp. De lever under stark press både från sig själva och omgivningen och det är vanligt med depressioner bland tonåringar som väntar barn.
Källa: Göteborgs-Posten, 24 september 2004
[redigera] Optimister lever längre och ett gott skratt förlänger livet
Depression är en känd riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar. Hur optimism påverkar hälsan har däremot varit oklart.
En grupp holländska forskare har därför studerat 1 000 personer i åldrarna 65 till 85 år och kommit fram till att de som ser ljust på livet har större chans att få leva länge. Personerna i studien fick svara på frågor om sin hälsa, självaktning, moral, optimism och förhållande till andra människor. Efter nio år följde man upp vad som hänt med deltagarna. Man fann att under perioden hade 397 av personerna i studien dött. De som utifrån sina svar kunde kallas optimister hade 55 procent lägre risk att dö jämfört med de andra och risken att dö i hjärt- och kärlsjukdomar var 23 procent lägre.
Forskarna fann ett omvänt förhållande mellan graden av optimism och risken att dö. Ju mer optimistisk och glad en person var, desto mindre var risken att dö. Bland kvinnor var detta mer tydligt än bland män. Beträffande risken att dö i hjärt- och kärlsjukdomar verkade skrattets betydelse vara lika stor för alla. Forskarnas slutsats av studien var att ett glatt sinne och optimism hjälper äldre personer att leva längre och ökar förutsättningarna att klara sig från hjärt- och kärlsjukdomar.
Källa: Göteborgs-Posten, 2 november 2004
[redigera] Fetma
[redigera] Kort amningstid ger feta barn
Kort tids amning och mycket proteinrik annan mat under spädbarnstiden kan ge feta barn. Vid sex års ålder finns en tydlig korrelation mellan barnens BMI och hur länge de ammats.
En isländsk undersökning, som presenterades i Malmö den 5 mars, visar att barn som ammats kortare tid än sex månader har högre BMI än de som ammats åtta månader eller längre. Man konstaterar att barnen med högst BMI hade ätit mycket proteiner mellan nio och tolv månaders ålder och därmed vuxit snabbare än de som ammats längre.
Källa: Sydsvenska Dagbladet, 5 mars 2004 artikel
[redigera] Fetma och runda höfter ökar risken för bröstcancer
En stor studie bekräftar sambandet mellan fetma och en ökad risk för svår bröstcancer hos äldre kvinnor. De med generösa höftmått och som inte äter hormoner löper särskilt stor risk att drabbas.
Överviktiga kvinnor som passerat klimakteriet och som inte gick på hormonbehandling löpte en större risk än andra att drabbas. Den var ungefär 30 procent större jämfört med kvinnor med normal vikt i förhållande till sin längd.
Det spelade ingen större roll hur kroppsfettet var fördelat för dessa kvinnor. Bukfetma var till exempel inte farligare än att ha runda höfter, snarare tvärtom vilket forskarna själva ansåg var en intressant upptäckt. För kvinnor som ännu inte nått klimakteriet är övervikt och fetma tvärtom någonting som faktiskt minskar risken för bröstcancer.
En grupp forskare från nio länder i Europa har granskat data från sammanlagt 176 886 kvinnor mellan 18 och 80 år. Uppgifter om 9 012 svenskor ingick i materialet. Inom de nästan fem år som studien pågick drabbades totalt 1 879 kvinnor av svårare (invasiv) bröstcancer där tumören spridit sig till intilliggande vävnader.
Källa: Yahoo! Nyheter, 17 maj 2004 artikel
[redigera] Jojo-bantning kan skada immunförsvaret
Jojo-bantning, som betyder att först banta och gå ned i vikt och sedan gå upp igen, tycks kunna skada kroppens immunförsvar. Ju fler gånger jojo-bantning upprepas desto svagare immunförsvar. Det visar en studie som forskare vid Fred Hutchinson Cancer Research Center i Washington har gjort. Man intervjuade 114 överviktiga men i övrigt friska kvinnor som passerat menopausen om sina försök att gå ned i vikt de senaste 20 åren. Deltagarna fick också lämna blodprov.
Immunförsvarets funktion undersöktes genom mätning av nivåerna av mördarceller, s.k. NK-celler. Celler som bl.a. har till uppgift att oskadliggöra virus och cancerceller. Om NK-cellernas aktivitet sjunker kan man observera en ökad förekomst av infektioner och cancer.
Enstaka bantningar på minst fem kilo visade sig inte förändra immunförsvaret. Men ju fler sådana viktförändringar man rapporterade desto mer sjönk aktiviteten hos NK-cellerna. Kvinnor som jojo-bantat mer än fem gånger hade ca 30 procent färre NK-celler än andra. Det visade sig också att hos kvinnor med en stabil vikt under minst fem år ökade antalet NK-celler med 40 procent jämfört med kvinnor som hållit samma vikt under mindre än två år.
Att jojo-banta verkar således inte vara bra för hälsan medan en stabil vikt är gynnsam för immunförsvaret och därmed för hälsan. Det lönar sig således, och det visste man tidigare, för överviktiga personer att gå ned i vikt och sedan behålla den lägre vikten. Frågan är bara hur?
Källa: G-P, 3 juni 2004
[redigera] Fetma ökar risken för demens
En ny finsk-svensk studie visar att vara fet som 50-åring innebär fördubblad risk för alzheimers sjukdom. Har personen dessutom högt kolesterolvärde och högt blodtryck ökar risken sex gånger.
Övervikt definieras som BMI-värden mellan 25 och 29 och fetma som värden över 30. I studien följdes 1 500 finska män och kvinnor från 50-årsåldern och 21 år framåt. Riskökningen för demens såg man inte hos överviktiga utan enbart hos personer med fetma enligt ovan. Att som 50-åring ha BMI över 30 mer än fördubblade demensrisken även om man tog hänsyn till faktorer som ålder, utbildning och kön och dessutom till kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom som högt blodtryck, kolesterol, rökning, diabetes, hjärtinfarkt, stroke och ärftliga faktorer. Allra högst risk för demens hade de personer som förutom fetma hade höga kolesterolvärden och högt blodtryck. Var och en av dessa fördubblade risken. Finns alla tre faktorerna sexfaldigas risken för demenssjukdom senare i livet.
Studien är den första som visar att fetma i medelåldern är en oberoende riskfaktor för demens hos både män och kvinnor. Det positiva i budskapet är att om folk får veta att fetma är en riskfaktor för demens kanske det ökar motivationen att hålla ett öga på vikten. På så vis kan man, utan hjälp av mediciner, påverka sin egen risk för demens. Ett sätt kan vara att gå över till omättade fetter, som till exempel olivolja och rapsolja, i kosten.
Källa: G-P, 18 juli 2004
[redigera] Feta kvinnor får oftare tvillingar
Dubbelt så många barn som föds i Danmark i dag är tvillingar jämfört med för 20 år sedan. En av orsakerna är att kvinnor är fetare idag, anser danska forskare. Deras undersökning pekar på ett samband mellan kvinnors vikt och det ökande antalet tvillingfödslar.
Forskarna har bl.a. undersökt förhållandet mellan fetma och hormonproduktion. Längd och ålder spelar också en roll i sammanhanget. Undersökningen bygger på uppgifter om kvinnor som blivit gravida utan fertilitetsbehandling.
Den danska stydien visar att överviktiga kvinnor löper 60 procent ökad risk - eller chans - att få tvillingar. Resultaten publiceras i Journal of American Medical Association.
De senaste siffrorna från danska Sundhedsstyrelsen visar att det under årets sex första månader föddes 1 367 tvillingar. Det är 4,5 procent av alla nyfödda. År 1985 var andelen 2,2 procent.
Den viktigaste orsaken till det ökande antalet tvillingfödslar är dock enligt experterna att fler och fler får hormonbehandling som stimulerar ägglossning, vilket gör att det ofta lösgörs fler ägg. Fler kvinnor genomgår också provrörsbefruktning och oftast sätts två ägg in för att säkra att minst ett foster överlever, men allt vanligare är att båda överlever.
Källa: SvD 20 augusti 2004
[redigera] Fetma kan krympa hjärnan
Man veta att hjärnan krymper, atrofierar, vid stigande ålder. Det är en del av det naturliga åldrandet som inte behöver betyda särskilt mycket för individens prestationsförmåga. Man vet också att olika sjukdomar, till exempel Alzheimers sjukdom, kan innebära en kraftig tillbakabildning.
Nu visar forskare från Sahlgrenska universitetssjukhuset och Universitetet i Wisconsin att processen troligtvis också kan påverkas av övervikt och fetma.
Man har i studie följt 290 göteborgskvinnor under 24 år och funnit ett starkt samband mellan långvarig övervikt och ökad risk för tillbakabildning i en av hjärnans fyra lober, tinningloben. För varje BMI-steg ökade risken för atrofi i området med 13-17 procent.
Kvinnorna undersökte fyra gånger, 1968, 1974, 1980 och 1992. Vid det sista undersökningstilfället gjordes en CT-undersökning (datortomografi) av hjärloberna. Då var kvinnorna mellan 70 och 84 år. Förutom ålder var BMI den enda signifikanta variablen. Kvinnor med atrofi i tinningloben hade genomgående högre BMI än kvinnor utan atrofiska förändringar vid alla tillfällen. Det var inte några dramatiska skillnader utan rörde sig i genomsnitt om 1,1-1,5 enheter.
Gemensamt fär båda grupperna var att BMI helt naturligt ökade med stigande ålder. Men de kvinnor som hade högre BMI från början, som unga eller relativt unga, var de som drog på sig övervikt när de blev äldre och hade sedan ett BMI i överkant under hela sitt vuxna liv.
Om detta nya rön betyder något för demensutveckling vet man ännu inte. Däremot är det välkänt att tinningloben drabbas tidigt vid demens.
Källa: G-P, 22 november 2004
[redigera] Fetma fördubblar risken för hörselnedsättning
Forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg har påvisat ett samband mellan fetma och dålig hörsel. Syftet med undersökningen var att hitta samband mellan kroppsstorlek från födsel till mönstring och nedsatt hörsel.
Tidigare har flera studier funnit en koppling mellan tillväxthämning i fostertiden och sjukdomar som högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, fetma och diabetes typ 2.
Genom att samköra uppgifter från det svenska födelseregistret och Pliktverkets mönstringsdata hos 245 000 värnpliktiga födda mellan 1973 och 1978 fann man att nedsatt hörsel var vanligare bland unga män med tillväxtrubbning under fostertiden eller hos dem som var feta vid mönstringen.
Man hittade tre grupper av pojkar där risken för hörselnedsättning var minst fördubblad:
- de som var korta vid födseln, växte dåligt under puberteten och var korta vid mönstringen
- de med låg födelsevikt men som var överviktiga vid mönstringen
- de utan tecken på tillväxthämning men som var feta vid mönstringen
Källa: G-P, 27 november 2004
[redigera] Sömnbrist kan leda till övervikt
För lite sömn stör de naturliga hunger- och mättnadskänslorna. Resultatet blir ökad hunger och aptit på energirik mat visar två nya studier. Brist på sömn kan alltså vara en bidragande orsak till övervikt och fetma. De två forskargrupperna, den ena vid Stanforduniversitetet i Kalifornien och den andra vid Chicagouniversitetet, visar att en rubbad sömnrytm stör de hormoner som reglerar aptiten. Effekten blir ökad hunger och aptit på söt, salt, fet och stärkelserik mat.
I USA finns till skillnad från i Sverige statistik över hur mycket mindre människor sover idag jämför med för 40 år sedan. Under dessa år har medelamerikanen minskat sin sömn från åtta och en halv timme till strax under sju timmar per natt. Samtidigt har de som sover mindre än sju timmar blivit dubbelt så många. Och under dessa år har också övervikt och fetma exploderat i den amerikanska befolkningen. Det är känt att människor med övervikt och fetma sover sämre än personer med normal vikt.
Chicagoforskarna undersökte tolv friska män i 20-årsåldern medan Stanfordgruppen studerade förhållandet mellan sömnstörning och hormonreglering bland 1 040 personer ur normalbefokningen. Under olika sömnbetingelser mättes de två mest centrala hormonerna för aptitreglering, leptin och ghrelin. Leptin, som utsöndras av fettcellerna, signalerar mättnad och ghrelin, som utsöndras av magsäcken, stimulerar hunger. Båda forskargrupperna fann att kort nattsömn medförde sjunkande nivåer av det mättnadssignalerande hormonet leptin och ökade nivåer av det hungerdrivande hormonet ghrelin. Efter en natt med lite sömn föredrog de tolv unga männen mat med högt energiinnehåll, gärna söt, salt, fet eller stärkelserik mat.
Stanfordgruppen tittade även på BMI och fann ett samband mellan minskad sömn och ökad vikt, ju mindre sömn desto högre BMI. Frågan är om fetma och övervikt kan behandlas med mera sömn?
Även det svenska folket har minskat sin nattsömn. Sedan 1993 har sömnstörningar blivit dubbelt så vanliga bland befolkningen och fyrfaldigats bland människor mellan 15 och 30 år. Torbjörn Åkerstedt, professor i sömnforskning vid Karolinska Institutet, tror att de amerikanska forskargrupperna kan vara på rätt spår. Enligt Åkerstedt pågår redan studier där personer med fetma behandla med sömn.
Andra svenska forskare anser dock att det är orealistiskt och anser att det är mer logiskt att människor med övervikt ordineras motion.
Källa: G-P, 6 december 2004
[redigera] Kost
[redigera] Kaffe minskar risken för diabetes
Ju mer kaffe som dricks desto mindre diabetes typ2 visar bl.a. en finsk studie som nyligen publicerats i JAMA, Journal of American Medicin. Sammanlagt ingick 14 500 personer i studien, som är en sammanställning av undersökningar gjorda vid tre tillfällen, 1982, 1987 och 1992. Individerna, hälften män och hälften kvinnor, i åldrarna 35 till 64 år följdes under tio år. Endast personer utan känd hjärt-kärlsjukdom, stroke eller diabetes togs med i studien. Även efter att man rensat ut faktorer som fetma, rökning, höga blodfetthalter etc. kvarstod kaffe som en oberoende faktor avseende diabetes typ2. Högkonsumenter av kaffe hade lägst risk att drabbas av sjukdomen.
Källa: G-P, 10 mars 2004
[redigera] Kaffe minskar/ökar risken för sjukdomar
Två till fyra koppar kaffe per dag minskar risken för:
Lika stor kaffekonsumtion ökar risken för:
- benskörhet
- bröstcancer
- fosterskador
- hjärt- och kärlsjukdomar
Källa: G-P, 2 maj 2004
[redigera] Mjölk skyddar mot vanlig cancerform
De som konsumerar mjölk eller annan kalkhaltig kost insjuknar mer sällan i tarmcancer än personer som konsumerar små mängder av sådana livsmedel. Detta visar en undersökning som publicerats i Journal of the National Cancer Institute. Tillsammans med djurexperimentella studier ger undersökningen, som gjorts vid Karolinska institutet i Stockholm, starkt stöd för antagandet att kalk skyddar mot tarmcancer.
Studien omfattar 534 000 kvinnor och män i fem länder, däribland drygt 62 000 kvinnor i Sverige. De deltagande personerna fick besvara en enkät och följdes sedan under sex till 16 år. Under denna tid insjuknade nästan 5 000 av dem i tarmcancer.
Analysen visade att cancerformen, i synnerhet i ändan av tjocktarmen och ändtarmen, inträffade betydligt oftare bland de personer som konsumerat minst mängder mjölk eller annan kalkhaltig kost än bland de övriga deltagarna i undersökningen. Omvänt var förekomsten av tarmcancer lägst bland den femtedel av deltagarna som drack mest mjölk, fick i sig kalk genom maten eller som kosttillskott. Skyddseffekterna sågs redan vid en konsumtion av drygt ett glas mjölk eller en kalkmängd på ca 1 g per dag.
I Sverige insjuknar drygt 5 300 personer årligen i cancer i tjocktarm och ändtarm.
Källa: G-P, 12 juli 2004
[redigera] Choklad motverkar hosta
Enligt en studie på Imperial College i London motverkar choklad långvarig hosta tre gånger bättre än traditionella läkemedel (som ofta innehåller kodein). Det är chokladens innehåll av theobromin som attribueras effekten.
Källa: Aftonbladet, 23 november 2004
[redigera] Läkemedel
[redigera] Värktabletter minskar risken för bröstcancer
Kvinnor som regelbundet tar värktabletter innehållande acetylsalicylsyra löper mindre risk att drabbas av bröstcancer. I en amerikansk undersökning jämfördes 1 400 kvinnor med bröstcancer med en lika stor kontrollgrupp med kvinnor utan bröstcancer. Kvinnorna fick redogöra för hur deras eventuella intag av olika typer av värktabletter såg ut.
Man fann att kvinnor som regelbundet tagit värktabletter med acetylsalicylsyra, en gång per dag i sex månader, löpte ca 30 procents mindre risk att drabbas av hormonrelaterad bröstcancer. Enligt forskarna stärker detta argumenten för att använda acetylsalicylsyra för att förebygga bröstcancer, framför allt för kvinnor som nått menopausen.
Källa: Yahoo! Nyheter, 26 maj 2004 [1]
[redigera] Miljö
[redigera] Vägbuller kan leda till hjärtinfarkt
Det kan finnas ett samband mellan vägbuller och hjärt- och kärlsjukdomar, såsom hjärtinfarkt. Detta antyder en omfattande studie som Stockholms läns landsting bedriver tillsammans med Karolinska Institutet och som är den största i sitt slag.
Man har granskat 3 700 personer som undersökts för hjärt- och kärlbesvär och tagit reda på var dessa bodde och hur länge, hur trafiken varit i området, om sovrummet varit mot gatan och så vidare. Man har granskat de som bor nära större vägar och jämfört med personer som bor i tystare områden. Studien visar bl.a. en högre förekomst av högt blodtryck hos de som bodde nära större vägar.
Det är många svenskar som ständigt lever i trafikbuller, och redan tidigare har problem som sömnlöshet och nedsatt hörsel uppmärksammats. På senare år har forskare på flera håll i världen även börjat misstänka att bullret också kan leda till en stress som i sin tur kan öka risken till exempel kärlkramp och i värsta fall hjärtinfarkt.
Källa: SR Ekot 16 januari 2004
[redigera] Dammråttor kan förhindra eksem hos barn
En amerikansk studie ger stöd åt den omstridda hypotesen att måttlig städning i hemmet är det bästa för utvecklingen av barns immunförsvar. Barn vars föräldrar inte dammsuger så ofta löper mindre risk än andra barn att utveckla eksem under det första levnadsåret. Studien, som gjorts på barnsjukhuset i Boston, Massachusetts, omfattade 498 spädbarn. Deras föräldrar, en eller båda, hade astma eller eksem och barnen var mellan två och tre månader gamla vid då studien inleddes.
Forskningen utgick från speciella dammsugningar gjords hemma hos familjerna. Man sökte efter ämnet endotoxin, ett gift som utsöndras av vissa dammälskande bakterier när de bryts ned. Efter ett år visade sig att ju högre halter av dammgiftet som barnen hade ustsatts för desto lägre var risken att de skulle diagnosticeras med eksem.
Forskarna delade sedan in endotoxinmängderna i fyra kategorier, från låg till hög koncentration. Man fann då att risken att barnen skulle drabbas av eksem minskade med en fjärdel för varje gång giftnivån ökade. Trots resultatet vill forskarna inte rekommendera nyblivna föräldrar att låta dammet ta över i hemmen eftersom det kan finnas flera faktorer i miljön som har betydelse för uppkomsten av eksem.
Källa: G-P, 12 juli 2004
[redigera] P-piller gör hanfiskar till honor
Det brittiska naturvårdsverket meddelar att mer än var tredje hanfisk i de brittiska vattendragen håller på att bli honor. Ca 1 500 fiskar från 50 åar ingick i kartläggningen. Man fann att drygt en tredjedel av hanfiskarna även hade typiska honliga kännetecken, vilket gör att fiskbestånden får svårare att reproducera sig. Det är användningen av p-piller som lett till kraftigt ökade utsläpp av kvinnliga könshormoner i avloppen. Naturvårdsmyndigheten uppmanar nu vattenreningsbolagen att ta fram tekniker för att rena avloppsvattnet från hormoner.
Källa: G-P 13 juli 2004
[redigera] Motion
[redigera] Skolgympa ger småflickor starkare ben
Gympa ger småflickor starkare ben och därför är det extra viktigt för flickor att röra på sig mycket under låg- och mellanstadietiden. Det visar en ny studie på barn i en skola i Malmö som har gymnastik och idrott på schemat varje dag. Både benmassan och storleken på skelettet ökade betydligt mer hos de undersökta flickorna än hos pojkarna.
Källa: Yahoo! Nyheter, 16 oktober 2003
[redigera] Stillasittande jobb ökar risken för prostatacancer
Män med stillasittande arbete löper betydligt högre risk än män med rörligt arbetet att drabbas av prostatacancer. Det visar forskning vid Karolinska institutet som omfattar 670 000 män och 20 000 fall av prostatacancer. De som hade samma arbete 1960 och 1970 följdes under 19 år. Män med stillasittande arbete löpte 11 procent högre risk att drabbas av prostatacancer än de som hade hög eller mycket hög fysisk aktivitet på jobbet, till exempel skogsarbetare eller flyttkarlar. Motion på fritiden ingick inte i studien. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos svenska män.
Källa: G-P, 18 maj 2004
[redigera] Sjukdomsrelaterat
[redigera] Strålbehandling skadar små barns hjärnor
Strålbehandling försämrar den intellektuella kapaciteten hos barn. Det visar en studie gjord vid Karolinska institutet i Solna. Studien har gjorts på 3 000 barn som behandlats för att ta bort födelsemärken på huvudet när de var i ettårsåldern. Resultatet av studien är mycket förvånande, eftersom det kunnat beläggas att även mycket låga stråldoser kan försämra barns intellektuella utveckling. De barn som före 18 måndares ålder utsattes för strålningen gjorde betydligt sämre resultat när de senare i livet började skolan än jämnåriga som inte behandlats. De strålningsdoser som används för att ta bort födelsemärken motsvarar de som används vid s.k. datortomografi. Forskningsledningen anser att resultatet bör leda till en uppstramning av rutinerna för strålbehandling och en minimering av doserna.
Källa: Göteborgs-Posten, 3 januari 2004
[redigera] Röntgen kan orsaka extra cancerfall
I Sverige orsakar röntgenundersökningar 162 extra cancerfall per år, enligt en engelsk studie, som försökt beräkna hur mycket cancer röntgenundersökningar bidrar med i ett antal i-länder. De 162 fallen skall ställas mot de enligt den senaste statistiken närmare 47 000 nya cancerfallen på ett år i Sverige . Strålskyddsinstitutet, säger att röntgenundersökningar är ovärderliga i sjukvården. Men samtidigt råder enighet om att de kan innebära en viss cancerrisk. På individnivå bedöms den som försumbar, men eftersom det görs så många undersökningar kan de resultera i ett antal extra cancerfall. Men ingen vet säkert. Cancrar orsakade av röntgenundersökningar skiljer sig inte från andra så allt måste bli en uppskattning.
Källa: Göteborgs-Posten, 30 januari 2004 artikel
[redigera] Kvinnor med hjärt-kärlsjukdomar har sämre tänder
Det finns ett samband mellan tandlossning och hjärt-kärlsjukdomar. Kvinnor med kranskärlssjukdom har sämre munhälsa än friska kvinnor. De har färre tänder kvar och fler inflammerade fickor i tandköttet. Tandlöshet och proteser var också vanligare. Hos tandlossningspatienter hittar man också vissa riskmarkörer för åderförkalkning, ateroskleros, i blodet, vilket kan vara en förklaring till sambandet. Detta skriver tandläkaren Kåre Buhlin i en avhandling vid Karolinska institutet.
Källa: Göteborgs-Posten, 20 februari 2004
[redigera] Musarm drabbar kvinnor oftare
Det är dubbelt så vanligt att kvinnor skadas av datorarbete än män. Även om samma arbete utförs. Varningssignalerna, som är smärtor i muskler och spänd nacke, bör tas på allvar och kvinnor bör vara särskilt observanta.
Sjukgymnasten och ergonomen Jens Wahlström visar i en avhandling att könsskillnaderna är stora. Under närmare ett år har Wahlström följt 1 283 personer som arbetar med datorn mer än halva dagarna och som från början av studien var helt besvärsfria. Efter ett år hade 103 kvinnor och 76 män fått besvär. Trots att männen och kvinnorna hade likadana arbetsuppgifter, blev resultatetet att kvinnorna drabbades värre.
Wahlström tror det beror på flera olika faktorer, bl.a. att kvinnor har mer av den typen av muskelfibrer som man sett hos dem med kronisk smärta och att kvinnor använder en större del av sin muskelstyrka än män vid moment där de använder datormusen. Även fysiska och psykiska krav har stor betydelse för om man får besvär.
Källa: Göteborgs-Posten, 5 juli 2004 artikel
[redigera] Tobak
[redigera] Rökning ökar risken för bröstcancer
Kvinnor som röker löper avsevärt större risk att drabbas av bröstcancer än de som inte röker eller tidigare har rökt men slutat. Det visar en amerikansk studie av drygt 16 000 kvinnor i Kalifornien mellan 1996 och 2000. Under tiden studien pågick insjuknade 2 005 av dem i bröstcancer. Kvinnor som uppgav att de rökte löpte 30 procent högre risk att återfinnas bland cancerpatienterna. De som börjat röka före 20 års ålder och fem år före sin första graviditet och som rökte mest och hade gjort det längst tid, löpte ännu högre risk.
Kvinnor som tidigare rökt, men som slutat, löpte förhöjd ökad risk att få bröstcancer, enligt studien. Inte heller verkade passiv rökning öka risken.
Källa: Yahoo! Nyheter, 7 januari 2004
[redigera] Cigaretter med låg tjärhalt minskar inte cancerrisken
Bakgrunden är att cigaretter med låg tjärhalt lanserades i slutet av 1960-talet som en mindre hälsofarlig tobaksprodukt. Men nu visar en amerikansk studie, som har publicerats i den medicinska tidskriften British Medical Journal, att människor som röker cigaretter med låg tjärhalt löper lika stor risk att dö i lungcancer som de som röker andra cigaretter. Allra störst är cancerrisken för de som röker filterlösa cigaretter med hög tjärhalt.
Studien, som omfattar 364 000 män och 576 000 kvinnor vilka följts under åren 1982-1988, visade att risken att dö i lungcancer var lika stor hos de som rökte cigaretter med medelhög tjärhalt, 15 till 21 mg tjära per cigarett, som hos de som rökte cigaretter med låg, åtta till 14 mg, eller mycket låg tjärhalt, under sju mg.
Däremot ökade risken markant att dö av lungcancer för gruppen som rökte cigaretter utan filter med tjärhalter över 22 mg. De löpte 44 procent högre risk än de övriga grupperna rökare.
Källa: DN 10 januari 2004
[redigera] Rökare har svårare att få jobb
Arbetsgivarna sållar allt oftare bort rökarna. Det är heller inget ovanligt att arbetsgivarna ställer mer eller mindre outtalade krav på rökfria medarbetare när de nyanställer. En personalansvarig säger att man vill ha en hälsosam arbetsplats och ett annat skäl är att rökare oftare tar pauser än andra - något som tidigare skapat irritation på arbetsplatsen, som domineras av ickerökare. Så om tillräckligt många ickerökare söker tjänsterna sorteras rökarna bort helt och hållet.
I dag röker mindre än 19 procent av svenskarna, den lägsta siffran i Norden.
Källa: Göteborgs-Posten 17 januari 2004 artikel
[redigera] Rökning kan leda till blindhet
Rökare löper tre till fyra gånger så stor risk som icke-rökare att drabbas av skador på gula fläcken. Över en fjärdedel av alla som förlorar synen eller får den försämrad av åldersrelaterade förändringar i gula fläcken (makuladegeneration) gör det på grund av rökning. Rökningen försämrar hela blodcirkulationen, vilket gör att ögat kan skadas.
Sambandet har identifierats genom sammanställning av tre studier på sammanlagt 12 468 personer i Australien, Europa och Nordamerika. Forskarna nämner även att i Storbritannien är uppskattningsvis 53 900 rökare över 69 år drabbade, varav 17 800 är blinda.
Källa: G-P 6 mars 2004
[redigera] Rökning försämrar intellektet hos äldre
Hos äldre som röker försämras den intellektuella förmågan snabbare än hos icke-rökare. En undersökning, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Neurology, visar att den årliga försämringen är fem gånger större. Studien omfattade 9 000 friska män och kvinnor över 65 år, genomsnittsåldern var 72 år, i Danmark, Frankrike, Nederländerna och Storbritannien. Den intellektuella förmågan mättes med MMSE, ett test för mätning av minnesförmågan inom demensforskningen. Skalan har ett maxvärde på 30 poäng. De som hamnar på 24 eller lägre poäng är sannolikt lätt dementa. Vid start var hela gruppens MMSE-poäng 27,4 och vid uppföljningen två år senare hade den sjunkit till 27,2 poäng. Deltagarna delades in i tre grupper: en som aldrig hade rökt ( 41 procent), en med rökare (22 procent) och en med f.d. rökare (37 procent). Den första gruppen tappade 0,03 poäng, den andra gruppen 0,16 procent och den tredje gruppen 0,06 poäng.
Rökarna tappade således drygt fem gånger mer än icke-rökarna. På det individuella planet betyder förändringarna inte så mycket i det korta perspektivet men om utvecklingen är likartad under en 10-årsperiod blir det annorlunda. Hur länge och hur mycket man rökt påverkade även resultatet. Storrökare som rökt länge hade större nedgång än rökare som rökt kortare tid och färre cigaretter.
Källa: G-P, 23 mars 2004
[redigera] Övrigt
[redigera] Östrogen bra för hörseln
Det kvinnliga könshormonet östrogen kan hjälpa oss att höra bättre. Det har amerikanska forskare blivit övertygade om, efter att ha studerat en viss sjungade fisk.
Varje sommar simmar den kaliforniska sångfisken Porichtys notatus från Stilla havets djup till den nordamerikanska västkustens grundare vatten för att leka. Först ger sig hanarna iväg. När de kommer fram gör de i ordning små grottor. De stannar sedan utanför och börjar sjunga eller snarare brumma medan de väntar på honorna. Hanarna skapar ljudet med hjälp av muskler vid simblåsan och syftet är naturligtvis att locka till sig honor som ska lägga sina ägg i grottan, varefter hanarna kan befrukta dem.
Forskarna undersökte hur det går till när honorna uppfattar det oemotståndliga lätet. Man fångade in ett antal unga ofruktsamma fiskhonor på vilka man ersatte äggstockarna med ett implantat som utsöndrade östrogenliknande hormoner. Efter ca en månad visade det sig att dessa honor, som tidigare varit helt ointresserade av hanarnas sång, eftersom de inte kunnat höra den, blev som tokiga när det brummande ljudet ljöd. De simmade fram till grottorna med de väntande hanarna, trots att de inte hade några ägg att lägga. Det var hormonerna som gjorde att honorna hörde de högfrekventa tonerna i sången.
Forskarna lyckades också hitta de särskilda mottagarna i fiskarnas hörselorgan som aktiveras av hormonerna. Motsvarande mottagare finns i människans öron men ingen har hittills riktigt kunnat förklara deras funktion. Svenska forskare vid Karolinska universitetssjukhuset planerar en studie på 50-åriga kvinnor om östrogenets förmodade skyddande effekter på hörseln. Eftersom kvinnors hörsel försämras senare än mäns, misstänker forskarna att kvinnligt könshormon kan vara nyckeln till en bibehållen god hörsel långt upp i åldrarna.
Källa: G-P, 16 juli 2004
[redigera] Ökad risk för ms för personer födda i maj
En studie visar att personer som föds på norra halvklotet i månaden maj löper större risk än andra att insjukna i multipel skleros.
En analys av data från totalt 42 045 personer i Sverige, Danmark, Storbritannien och Kanada visar att majbarnen har 9,1 procents ökad benägenhet att insjukna i ms. För barn som istället föds i november minskar den genomsnittliga risken med 8,5 procent.
Forskarna misstänker att variationen beror på hur mycket solljus mor och foster utsätts för och hur hög deras D-vitaminhalt är.
Källa: G-P, 8 december 2004 och bmj.com
[redigera] Äldre mamma ökar risken för att barnet dör
Risken för att ett barn ska dö i magen eller kort tid efter förlossningen ökar om mamman är över 40 år. Det visar världens största graviditetsstudie där äldre mödrar jämförts med yngre, som gjort vid Sahlgrenska akademin. Bakgrunden till studien är bland annat att svenska kvinnor föder sitt första barn vid allt högre ålder. 2001 var till exempel den genomsnittliga förstagångsmamman 28,5 år och andelen kvinnor som föder sitt första barn efter sin 40-årsdag har fördubblats sedan början av 1980-talet.
Samtliga 1,6 miljoner graviditeter i Sverige mellan 1987 och 2001 analyserades. Den yngsta gruppen omfattade 876 361 graviditeter vilken jämfördes med 31 662 graviditeter hos kvinnor i 40 till 44 år samt med 1 205 graviditeter i gruppen 45 år eller äldre. Resultatet var att sex av 1 000 barn födda av kvinnor i den yngsta gruppen dog i magen eller under de 28 första dagarna efter förlossningen. Motsvarande antal var elva för kvinnor mellan 40 och 44 och 17 för kvinnor som var 45 år eller äldre.
Man fann således en fördubblad risk för kvinnor mellan 40 och 44 år och nästan tre gånger ökad risk för de som var 45 år eller däröver jämfört med kvinnor i åldern 20-29 år, men det är trots detta väldigt ovanligt. Forskarna anser inte att den reella riskökningen är så stor att äldre kvinnor bör undvika att bli gravida.
Källa: G-P, 9 oktober 2004
