Kanadagås

Wikipedia

?Kanadagås Status i världen: Livskraftig (lc)^[1]

Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Fåglar Aves
Ordning:	Andfåglar Anseriformes
Familj:	Egentliga andfåglar Anatidae
Underfamilj:	Anserinae
Tribus:	Gäss Anserini
Släkte:	Branta
Art:	Kanadagås B. canadensis
Vetenskapligt namn
§Branta canadensis Auktor: Linné, 1758


Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Kanadagåsen (Branta canadensis) är en fågel inom släktgruppen gäss.

Innehåll

1 Beskrivning
2 Utbredning
- 2.1 Inplanteringen i norra Europa
3 Taxonomi
4 Biotop
5 Häckning
6 Föda
7 Miljöpåverkan
8 Källor
9 Externa länkar

[redigera] Beskrivning

Kanadagås är den största och mest långhalsade gåsen som häckar i Europa med en längd på upp till 105 centimeter, ett vingspann mellan 1,6 och 1,8 meter och en vikt på upp till 5 500 gram. Könen är lika och även adulta och juvenila fåglar. Huvud och hals är svart med en vit fläck på strupen. Näbben och fötterna är gråsvarta. Bröstet är ljust. Buken och kroppssidorna är beigebruna med tydliga tvärband. Vingovansidan och ryggen mörkare gråbrun. Under- och övergump vit och stjärten svatgrå.

[redigera] Utbredning

Kanadagåsens ursprungliga utbredningsområde är stora delar av Nordamerika ner till 40e breddgraden. De flyttar söderut på vintern till USA och Mexiko och befinner sig då på ett ungegfär mellan 40e breddgraden och kräftans vändkrets, det vill säga 23e breddgraden.

[redigera] Inplanteringen i norra Europa

Kanadagäss

Den första inplanteringen av kanadagås i norra Europa skedde i Storbritannien till James II kung av englands samling av vattenfåglar i St. James Park i London under 1600-talet.
I Sverige inplanterades kanadagås, som bytesdjur, på initiativ av Bengt Berg omkring 1930 i Blekinge. Därifrån har den spridits sig till stora delar av Sverige, Norge, Finland och Danmark och sedan 1960-talet har den nordeuropeiska populationen haft en i det närmaste lavinartad expansion. Exempelvis häckade de första kanadagåsparet i Estland 1996.

Till skillnad från sina släktingar i Nordamerika har den nordeuropeiska populationen inte utvecklat någon specifik flyttrutt utan drar sig söderut på vad som verkar ett mer slumpartad vis. Många övervintrar i trakterna kring Danmark, Nederländerna, Polen. Vissa drar sig ner till Spanien och Italien och man har haft övervintrande kanadagås på Azorerna.

Många nordeuropeiska kanadagäss är halvtama och håller till i parker och dammar nära människor.

[redigera] Taxonomi

Ny forskning med bland annat studier av mitokondrie-DNA från kanadagås har fått till följd att vissa taxonomer vill dela upp arten kanadagås i två arter. Det har visat sig att de små kanadagässen som tidigare sågs som en underart snarare har närmre släktskap med vitkindad gås och att de större kanadagässen genetisk sätt står närmre hawaiigåsen (Branta sandvicensis). Förslaget är att de två arterna ska delas upp i "Greater Canada goose" (större kanadagås) (Branta canadensis) som omfattar sju underarter och "Lesser Canada goose" (mindre kanadagås) (Branta hutchinsii) som omfattar fyra underater. Än så länge har SOF inte tagit ställning i frågan. IUCN följer däremot AOUs rekommendation och anser att B. canadensis och B. hutchinsii är olika arter.^[1]

Kanadagås med ungar

[redigera] Biotop

Kanadagåsen hittar man främst i öppna sjöar och i skärgården men den träffas även på i parker och jordbruksbyggd med mindre sjöar eller dammar. Den verkar föredra stränder som är förhållandevis fasta, gärna med gräs ända ned till vattnet. Den häckar även i myrområden som har större vattenspeglar. Oftast placeras boet bara några meter från vattnet, men ibland förekommer det också bon långt upp på land.

[redigera] Häckning

Utanför häckningstiden lever kanadagåsen i stora flockar. Boet är en grop i marken med gräs, pinnar och torv som fylls med gråvitt dun. Honan lägger de enfärgat gråvita äggen främst mellan april och maj, oftast mellan 5 till 7 ägg som i genomsnitt brukar väga 175,5 gram per styck som nylagt.^[2]. Äggen ruvas i ungefär 30 dygn och ungarna blir flygga efter cirka 40 till 50 dygn. Oftast stannar ungarna hos föräldrarna fram till nästa häckningen.

[redigera] Föda

Födan består av gräs och andra växter samt deras rötter. Kanadagåsen föredrar platser där gräset har en låg höjd.

[redigera] Miljöpåverkan

Kanadagåsen anses i många av de områden där den är introducerad vara ett skadedjur. Bland annat för att den äter upp växter och lämnar stora mängder spillning efter sig. Den anses också ha en negativ inverkan på populationer av de andra gässen som exempelvis sädgås vars population minskar.