Frimureri

Wikipedia

Frimureri är den verksamhet som bedrivs av frimurare.

Innehåll

1 Historik
2 Loger
3 Frimureriet byter skepnad
4 Olika inriktningar
5 Kritik
6 Kända frimurare
7 Se även
8 Externa länkar

[redigera] Historik

Frimureriets historia går tillbaka till medeltiden, då katedralerna började byggas. Det medeltida skråväsendet band murare till en viss plats, stad eller dylikt, och de kunde inte utan vidare ta sig mellan olika platser för att utöva sitt yrke. Detta ledde till uppkomsten av frimurare, det vill säga murare som inte var bundna av ett skrå utan som var fria att söka arbete där det gavs. Dessa frimurare blev snabbt mycket yrkesskickliga till följd av sitt kringströvande som fortlöpande gav dem nya kunskaper om det senaste inom arkitektur och byggnadskonst. Detta ledde till att frimurarna betroddes med till exempel arbetsledande befattningar vid katedralbyggen, eller ansvar för kyrkans konstruktion, byggnation och utsmyckning. Till sin hjälp hade de murare och murarlärlingar samt många olika hantverkare.

[redigera] Loger

Yrkesstoltheten bland frimurarna var hög och man försökte liksom alla yrkesgrupper bevara sina yrkeshemligheter inom kåren. Vid varje arbetsplats byggdes en hydda där arbetsledarna höll till och där arbetet planerades och leddes. Den engelska benämningen på denna hydda blev lodge, på svenska loge. I logen samlades även lärlingarna och det var bland annat i logen som de fick nya kunskaper inom murarkonsten, men även om livet i allmänhet. Eftersom man ville skydda sina kunskaper och eftersom det myllrade av arbetare vid ett katedralbygge utvecklades snart ritualer som syftade till att kontrollera att man var den man utgav sig för att vara och att man var behörig att ta del av de kunskaper som gavs. Endast män tilläts vara medlemmar i logerna, även om det fanns kvinnliga byggnadsarbetare.

[redigera] Frimureriet byter skepnad

Då katedralbyggandet avtog under 1600-talet övergick frimureriet snart till att bli vad som idag kallas för spekulativt frimureri, delvis eftersom man tog in allt fler icke-hantverkare i logerna, och dessa kom snart att vara i majoritet. Denna utveckling inleddes i Storbritannien och i Skottland och 1717 slöt sig fyra London-baserade loger samman och bildade The Grand Lodge. Ungefär samtidigt grundades i London en loge som kallade sig Ancients och som valde att inte sluta sig till de övriga. Det var inte förrän 1813 som det engelska frimureriet enades helt under namnet The United Grand Lodge of England. Frimureriet bytte karaktär och blev teoretiskt istället för att vara praktiskt inriktat. Logearbetet inriktades på att med hjälp av filosofiska och religiösa frågeställningar ge medlemmarna insikt om sig själva och att hitta sin plats i samtiden, med en gradvis ökad kunskap om livets mening. I detta arbete använde man sig av byggnadskonstens symbolik. Man inledde också ett omfattande hjälparbete där man med insamlade medel hjälpte samhällets utsatta.

Grunden för allt frimureri är de tre första graderna, från lärling över medbroder till mästare. På 1740-talet började man i Europa arbeta i så kallade skotska grader och i riddargrader, något som blev mycket populärt och ledde till en mängd loger utan något egentligt system och struktur. De flesta av dessa loger avsomnade snart, men de som blev kvar konsoliderade sig allt mer och kom att forma basen för det moderna frimureriet. Dessa högre grader spred sig över världen, men systemen fick inte någon mer stabil form förrän i mitten av 1700-talet och framåt.

[redigera] Olika inriktningar

Frimureriet hade till följd av sin karaktär gott om internationella kontakter redan under medeltiden och vidare då det övergick till spekulativ inriktning. Då denna övergång skedde kom emellertid frimureriet att utvecklas på olika sätt beroende på i vilket land man befann sig. Det är delvis på grund av detta som frimureriet skiljer sig åt än idag. Eftersom det i praktiken står vem som helst fritt att starta en loge och kalla sig frimurare kom begreppet frimureri även att utnyttjas i tveksamma syften (se Propaganda Due). Loger som bedriver verksamhet under namnet frimureri, men som har en helt annan inriktning, erkänns emellertid inte av seriöst arbetande loger och frimurarsamfund. Den typen av loger är idag sällsynta på gränsen till icke existerande och om de uppstår avsomnar de snart eftersom det är andra orsaker som binder medlemmarna samman än frimurerisk verksamhet.

Frimureriet kom till Sverige 1735 och den första kända receptionen genomfördes i greve Wrede-Sparres privatloge den 17 mars detta år. Det svenska frimureriet, det så kallade svenska systemet, finns även i Norge, Danmark, Finland, Island och i norra Tyskland. Se Svenska Frimurare Orden.

Frimureriet har många olika system, men har oftast som minsta gemensamma nämnare att man vill verka för medlemmarnas utveckling till bättre människor med hjälp av ritualer och upplevelser vid vilka man med hjälp av ett färgrikt bildspråk och med religiösa referenser bibringas råd och kunskap om hur man bör leva sitt liv. Vanligt förekommande är också att logerna bedriver hjälpverksamhet och stödjer kultur och forskning inom angelägna ämnen. Till följd av de olika logernas och systemens karaktär finns ingen världsomspännande frimurerisk organisation, eftersom det inte vore möjligt. De flesta frimureriska system är endast till för män, men det finns även loger som accepterar kvinnor som medlemmar. En sådan inriktning av frimureriet är Le Droit Humain.

[redigera] Kritik

Frimurarna har till följd av sin slutenhet, med vilken man velat bevara logeupplevelsen och ritualerna som hemliga, många gånger anklagats för tveksamheter. Det bidrog givetvis inte till frimureriets popularitet då den italienska logen Propaganda Due visade sig vara grogrund för konspiratorisk verksamhet. Emellertid har det i samtliga fall där frimurare kopplats samman med brottslig verksamhet visat sig vara ett verk av privatpersoner och inte av organisationen som sådan. I Sverige utesluts man omgående ur Svenska Frimurare Orden om man döms för brott som kan ge fängelsestraff. Det svenska systemet är helt opolitiskt och medlemmarna får inte diskutera politik eller ekonomi, detta för att man skall fokusera på frimureriets mening och syfte. Man får heller inte utnyttja andra medlemmar av frimurarna för att bereda sig fördelar framför andra.

Många högt uppsatta samhällsfunktionärer är och har varit medlemmar i frimurarloger. Detta har lett till konspirationsteorier där kritikerna hävdar att bristen på insyn i verksamheten i sig är en källa till misstankar om oegentlig verksamhet. En av de populärare teorierna är att frimurare var inblandade i morden på prostituerade i London under 1880-talet, se Jack Uppskäraren. En annan populär teori är att det finns dolda budskap på dollarsedlar i USA eftersom presidenter och bankchefer, med fler, varit frimurare.

I Sverige beskylldes frimurarna för att bland annat äta barn. Detta rykte uppstod när man i Stockholm grundade sitt första barnhus 1753. Vid den här tiden var de sociala skyddsnäten få, undermåliga eller obefintliga. Föräldralösa barn tvingades leva på gatan och togs där om hand av frimurarna som satte dem i barnhuset, gav dem grundläggande utbildning och såg till att de fick en bättre uppväxt än vad som annars varit fallet. När dessa barn inte längre syntes på gatorna, eller då ensamstående mödrar lämnade in sina barn som också "försvann", dröjde det inte länge förrän ryktet om frimurarna som barnätare och mörkermän uppstod.

De flesta teorier som uppstått kring frimurarna, oavsett system och nationalitet, är resultatet av människors fantasi eller av slutsatser man dragit utan att ha hela bilden klar för sig. Dessa teorier dyker upp på nytt emellanåt, men är nästan alltid av samma karaktär, nämligen att frimurarna bedriver oegentlig och sannolikt olaglig verksamhet, att frimureriet är av sekteristisk karaktär eller att man konspirerar för att kunna ta sig in på alla nivåer i samhället i syfte att styra och kontrollera det. En bok av en norsk författare, Frimureri : mysterier, fellesskap, personlighetsdannelse av Sverre Dag Mogstad (ISBN 82-00-03984-6), säger sig avslöja innehållet i frimurarnas ceremonier.

Totalitära rörelser som fascism, kommunism och nationalsocialism har varit starkt kritiska mot frimureriet och vid de tillfällen då man tagit makten i ett land har frimurare tillhört dem som förföljts. Orsaker är bland annat det totalanspråk rörelserna påståtts ha haft på samhällskontroll (frimurarna kan sägas utgöra en del av det civila samhället), men även frimurarnas internationella band som utmanat totalitära regimer.

Flera kristna samfund, bland andra Pingstkyrkan, är kritiska till frimureriet. Samtidigt är det känt att ledande ämbetsmän i Svenska kyrkan, bland annat ett antal biskopar, är aktiva frimurare.

[redigera] Kända frimurare

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../f/r/i/Frimureri.html

Kategori: Ordenssällskap

We provide Linux to the World