Svenska kungliga riddarordnar och kungliga medaljer
Wikipedia
Sveriges statsordnar är de kungliga riddarordnarna, som har sina rötter i det andliga ordensväsendet; Sverige fick sina första kungliga riddarordnar 1748 (senare än många andra länder i Europa). Konungen är "Herre och Mästare" över samtliga dessa ordnar.
Riksdagen beslöt 1974 att endast utländska medborgare eller statslösa kunde tilldelas svenska ordnar, samt att Svärdsorden och Vasaorden skulle läggas i vila. Serafimerorden utdelas sedan dess endast till utländska statschefer samt till andra kungligheter i länder med monarkiskt statsskick, medan Nordstjärneorden utdelas till andra förtjänta utlänningar. Sedan 1995 kan Konungen dock utdela Serafimerorden och vissa grader av Nordstjärneorden även till medlemmar av det svenska kungahuset. Sedan ordnar upphört att utdelas till svenska medborgare har det kungliga medaljväsendet fått en renässans. Konungen utdelar alltjämt - och ofta personligen i audiens på Kungl. Slottet - medaljer till framstående svenskar, politiker, vetenskapsmän, konstnärer, kulturpersonligheter, idrottsstjärnor och andra som gjort sig förtjänsta av en nationell belöning av synnerlig grad. Medaljförläningar brukar ske vid några tillfällen under året, bl.a. traditionellt på Carl-dagen den 28 januari
- Svenska Kungliga Riddarordnar
- Kungliga medaljer
- Serafimermedaljen
- Vasamedaljen
- Nordstjärnemedaljen
- Svärdsmedaljen
- H.M. Konungens medalj
- Litteris et Artibus
- Illis Quorum meruere labores
- Sui memores alios fecere merendo
- Prins Eugen-medaljen
- Prins Carl-medaljen
- Kungl. Jubileumsminnestecken Konung Carl XVI Gustafs Jubileumsminnestecken
- För tapperhet i fält
- För tapperhet till sjöss
- För mod och rådighet till sjöss under farofylld tid
- För berömliga gärningar
- För medborgerlig förtjänst
- För omsorgsfull renvård
- Övriga officiella (icke-kungliga) medaljer
